Min fascination för den mänskliga
hjärnan fortsätter att hela tiden växa och jag tycker att det är så fantastiskt att leva i denna tid. Detta eftersom så många nya upptäckter görs om hjärnan och att de presenteras både skriftligt och i fantastiska
TV-program, som härom veckan då helt fantastiska
Hjärnans Dolda Kreativitet visades. Det kan du dessutom se
här ända t o m 29 juli, så passa på att göra det du med!
Det handlar om när vi plötsligt får
snilleblixtar och att forskarna nu har börjat förstå hur vår
kreativitet verkligen fungerar och de kan även visa vad som händer i hjärnan vid en ingivelse, eller
snilleblixt, som jag gärna kallar det.
Där berättar bl a huvudforskaren dr
Jonathan Schooler vid
Meta Lab i
Beaufort, South Carolina, USA om sin forskning och hur den visar att man kan framkalla en ingivelse. För ofta dyker de ju upp när man som minst anar det. Han har bl a funnit att det är
höger hjärnhalva (för högerhänta, för vänsterhänta är det oftast tvärtom) som oftare kommer till en plötslig insikt, istället för den logiska vänstra
hjärnhalvan.
Dr
Simone Ritter (ovan och nedan) är professor i psykologi vid
Radboud University Nijmegen i
Nijmejgen, Nederländerna och medverkar också. Hon menar att det är dessa insikter som ligger bakom alla de förändringar och förbättringar vi människor gjort genom tiderna.
Mark Beeman i psykologiprofessor vid
Nortwestern university i USA påpekar att även om vi hade
Einstein eller
Arkimedes så skulle vi behöva lägga honom i en
hjärn-scanner precis när han får sitt
Eureka-ögonblick för att se vad som händer. Det skulle heller inte räcka med att lyckas scanna
hjärnan vid ett enda tillfälle, utan om och om igen eftersom det pågår så mycket i
hjärnan hela tiden. Vi får följa när han lägger en försöksperson i
EEG medan hon löser gåtor.
Professor
John Kounios,
Drexel univeristy, Philadelphia, (ovan) har i sin forskning upptäckt att insikten alls inte är så ögonblicklig som den verkar. Detta eftersom det är stor aktivitet i den högra
temporalloben precis innan insikten kommer och precis innan kommer en ström av
alfavågor från bakhuvudets högra sida. Dvs dit synintryck annars kommer.
Alfavågor betyder att ett område i
hjärnan "stängs av", så det verkar som om effekten blir att syncentrum stängs av en stund eller rättare sagt att alla distraktioner som synen annars skulle varade därmed tas bort.
Att synintryckens distraktioner stängts av tror
Kounios gör att den vaga idén "plötsligt" dyker upp i
hjärnan som en insikt, att det frammanar insikten. Om man kort stänger av alla distraktioner bör det alltså leda till fler insikter och högre kreativitet! När sedan en ström
gammavågor kommer "väcks"
hjärnan åter till liv och du får därigenom insikten.
Neuropsykologen
Rex Yung vid
University of New Mexico har studerat
hjärnans struktur för att se vad som skiljer intelligens från kreativitet. Han har också utvecklat ett nytt system att mäta kreativitet på samma sätt som intelligens.
Här står han i bilder av våra nervbanor.
Hans forskning visar att den vita hjärnsubstansen är väldigt olik andras hos kreativa människor.
"För intelligens är mer hjärnvävnad alltid bättre" säger han "mer hjärnvävnad, som kopplar ihop olika delar av
hjärnan, innebär fler kontakter. För
kreativitet är det överraskande nog dock motsatsen som gäller; ju mindre hjärnvävnad desto mer
kreativ är personen."
I och med att impulserna tvingas till omvägar uppkommer nya insikter i kombination med impulser som möts på vägen. Det är ungefär samma som jag inbillar mig att det är för mig, som delar av hjärnan slagits ut på till följd av
hjärnblödningar. Eftersom tankarna inte kan ta de "vanliga" vägarna krockar de med idéer som annars aldrig skulle ha mötts och kommit till stånd.
"Den
kognitiva inbromsning det innebär göt det mer troligt att en idé kopplas ihop med en annan verkar vara en viktig mekanism bakom det divergenta tänkandet" som den
finare förklaringen lyder i
programmet. Möten som inte annars skulle ha uppstått sker pga omvägarna och leder till insikter, enkelt uttryckt. Intelligens innebär den kortaste och snabbaste vägen medan
kreativitet istället är långsam och slingrande eftersom den sällan används.
Professorn i fysiologi
Charles Limb vid
Johns Hopkins Medicine drar paralleller till improviserande inom jazz-musik, som han också forskar på. Man får se honom
fMRI-scanna en musiker medan han improviserar. han finner då att när man är som minst fokuserad på sig själv så improviserar man som bäst och är alltså som mest
kreativ.
Den
prefrontala hjärnbarken är den nyaste delen i våra
hjärnor och den som skiljer oss från djuren. Här finns bl a vår självmedvetenhet, men här finns också vårt abstrakta tänkande och medkänsla. Som
Limb funnit så tycks det vara när vi är som minst medvetna om oss själva vi också är mest
kreativa. Det verkar som om vi blir mer
kreativa ju mindre vi fokuserar på oss själva.
Dr
Ritter, som jag berättade om i början, har teorin att nya oväntade upplevelser gör oss mer
kreativa och hon visar ett forskningsprojekt där försökspersonen ska förvånas och "ruskas om" i en virtuell värld. Hon vill störa det invanda tänkandet så att hon kan göra nya associationer och alltså bli mer flexibla och
kreativa och ökningen i
kreativiteten har visat sig ligga på mellan 10 och 15%. Förändrade
rutiner förändrar
hjärnan, vilket leder till nya kopplingar i
hjärnan som ger nya innovativa idéer. Var inte för fokuserad och inte hela tiden. Du bör även
meditera eller
träna kroppen för att ge
hjärnan en paus, så att
kreativiteten kan komma till tals!
Inte helt tokigt att delar av
hjärnan förstörts av
hjärnblödningar alltså!