I dagens
DN skriver
Maria Gunther om hur
Dan Kahan, som är professor i juridik och psykologi vid
Yale-universitetet i USA, i sin forskning visat att hög utbildning, god förståelse av vetenskap eller intelligens
inte räcker som skydd mot att tolka världen så att den passar våra politiska uppfattningar eller värderingar.
 |
| bild lånad från DN |
– Människor tolkar fakta så att de passar inställningen i gruppen de tillhör, berättade
Kahan när han var en av talarna vid konferensen ”
Knowledge resistance and how to cure it”, faktaresistens och hur vi botar det, som gavs i Stockholm, där historiker, biologer, filosofer, jurister, antropologer, psykologer, kognitionsforskare och statsvetare deltog i början av september.
"I en studie lät Dan Kahan människor lösa en svår räkneuppgift---Trots att siffrorna var exakt desamma räknade de som var bra på matematik mer fel än andra när resultatet stred mot deras politiska övertygelse. Ju bättre deras matematiska tänkande var, desto större blev polariseringen."
Vad som dock gjorde mig väldigt glad och hoppfull är att Kahan menar att det finns skydd mot
faktaresistensen trots allt:
"– Det kan helt enkelt kosta för mycket att ha en åsikt som strider mot vad andra medlemmar i min grupp anser. – Vi måste hitta sätt att ta itu med de verkliga orsakerna. Ibland skaffar sig olika grupper olika uppfattningar i vissa frågor, och de blir så viktiga att de smälter samman med gruppens själva identitet. För människorna i gruppen blir åsikten som ett medlemsmärke, eller ett tecken på lojalitet.
--- Det är skadligt när människor förkastar fakta som kan vara avgörande för deras egen framtid. Men för individerna är det alltid mycket viktigare vad andra gruppmedlemmar tycker om dig och hur de behandlar dig än sanningen, säger Dan Kahan. --- God förståelse för hur forskning går till, matematisk talang och förmåga till kritsikt tänkande leder alltså till starkare och mer polariserade åsikter. Men det finns en egenskap som bryter mönstret. Dan Kahan kallar den för vetenskaplig nyfikenhet.
– Det var hoppfullt, och en överraskning för oss. De vetenskapligt nyfikna blir inte alls mer polariserade med ökad matematisk förmåga.
Vetenskaplig nyfikenhet är oberoende av utbildningsnivå, samhällsklass och politisk uppfattning. Människor i allmänhet tar främst del av nyhetsrapportering och information som stämmer överens med vad de redan tror och letar inte efter fakta som visar att deras grupp har fel.
– Men vetenskapligt nyfikna säger: Det här har jag inte sett förut, det visste jag inte, det där vill jag veta mer om. Då får de också en mer balanserad informationsdiet. Vår hypotes är att det är det som gör att de är mindre polariserade, säger Dan Kahan."
Skönt! Man kan nog i allra högsta grad kalla i a f just mig för vetenskapligt nyfiken och jag är inte ensam!
