Vikinga-katter spreds över världen

Fantastiska nyheter för kattvänner i Skandinavien publicerades i vetenskapstidskriften Nature i höstas under rubriken Hur katter erövrade världen (and a few och några Vikingaskepp): Där berättas hur "den första storskaliga studien om antika kattdjurs-DNA innan katter kom att dominera internet, reste de genom antika Eurasien och Afrika ihop med tidiga bönder, antika sjömän och t o m vikingar,--- Studien, presenterades vid en konferens 15 september 2016, sekvenserad DNA från mer än 200 katter som levde för mellan 15 000 år sedan till 1700-talet e Kr.
---'Vi känner inte till historien om de antika katterna. Vi känner inte till deras ursprung, vi vet inte hur deras spridning skedde.' säger Eva-Maria Geigl, som är  evolutionär genetiker vid Institut Jacques Monod i Paris. Hon presenterade studien vid 7th International Symposium on Biomolecular Archaeology i Oxford, England, ihop med kollegorna Claudio Ottoni och Thierry Grange."
Geigls forskargrupp byggde sin studie på att tidigare studier visat att antik kattgenetik handlar om mitokondrie-DNA, (som ärvs enbart på  den kvinnliga sidan),för tre mumifierade egyptiska katter. men de utökade synsättet i mycket större skala. "Forskarna analyserade mitokondrie-DNA från kvarlevor av 209 katter från mer än 30  arkeologiska utgrävningar i Europa, Mellanöstern och Afrika. Proverna kom från mesolitisk tid, perioden precis innan människor började odla och levde som jägare och samlare och ända till 1700-talet.
Kattpopulationen tycks ha vuxit i två vågor, fann forskarna. Mellanösterns vilda katter hade en särskild mitokondriell härstamning som utvecklades i de tidiga odlarsamhällena till östra Medelhavet.
Geigl menar att sädeslager i dessa tidiga odlarsamhällen lockade till sig gnagare, asom i sin tur lockade de vilda katterna. Efter att ha upptäckt fördelarna med katter i närheten började människorna kanske att tämja dessa katter.

Bild av norsk skogkatt i vikingamundering
lånad från en.illogicopedia.org/

Tusen år senare, spreds ättlingar till dessa egyptiska katter sig över Eurasien och Afrika. En mitokondriell härstamning vanlig hos egyptiska kattmumier från slutet av det tredje århundradet f Kr fanns också hos katter i Bulgarien, Turkiet och söder om Sahara i Afrika från ungefär samma tid. Sjöfarande folk hade antagligen katter för att slippa gnagare ombord, säger Geigl, vars forskargrupp också fann katter med detta mitokondrie-DNA härstamning vid en Vikinga-utgrävning från mellan 700 och 1100 e Kr i norra Tyskland.
'Det finns så många intressanta observationer i studien säger Pontus Skoglund, som är befolkningsgenetiker vid Harvard Medical School i Boston, Massachusetts."  han var inte inblandad i studien, men sa till Nature.:
"Det är viktigt att notera att resultaten ännu inte presenterats i ett peer-reviewed paper, så det här är bara forskargruppens första fynd, och de kan komma att ändras när analysen fördjupats.  Men det är en spännande möjlighet, för medan vi har historien om hur hundar tämjdes rätt klar för oss har vi bara börjat få reda på mysteriet bakom våra kattdjurs-vänner."  "Jag visste inte ens att det fanns vikingakatters."
"Han är också imponerad av det faktum att Geigls forskargrupp lyckats urskilja populationens byte från mitokondrie-DNA." fortsätter Nature.com." Skoglund tänker att nuclear DNA, som ger information om mer individuella arvtagare, skulle kunna besvara fler frågor om kattdjurens domesticering och sprida sådant som deras släktskap med vilda katter, som de fortfarande kan föröka sig med.
Geigls forskargrupp analyserade också nuclear DNA-sekvenser, som man vet ger upphov till tabby [randiga] och fläckiga kattpälsar och funnit att den mutation som är ansvarig inte uppenbarade sig förrän efter Medeltiden. Hon hoppas kunna sekvensera mer nuclear DNA från antika katter. Finansieringen för moderna katters genomik är dock otillräcklig, vilket är en anledning till att forskningen ligger så långt efter den på hundar. Som kontrast, har en forskargrupp  som undersöker hundars domesticering som det talades om på Oxford-mötet som förbereder att sekvensera nuclear DNA från mer än 1000 ancka hundar och vargar.
Geigl tog strid med reportern om att hundar verkar mer populära hos forskare än katter. 'Vi kan göra det. Vi måste bara ha pengar.”

Transparent skälvande Astrid Svangren på Molekyl Gallery

Det händer i ett fladdrigt hörn

i en fladdrig form

Som havets röda kista

är jag hellre inuti än utanför

Infärgat papper och plast, tyll, tråd 
Olja på plexiglas och ritfilm med akryl, silikon och
 snäcka. Den senare är inköpt av Region Skåne

I torsdags när jag var till Malmö såg jag Astrid Svangren på Molekyl Gallery, vilket jag verkligen sett fram emot. Svangren gick nämligen Konstskolan i Stockholm tillsammans med min syster Mia när hon bodde hos mig 2002/03. Eftersom även hon bodde ovanför Odenplan umgicks vi en hel del under det året och jag har följt hennes konstnärskap med glädje, men har inte träffat henne sedan dess.

Sidenvhiffong. Frigolit, snäckor, olja, akryl, penna, ritfilm, torkade
växter, natursvamp, vax, ståltråd, silkestyll, bubbelplast knappnålar 

Jag minns henne som en eftertänksam och ambitiös person och hennes verk andas en lätthet med sin transparens, ljus och varma färgskala. Samtidigt känns materialvalen som att hon undersöker motsatser, vilket förstärker de olika delarna och gör dem än mer tydliga. 

Olja på plexiglas Sidenchiffong Frigolit, snäckor, olja, akryl,
penna på ritfilm, torkade växter, natursvamp, vax, ståltråd,
silkestyll, bubbelplast knappnålar

Utställningstexten, som jag inleder inlägget med, tyder på att hon är väldigt medveten om och arbetar känslomässigt med det som utgångspunkt.

Jag, som själv jobbar relationellt med en tydlig bild av vad jag söker känner mig dum som måste treva efter kontexten i hennes verk. Eller handlar det om just att transponera sagostoff in i den fysiskt hotfulla samtiden? 

Penna på ritfilm x 2 och till höger Akryl på plexiglas, penna på ritfilm (närbild nedan)

Det är skirt som efter besök av sjöjungfrur men samtidigt med en enorm styrka i de glatta ytorna. Betänk styrkan i en tunn spindeltråd!

Närbild av högra verket ovan

Fascinerande också med denna utställning samtidigt som amerikanske korrespondenten Tim Pool från Chicago skickats till "farliga" Malmö efter Donald Trumps tal om "hemska Sverige pg.a flyktingar". Pool rapporterar f ö att Chicago är mycket värre än Malmö, han borde även besöka Molekyl Gallery, men för andlig spis!

Broccolisoppa med Västerbottenost och vit

Jag hade en ekologisk broccolibukett i kylen som började se allt ledsnare ut så beslutade mig för att göra en snabb och god soppa på den. Så här:

Broccolisoppa med Västerbottenost och vitlök 2 port

Började med att fräsa

en klick smör 

i en tjockbottnad gryta och tillsatte så

2 finhackade sharlottenlökar

2 klyftor pressad vitlök

Kokade samtidigt

4 dl vatten

i en vattenkokare och smulade över

1 grönsaksbuljongtärning

i grytan samt hällde över vattnet så att buljongen löstes upp

Lät så

2 potatisar i bitar

koka med i 10 minuter. Tillsatte

1 dl Västerbottenost

1 dl grädde

och lät osten smälta innan det var dags att servera soppan. Väldigt gott, så det vill jag rekommendera.

Frön som bär frukt

Härom sistens hade Österlens trädgårdssällskap en expertpanel bestående av Lena och Kjell Åberg från Åbergs plantskola i Ystad och Eva Mathiasson, trädgårdstekniker och författare till bl a Skörda Regnvatten, vars kunskaper vi besökare fick ta del av. Vi fick då också tillfälle att få svar på våra frågor om odling.
Jag hade då redan satt lite chilifrön och några av tomatfrön som vuxit upp en bit.

Jag började sätta chilifrön och några av tomatfrön redan 1 februari, innan
jag hört expertpanelens råd så därför har jag bara plastat in halva odlingslådan.
Jag känner mig så osäker just i år gällande när tomatfröna egentligen bör
sättas då jag tagit egna frön så jag inte kan läsa på fröpåsarna, så tänkte sätta
 några i taget och se hur de växer. Jag kan ju inte utgå från när jag satt tidigare
eftersom jag nu bor 120 mil söder om där jag bodde till sommaren 2014. 
Mari Mandelmann berättade i Mandelmanns Gård att hon sätter sina tomatfrön
i februari och chili ska ju sättas redan i januari för att hinna få frukt

Lena och Kjell Åberg tipsade bl a om att sätta dillfrön redan nu, vilket bör innebära att det går att skörda i a f en omgång innan dillössen/dillflugorna slår till. Då ska man bara slänga ut dem lite oplanerat i rabatterna, så det ska jag göra när det inte längre regnar horisontalt, som det gjort idag.
De tipsade också om att när frön  ska sättas lägga jord i botten och såjord (eller sand) (så inte jorden "bränner sönder" plantorna med all näring) i ett tunt övre lager, vilket är ett knep jag använt i flera år. Då kan plantorna få näringsriktig jord när rötterna vuxit sig så långa att de når det ned.
När fröna planterats ska de vattnas med riktigt hett vatten för att kicka igång tillväxten och sedan ska allt täckas med plastfolie utan lufthål. Lufthålen gör att jorden blir torr där under medan det annars är så varmt och fuktigt att du inte behöver lyfta plasten och vattna förrän plantorna vuxit upp en bit.

Hos mor och far mognar  en massa

citroner och kamelian blommar för

fullt på den inglasade balkongen

Det var väl "det hele" för nu.

Sashiko - Laga textiler konstnärligt som i Japan

Min mor, Anita, har i hela sitt liv varit oerhört intresserad av textil och handarbete. Hon gick Jämtslöjds skola, har varit syslöjdslärare, har alltid vävt, sytt, broderat och sytt ett otal antal hembygdsdräkter helt för hand samt på andra sätt ägnat sig åt textilt konsthantverk.

Takao Momiyama några deltagare och flera exempel
på hans Sashiko-verk på Simrishamns bibliotek

I lördags deltog vi båda i en workshop i Sashiko med Takao Momiyama. Jag visste egentligen inte alls vad som väntade och fascinerades av den vackra, hållbara men ändå enkla ca 1000 år gamla broderiteknik som härstammar från norra delarna av Japan. Den innebär långa vita stygn (men Momiyama använder också fler färger på broderigarnet) bildar vackra geometriska mönster tyger i fler alager. "Förr lappade och lagade brandsoldater, fattiga bönder och arbetare sina slitna blåkläder i Sashiko. Tekniken har förfinats och används idag av alla samhällsklasser i Japan." läser jag på www.murberget.se, som hade en utställning med gamla broderierna inlånade från museum i och samlingar i Japan 2014.

Momiyama är textilkonstnär i Glimminge som även sysslar med Budo.

Sashiko betyder ”små stygn” och det är bara att sy ca 4 mm långa stygn upp och ned på ett tyg i olika intrikata mönster. Traditionellt förstärktes delar av plagg eller hål lagades genom att en ny lapp tråcklades över för hand. Traditionellt användes vit tråd på indigofärgade tyger, men Momiyama använder tråd i olika färger och alla möjliga tyger, gärna sådana han screentryckt själv innan han broderar.

Det sägs att Sashiko  funnits sedan 600-700-talet, då buddhistiska munkar, utan egna ägodelar, samlade tygbitar som andra kastat på gatorna. Sedan sydde munkarna ihop dessa till sina munkdräkter. Sådana munkdräkter, som kallas funzo-e [skitkläder] eftersom "sämre dräkt inte kan finnas" läser jag hos Etnografiska. Sashiko-tekniken finns överallt i Japan men utvecklades särskilt i Tohoku-område, norra Japan, under 1700-talet. Tyget färgades från början med indigo för att motverka angreppet av bakterier.

Baksidan är ofta lika vacker som framsidan, som du kan se ovan.
Börja med att nåla eller tråckla fast en tygbit (över hålet) på ovan- eller undersidan av det du vill laga dekorativt. Trä nålen med broderigarn (eller tråd).  Sy små (3-4 mm långa) stygn fram och tillbaks över ytan. Stygnen ska vara lite längre än mellanrummen mellan dem. Det bör vara ett litet mellanrum så att  du inte korsar tråden enligt en av reglerna, men de kan man lika gärna strunta i enligt Momiyama. Det behöver inte bli helt rakt eller jämnt utan kan vara lite wabi sabi som de säger i Japan och som jag skrev om här. Det handlar om skönheten i det defekta eller imperfektionen. Fäst tråden genom att på baksidan sy tillbaks ett par stygn. Eftersom det sys så tätt blir det väldigt starkt.

Jag sydde med vit tråd på vitt tyg, vilket blir lite shabby chick och ger ett mer subtilt uttryck med samma färg i olika strukturer.

Sorgerliga saker hände - om Sparres svek

Jag har tidigare berättat hur jag älskade och sjöng skillingtrycket Elvira Madigan för jämnan som barn. Farfar spelade tramporgel när jag och Mia sjöng den på en inspelning och hur jag sedan 1999 använde den inspelningen som soundtrack till konstvideon Quest for Balance, som visats både i Umeå och Johannesburg.

Inspirerande Kathinka Lindhe med bilden av sin farfarfar Sixten Sparre

Idag höll den ena huvudpersonen i visan, Sixten Sparres barnbarnsbarn, radiojournalisten Kathinka Lindhe ett föredömligt Fastlagsbulleföredrag på Österlens Museum med ledning av hennes bok : Sorgeliga saker-  Elvira Madigan, Sixten och mig. Lindhe sa att det var extra roligt att hålla föredraget här, så nära Stockeboda gård, där paret Sparre bodde tillsammans.

Änkan Luitgard Sparre kallades Lycka,
eftersom hennes mor dog i barnsäng och
framställdes som en ragata. Det ryktet kommer
dock från en dansk journalist som själv
var besviken på kärlek

Kathinka berättade animerat om hur Sixten Sparre var en bortskämd, van vid att leva på stor fot med fina manér och att få som han ville. Han var dock fattig, pga faderns dåliga affärer (trots tillhörig en så anrik adelssläkt att riddarskölden har nr 7 på Riddarhuset).  Kathinka Lindhe berättade att Madigan-historien hölls helt tyst i hennes hem och att hennes far fick reda på den först när han och hennes mor var på bio för att se filmen från 1943 (i Östersund där de bodde!) och någon påpekade att historien gäller hans far.  Då var han 21 år och hade aldrig ens misstänkt något. Själv fick Kathinka veta det först vid 16 års ålder när Bo Widerbergs film skulle ha premiär och hon förstod då varför hon o systern förbjudits att sjunga Elvira Madigan.

Föredraget inleddes med att vi sjöng skillingtrycket ihop,
så att alla skulle ha handlingen klar för sig. Text och
ackompanjemang som vid  Karaoke

Sparre var dragon eftersom militären var en fin räddning för fattiga adelsmän, Han var stilig och "räddades ekonomiskt" av att gifta sig med förmögna Luitgard Adlercreutz, född i Rörum. Hennes far var apotekare som gjort en förmögenhet på att odla läkeväxter och sälja vidare. Luitgard och Sixten fick två barn. 1888 förälskade han sig dock i lindanserskan Elvira Madigan, som egentligen hette Hedvig Jensen, efter att ha sett alla hennes föreställningar, först som reporter för Kristianstadbladet . Han skickade biljetter med meddelanden till henne via en kvinna och flydde sommaren 1889 från en föreställning hon gjorde i Sundsvall till Danmark. Där flydde de från hotellet där de bott o haft helpension i 3 veckor. De var då skyldiga 16 000 kronor omräknat till dagens penningvärde.

– Det var ju rent bedrägeri. Det fanns helt enkelt ingen väg ut. Sixten Sparre visste att allt var över. Allt var bara lögner och påhitt. Han hade ju även med sig en pistol och sex kulor,

Elvira Madigan hade med sig hela sitt bohag, medan han bara hade benkläder, manschetter och lite annat.

Första filmen om Elvira Madigan kom redan
1943, Men där förbjöd sonen att Sparre skulle
nämnas vid sitt rätta namn.

Kvar blev Luitgard och barnen, som utöver otroheten med lindanserskan dessutom stod i miljonskuld (i dagens penningvärde) på alla möjliga ställen och Sparre hade även förskingrat barnens bankböcker på motsvarande 175 000 kronor. Under åren de var gifta, 1880–1889, hade Sparre  levt upp hela förmögenheten och han hade 18 månaders obetald hyra. Det var måttlöst och illojalt och han insåg nog att det var över för hans del. Han och Elvira begav sig till ön Tassinge, där han sköt henne och sedan sig själv. I Tassinge är det massor med turister som kommer pga "den ultimata kärlekssagan" och det är sed att lägga brudbuketten på graven där.
Trots att denna "ultimata kärlekssaga" besjungits och filmats handlade det alltså om ett enormt svek, Det skvallrades dessutom så Luitgard och barnen räddades till Vetlanda av hennes far, som ska ha blivit allt argare med åren, Där delade hon hus med sin storasyster, som skilt sig från sin man och också räddaddes av fadern. Kathinka Lindhe fick god hjälp i efterforskandet från danska källor och berättar historien ur den svikna hustruns perspektiv.

Förförisk bild av vackra Elvira Madigan  som var väldigt
hårt hållen av sina föräldrar som drev cirkusen hon reste med 

Kathinka Lindhes far Casimir Lindhe (1922–2006) efterlämnade även ett eget arkiv om släkten, med bl a ett värdefullt gammalt fotoalbum.
Du kan höra ett radioreportage om boken här! Fantastiskt föredrag så tackar och bockar ödmjukast för att ha fått uppleva det!

Hallonpaj med marängtäcke

Maja gjorde en makalöst god hallonpaj med marängtäcke, inspirerat av Mari Mandelmanns svartvinbärspaj.

Hon började med att låta
2,5 dl frysta hallon
rinna av i en sil (så att pajen inte blir för mycket vätska till pajem.)
Nyp snabbt ihop
150 g kallt  smör
1 dl råsocker 
2 äggulor 
3 dl mandelmjöl
1 dl fiberhusk
Tryck ut degen i botten och på kanterna av en medelstor pajform. Låt stå i frysen tills degen stelnat. Sätt ugnen på 200°. Förgrädda pajskalet i 180° tills pajen fått färg. Låt svalna. Sätt ugnen på 220°
Fyll pajskalet med
de avrunna hallonen
Vispa marängsmet av
2 äggvitor
1,5 dl råsocker 
2 droppar ättikssprit (12 %)  
länge så att sockret smälter till en fast smet. Spritsa eller bred marängen på pajen. Sätt in formen i ugnen och grädda tills marängen fått fin färg. Avnjut vansinnigt god paj!!!

Frön renar förorenat vatten

En forskargrupp från Uppsala universitet fann i dec 2013 hur förorenat vatten visat sig kunna renas med hjälp av helt naturliga frön från Moringa-trädet. Det kommer från norra Indien, men växer också i subtropiska områden i Asien, Afrika och Latinamerika, Så här skrev Uppsala universitet själva då: "Fröna från trädet Moringa oleifera kan användas för att rena vatten. En forskargrupp som leds från Uppsala universitet har i en ny vetenskaplig studie sett att moringaträdets frön har egenskaper som till och med gör dem mer effektiva som vattenrenare än vissa andra syntetiska medel som används idag. [Genomgående mina kursiveringar.]
Rent vatten är en förutsättning för god hälsa. I många länder är det dock fortfarande svårt att få tag i rent vatten. I industrialiserade länder är det också intressant att kunna rena vatten från tillverkningsindustrin  utan att använda ytterligare kemikalier.
I ett forskningsprojekt som leds från Uppsala universitet undersöker forskare från flera olika länder hur extrakt från fröna på trädet Moringa oleifera kan användas för att rena vatten. Dessa frön innehåller nämligen ett protein som får orenheter att klumpa ihop sig. Klumparna kan sedan avlägsnas från vattnet.

Moringa oleifera på bild lånad från prepareforchange.net

I en studie som nu publiceras i den vetenskapliga tidskriften Colloids and Surfaces A tar Uppsalaforskare tillsammans med kollegor från Lund, Namibia, Botswana, Frankrike och USA ytterligare ett steg i riktning mot att optimera reningsprocessen. Forskarna har studerat den mikroskopiska strukturen hos de ihopklumpade partiklarna som bildas med hjälp av proteinet från moringafrön. Resultaten visar att de klumparna (flockarna) som bildas är mycket täta, vilket är bra för reningsprocessens effektivitet. Forskarna kunde också se att moringafrön faktiskt bildade tätare flockar än vissa andra syntetiska flockningsmedel.
I den nya studien presenteras också en jämförelse av hur olika varianter av moringaträd från olika länder kan användas och hur mängden fröextrakt kan optimeras för att få renast möjliga vatten. Kraftfulla verktyg, så som faciliteter för neutronspridning, är viktiga för att möta de utmaningar som både utvecklingsländer och industrialiserade länder står inför idag. I denna studie har forskningsanläggningarna NCNR i USA och ILL i Frankrike använts.
Delar av forskargruppens resultat har redan presenterats för regeringsorgan och samhällsinstitutioner, särskilt i Namibia och Botswana, men även mer brett där det finns intresse för hållbara metoder för att rena vatten. Detta har lett till diskussioner om hur man bäst implementerar användandet av moringafrön, både som ett substitut för konventionella flockningsmedel vid storskaliga vattenreningsverk och i mindre skala.

Bild av ihopklumpade moringafrön lånade från .psu.edu

 - Vi kan föreställa oss att liknande material kan användas också i Europa både för dricksvatten och för rening av spolvatten, säger Adrian Rennie", nu professor vid Institutionen för fysik och astronomi, Materialfysik.
Jag har försökt komma underfund med vad som skett med denna upptäckt sedan 2015, men finner dessvärre inget.

Kycklinggryta med jordnötssmör

Här kommer mitt recept på Kycklinggryta med jordnötssmör som blev väldigt god och snabblagad.

4 port
Värm
1 msk rapsolja
och hacka
2-3 klyftor shalottenlök
3-4 vitlöksklyftor
1 chili
som du fräser i en gryta. Strumla
4 kyklingfiléer
och stek i grytan så att det inte finns några röda spår.
Tillsätt'
4 msk jordnötssmör

och häll i
1 dl filmjölk
och låt koka ihop. Woka grönsaker till och servera ihop. 

Skinande rent badkar helt naturligt

Mitt fina badkar med tassar, som jag tog med från från Östersund står i mitt förråd eftersom det är ett inkaklat badkar i mitt badrum här. Väldigt tråkigt, särskilt eftersom bottnen på badkaret är så fult. trodde själv att det var limrester efter halkskydd, men det har varit omöjligt att få bort fast jag försökt med både limtvätt och T-röd. En granne menade då att tidigare ägare måste ha varit väldigt aktiv med att skrubba badkaret med något giftigt rengöringsmedel som tydligen var väldigt vanligt att använda förr men som skadar emaljen.

Har länge tänkt rengöra badkaret ordentligt på något miljövänligt sätt, men inte hittat rätt sätt förrän härom dagen då jag fann detta och beslutade mig för att genast testa..

Lika delar bikarbonat och diskmedel vispas ihop till en
slät lösning som sedan skrubbas med cirkelrörelser i badkaret

Det är en hemmagjord mix av 

lika mycket diskmedel som bikarbonat (eller bakpulver)
som är välkända för att ge resultat. Rör om ordentligt, i en skål.

(När det lösts upp ordentligt skulle

10-12 droppar av en ekologisk, eterisk olja i valfri doft
tillsättas, men det är ju bara för doftens skull och jag tycker att diskmedlet luktar fräscht nog och struntade i det.) 

Det ser inte alls fräscht ut medan det verkar,
men blir dess fräschare och renare efteråt

Doppa en fuktig svamp eller handduk i det hemmagjorda rengörningsmedel och skrubba badkaret. Bäst är att skrubba i ett ”s-mönster”, eller i cirklar, för att få det riktigt rent. Låt lösningen sitta i c:a 10-15 minuter, så att smutsen verkligen sugs ut. Jag lät det verka ytterligare 1 h efter den första skrubbningen och då släppte än mer.Därefter skrubbade jag rent badkaret ännu en gång, med den grova sidan av svampen och sköljde med hett vatten. Voìla ett skinande rent badkar, om än utan tassar och med fortsatt ful botten. I framtiden vill jag kakla hela badrummet och sätta toastolen bredvid handfatet medan mitt tassbadkar sätts precis till höger om dörren, där toan står nu. Det får dock bli en framtidsfråga. väldigt bra rengöringsmedel är det här i a f. 

Alternativa tankegångar

Jag har numer svårt att erkänna att jag föredrar alternativ rock och alternativa filmer just pga detta Alternativa Fakta . Det är ett begrepp som fått mycket negativ publicitet på senaste tiden i och med Donald Trumps presidentskap, så därför vill jag gärna berätta om positiva alternativ för att s a s återerövra det alternativa begreppet. 

Inom KBT finns nämligen begreppet Alternativa tankegångar för att bemöta motverka negativa dysfunktionella automatiska tankegångar, som gärna uppkommer hos den som är deprimerad.
Målet med dessa alternativa tankar är att få en mer nyanserad bild av verkligheten och struktur på tankarna. Att bemöta negativa tankar gör inte att de försvinner, men det kan förändra sättet att hantera negativa tankar när de kommer upp.

Formulär för att bryta dysfunktionella
tankar och ersätta med alternativa tankar
Lånat från momentpsykologi.se/

De dysfunktionella automatiska tankarna kan exempelvis vara ”Allt är meningslöst” ”Det kommer aldrig bli bra”  ”Jag är dum” ”Jag kan ingenting” ”Ingen tycker om mig”  ”Jag kommer att tappa kontrollen” osv 

Hur gör du då för att ersätta dem med alternativa tankar? Jag lånar tips från kbtgoteborg.se:
1. Beskriv den automatiska tanken Skriv ned tanken så konkret och exakt som möjligt (använd gärna formuläret ovan). Välj en tanke och håll fast vid den. Bry dig inte om att medvetandet hoppar mellan flera olika tankar (byter ämne), utan stanna vid den tanken du skrivit ned. Exempel: ”Jag kan ingenting!”
2. Känn igen den automatiska tanken Har du bemött en liknande tanke förr? Kan du då genast se att den är överdriven eller uttalar sig om sådant du omöjligt kan känna till (t ex om framtiden), är den osann osv?  

bild lånad från /slideplayer.se/slide/1913979/

3. Bevistabell Gör en tabell med ”bevis” som talar för och mot att din automatiska tanke är sann. Ofta är vi mycket bra på att hitta bevis för att tanken är sann när vi mår dåligt, så lägg lite extra energi på att titta efter bevis mot. Det handlar ju om den faktiska verkligheten och i en vanlig domstol är en känsla inget bevis! Trots att Alternativa Fakta handlar mest om känslan av något,vilket i realiteten innebär en lögn Exempel: "Jag kan ingenting!"  För: Misslyckats med något Mot: De gånger tidigare då allt lyckats.  

4. Alternativ eller nyanserad tanke Försök formulera en tanke som beskriver situationen mer nyanserat än den första automatiska tanken, utifrån vad du fått fram i din bevistabell. OBS: skapa dock inte en positiv tanke, då sådan ofta är lika orimliga som de negativa. Försök istället hårt att skapa en alternativ tanke som ger en rimlig bild av världen.  Exempel: ”Jag kan inte allt sådant som jag inte gjort tidigare, men jag gör så gott jag kan och övning ger färdighet."

Våra tankar påverkar hur vi känner och beter oss.
Alternativa tankar är därför den bästa (och  enda?) hjälpen.

5. Använd den alternativa tanken  I början är det svårt med det mesta, även att skapa alternativa tankar. Träning gör det dock allt lättare (tänk på det där med 10 000 h övning som gör dig till expert)! Om det är svårt att skapa en alternativ tanke i situationen kan det vara bra med en ”fusklapp”. Skriv ner en alternativa tankar du kan ha nytta av i mobilen och titta på dem när du har en stund över t ex på bussen, toaletten osv.
Betydligt nyttigare alternativ än Alternativa Fakta, eller hur?

Dela granatäpplen smartast!

Smartaste sättet dela granatäpplen för att få ut alla kärnor hittade jag i en film på Facebook.

Så enkelt att bara skära av toppen för att kunna se var klyftorna är. Skära på skalet vid varje klyfta, vika ut för att lyfta bort stammen i mitten och så vika ut klyftorna. 

Funkar suveränt; jag har aldrig tidigare fått så mycket ur ett granatäpple!

Givandets psykologi

Läser i Lokaltidnungen om Arvid Erlandsson, som forskar om hjälpande och välgörenhet på psykologiska institutionen vid Linköpings universitet (vars rapport du kan läsa mer om här). Hans forskning visar att:
 - Det finns många orsaker till varför somliga väljer att göra gott för andra. Ofta är det en blandning av både altruistiska och egoistiska faktorer [genomgående mina kursiveringar] som spelar roll om en person gör någonting utöver det vanliga för andra, som han säger till Lokaltidnungen..
– Den som hjälper på grund av altruistiska skäl gör det enbart för att den man hjälper ska få det bättre. Den som hjälper på grund av egoistiska skäl gör det åtminstone delvis för att själv må bra. Men att man hjälper av egoistiska skäl betyder inte att det är mindre värt, säger han. Under vissa tidpunkter på året, som till exempel vid jul, blir man påmind om att man kan hjälpa. ---

– Efteråt kan många känna att de har gjort sitt. Att ge dämpar skuldkänslan och [det] ger ibland en emotionell belöning. Men det är viktigt att inte se ner på den som hjälper för att själv må bra. Det är positivt för både den som ger och den som får, säger Arvid Erlandsson."
Det tycker jag personligen är en väldigt viktig aspekt; ingen drabbas ju av det som numer föraktfullt kallas godhetsegoister utan både den som ger och den som får vinner ju på det.
"Ett annat motiv är att hjälpa för att förbättra sitt rykte. Men den som skyltar öppet med sitt givande riskerar att bli ifrågasatt.
 – Det betraktas också som mer moraliskt att ge av sin tid och engagera sig som volontär än att ge ekonomiskt bidrag. Detta trots att pengarna ofta gör mer nytta.
Arvid Erlandsson tycker att det finns många vardagshjältar som inte får den uppmärksamhet de förtjänar.
 – Det är lätt att stirra sig blind på enskilda spektakulära händelser, menar han. Samtidigt känner sig många hjälpare inte bekväma med att skylta för mycket med det.
– Om man går ut med det publikt kan det ge en extern belöning. Men en ökad extern belöning kan minska den interna belöning man får av att ge. En fråga är om det är konsekvenserna av hjälpen eller själva uppoffringen som räknas.
Som ett exempel nämner han Microsoftgrundaren Bill Gates som numera ägnar sig åt filantropi. – Han hjälper många utan att egentligen göra någon större uppoffring. Han lever i stor lyx samtidigt som han hjälper väldigt många genom att skänka stora summor till välgörenhet. Vad är det då som gör att somliga är mer benägna att hjälpa än andra?" Här vill jag gärna nämna alla de som lever i lyx helt utan tanke på hur omvärlden ser ut och att det efter George Michaels död visade sig att han varit en väldigt stor hemlig givare. Något som inom hinduismen kallas unknown charity och ses som väldigt eftersträvansvärt för att i slutänden slippa återfödelse och uppnå Moksha.
" – En viktig förklaring har att göra med det som kallas för ansvarscirkeln. Hos en del sträcker den sig till en själv, familj och vänner. Hos andra sträcker den sig så långt att den även innefattar alla fattiga i världen. Arvid Erlandsson använder rumänska tiggare som ett exempel.
– Alla är överens om att hemlandet har ett ansvar för deras situation. Men de som inte hjälper menar att det enbart är den rumänska regeringens ansvar, medan de som skänker en slant hävdar att även vi har ett visst ansvar för att hjälpa dem. Våra undersökningar visar att de flesta vill att det ska gå bra för dem, även de som inte ger något, säger Arvid Erlandsson." Det låter hoppfullt med tanke på samtida skällsord som godhetsapostlar osv.

Arvid Erlandssons rapport säger bl a: "Den allmänt vedertagna och mest kända anledningen till att vi hjälper mer är att vi känner medkänsla med offret (vi motiveras att hjälpa genom hjärtat). Den andra mekanismen som får oss att öppna plånboken mer är att vi känner att vi gör en skillnad, att vår insats verkligen gör nytta (vi motiveras genom hjärnan). Den tredje mekanismen är att vi ibland känner ett stort personligt ansvar och upplever att vi har en skyldighet att hjälpa (vi motiveras att hjälpa genom ”vår moraliska kompass”).
Arvid Erlandsson har i en rad studier undersökt i vilka situationer hjärtat, hjärnan och vår moraliska kompass framförallt kan förklara vårt hjälpande. Tvärtemot vad många tror så är det inte alltid de känslomässiga reaktionerna gentemot de drabbade som bäst förklarar vår benägenhet att hjälpa. I många situationer är det snarare upplevelsen av att kunna göra nytta, eller att man upplever ett personligt ansvar som bättre förklarar hur mycket vi hjälper andra. "

Vårtecken

Igår var de här; de första vårtecken tittade upp utanför ett radhus på Mossgatan; kolla!

Vintergäck

Snödroppar

Radhusen som förr inhyste hantverkare med familjer, som hade butiker i nedre rummet.

I Tommarpsån simmar en anka ihop med änderna. Rätt logiskt eftersom de helt enkelt är domesticerade (tama) vita änder!