tisdag 14 maj 2013

Gillar, är kär i eller älskar - begreppsförvirring

Jag är ju nästan lika sjukt intresserad av språk som av hjärnan så därför hugger jag genast när jag kommer att tänka på den begreppsförvirring som verkar råda i samband med kärleksförklaringar. Något att bita i, minsann och detta är hur jag väljer att sammanfatta det ur ett vetenskapligt och lingvistiskt perspektiv:

Dr Helen E. Fisher, från Rutgers Universitet i New Jersey, menar att kärlek kan komma från vilket som helst av dessa treLust (könsdrift eller libido), Romantisk attraktion (romantisk kärlek) eller Anknytning (djupa samhörighetskänslor med en partner), som jag även nämnt tidigare.

“Vissa har sex först och blir sedan kära. Andra blir kära hals över huvud och går sedan till sängs med varann. Några andra känner en djup samhörighet med någon de känt väldigt länge; så förändras omständigheterna så att de blir galet förälskade innan de har sex.” Men könsdriften utvecklades för att uppmuntra oss till att ha flera olika partners; romantisk kärlek utvecklades för att vi skulle kunna fokusera vår sexuella energi på en person i taget; och samhörighet utvecklades för att vi skulle känna oss djupt förenade med denna person nog länge för att uppfostra barnen som ett par.”
Hjärtan på Snöre i mitt fönster
Man kan tycka om eller gilla ett djur, en bil eller egentligen vad som helst som man uppskattar att göra, se eller vara med om.

Man blir förälskad eller kär när någon börjar få särskild mening.  “Världen får ett nytt center och du fokuserar på henom. Den älskades bil är helt annorlunda från alla andra bilar på parkeringen, till exempel  Människor kan räkna upp vad de inte gillar hos den älskade, men det sopas åt sidan och de fokuserar på det de avgudar hos henom  --- Viktigast av allt är den tvångsmässiga uppmärksamheten på henom”. Rent vetenskapligt så är förälskelse som att vara berusad med allt vad det innebär av entusiasm och dåligt omdöme. Det beror på den cocktail av kroppsegna droger= signalsubstanser som frigörs av kroppens eget opiatsystem. Vi får lustfylld energi, knappt känner någon hunger och får hjärtat att slå.

Kärlek – att älska någon är däremot rent vetenskapligt något helt annat, som normalt uppnås "när ruset lagt sig och ersatts av förnuft och eftertänksamhet". När förälskelsen övergår till kärlek frigörs en ökad mängd oxytocin, som bl a gör att samhörigheten till partnern stärks. Att man uppskattar det mesta hos henom även om man även vet att hen inte är felfri. Man accepterar dock de felen och tycker att de uppvägs av allt det positiva partnern har eller gör.
Hjärtliga prydnader jag främst tar fram till jul
Så det är helt klart så att om du inte har någon särskild betydelse för någon annan så gillar hen dig bara, men om hen däremot tycker att det är nåt speciellt med just dig så kanske hen blivit lite kär ändå. När du eller hen känner samhörighet och att just ni hör ihop då älskar ni helt klart varann och har en kärleksrelation. Men det kan också förändras. Om ni båda vill alltså. Det är min sammanfattning; enkelt, kort och koncist, eller hur?
 ;-)
förhållande-avtalet från BigBang Theory
är en typ av väldigt specificerat kärleksförhållande

Inga kommentarer: