Livet...

bild lånad från rawforbeauty.com

Livet är som en kamera

Fokusera på det viktiga

och fånga de goda tiderna

Framkalla det negativa och utveckla det

Om det ändå inte blir bra

Försök igen och ta en ny chans!

Allt inne!

7.30 i morse kom flyttbilen (p g a diverse problem för dem igår). Eftersom de två flyttgubbarna inte kunde få någon förstärkning idag heller (semestrar och sjukdom bland lokala flyttfirmor) var det bara att hugga i.

15.30 var vi klara, med ca en timmes lunchpaus. Så nu är det bara att packa ur alla lådorna:

Så här välfylld är min ateljé sedd från klädkammaren (gårdagens översta bild).

Tack snälla Maja, mamma och pappa för all hjälp (och Mia, som hjälpte Maja igår)!

Min nya sköna värld

I eftermiddag kommer mitt bohag, så här kommer lite bilder på hur min nya sköna värld Gretiana ser ut omöblerad:

Min ateljé kommer även att användas till gästrum.

Badrummet blev fantastiskt stort och just utan svart tak och mörka väggar.

 Hallen och köket har vackert schackrutigt golv. (Precis innanför entrén är det mörk klinkers.)

Köket mot matplatsen och tapeten jag verkligen älskar.

De ljust blågröna skåpluckorna i köket gör sig fantastiskt.

Mitt sovrum har exakt samma tapeter som mitt tidigare sovrum.

Även vardagsrummet har samma tapeter som i mitt tidigare sovrum.

Slutligen en bild från min förhoppningsvis framtida kolonilott. Där är fruktansvärt torrt så jag önskar att jag kunnat gå in och vattna!

Snart hemma

Nu sitter jag i mina föräldrars fantastiska brudslöjelund och pustar ut.
Min Mental Fatigue (hjärntrötthet) innebär att jag fortfarande känner mig nästan lika trött som igår, fast jag knappt var upp mer än för att äta på hela dagen.

Min föräldrars matplats beskuggas av brudslöja. Tidigare var det
blåregn som blommade där, så favoriterna avlöser varann som tak!

Fredagens packande och lastande tog hårt på mig. Fast vi hade flyttfirma är jag helt oförmögen att bara titta på när andra jobbar, så kånkade och sprang omkring även jag...

"Mina flyttgubbar" fortsätter packa efter fikapaus

Fantastiskt nog fick jag denna bild skickad av Maja i morse. Min Hibiscus blommar äntligen, efter att ha haft knoppar sedan i maj. Att den behövde mörker i hennes baklucka för att slå ut kunde jag aldrig tro...

Maja berättar dock att den har stått ute i regnet i natt och först nu står i hennes baklucka. 

Imorgon kommer flyttlasset fram och min lägenhet ser fantastisk ut redan. Bilder kommer, jag lovar!

Uppgradering

Imorgon går flyttlasset ned till Simrishamn och jag uppgraderar mitt liv till MalinMatilda 3.0.

Majas och mitt flyttlass på väg mot Simrishamn och Lomma

Ser så fram emot min nya framtid!

Det har inte alltid gott som jag tänkt det, utan ibland har flyttlådorna rasat som ett Babels torn. (Jag kommer dock inte att börja prata skånska.)

Greta har varit oerhört orolig, men till slut kom hon till ro och somnade på en flyttlåda...

Viktigt i kulturhusdebatten, Östersund

Ett snabbt "hej" i flyttruschen med ett oerhört tänkvärt debattinlägg av min kollega Kristina Wrang. Det infördes i LT nästan direkt, men i ÖP, först igår:

"Den kinesiske världsberömde samtidskonstnären Ai Weiwei
är intresserad av att göra ett konstverk på Storsjöns is.
Med en konsthall skulle kommunen kunna erbjuda honom att ställa
ut några av sina verk. Det skulle ge ett kulturhus en flygande start,
skriver Kristina Wrang. Fotograf: MIRANDA SIGANDER / TT

"Var tog visionen om ett kulturhus vägen? Östersunds kommun kommer nu att fortsätta utreda bygget av en konserthall vid biblioteket och ombyggnation av Storsjöteatern för att passa även dansföreställningar. Men var tog konsten vägen!!? Den kinesiske världsberömde samtidskonstnären Ai Weiwei är intresserad av att göra ett konstverk på Storsjöns is. Med en konsthall skulle kommunen kunna erbjuda honom att ställa ut några av sina verk samtidigt och det skulle naturligtvis ge ett eko som varar betydligt längre än vad isen på Storsjön gör. Det hade också kunnat ge ett kulturhus en flygande start! Det är bara ett exempel på vad man nu går miste om när konsten helt har försvunnit i kommunens planer vad gäller kulturhus. Vi gläds givetvis åt att kulturen får en bredare bas i kommunen, att nya möjligheter öppnas för akustisk musik och att vi ska kunna se unika dansföreställningar med bl.a. Norrlandsoperan. Men vi kan inte acceptera att samtidskonsten fullständigt har glömts bort! I början av året kom förslag i en artikel i LT skriven av Daniel Kindberg och Henrik Zipsane att samtidskonsten "i samband med etablering av Nationalmuseum Norr på Jamtli också inkluderas en vision om en permanent samtidskonstarena i Exercishallen". Är det här en vision av samtidskonst i Östersund? Knappast. Tvärtom har tidigare händelser visat att en konsthall måste drivas målmedvetet och kunnigt av intendent och curator med särskild kompetens. De flesta av oss minns säkert den pinsamma avvisningen av Lars Vilks deltagande i en utställning på Jamtli för ett tag sedan. Oavsett om man väljer att ställa ut kontroversiella konstnärer som Vilks eller inte måste det finnas en linje från början, en tydlig riktning när det gäller urvalet av konst och konstnärer. Det kan bara en konstintendent göra. Vidare från artikeln: "Vi ser framför oss hur Exercishallen på så sätt kan utvecklas till Jamtlis fria arena, där det finns möjlighet för konstnärer att experimentera tillsammans med Jamtli". Det låter mest som en käck klapp på axeln, och att konstnärerna skulle jubla över denna möjlighet är inte troligt. Hittills har ingen frågat efter det, tvärtom finns det ett starkt önskemål om att en arena för samtidskonst och Jamtli ska hållas isär. Uttalandet säger heller ingenting om de avtal som numera finns om medverkans- och utställningsersättning (MU-avtalet), att konstnärer ska få betalt för sitt arbete likaväl som andra kulturarbetare. Att hela idén med ett kulturhus är att verksamheter samarbetar och som blandas (musik, konst, dans, opera, poesi mm.) tappas bort i med att det sker på olika platser är också sorgligt. Det kunde ha blivit en smältdegel som gav kommunen ett avtryck ute i landet . Även Robert Uitto har uttalat sig i pressen om att kulturen ska stöttas när Jämtland Härjedalen bildar egen Region nästa år. Stödet ska gå till enskilda kulturarbetare, men han vill inte stötta bygget av något "kulturpalats". Det är som att säga att man ska stötta fotbollsspelarna men inte vill ha någon fotbollsplan. Frågan är vad som händer med spelarna, i det här fallet kulturarbetarna? Många lär nog flytta till någon bättre stad där man även satsar på arenan för kulturen. Intrycket man får av ordvalet palats är ett hus för eliten. Inget kan vara mer fel om man följt diskussionerna som förts i ett par års tid. Tvärtom skulle en konsthall i ett kulturhus inrymma utställningar av Skapande skola, estetiska program och lokala, likaväl som internationella konstnärer, konsthappenings, performance, installationer, ljud- och ljuskonst, samarbeten mellan olika konstformer, kort sagt den konst som inte är kommersiell och som just därför utvecklar och berikar en kommun och ett samhälle. Det är bara att hoppas att Östersund kommun och den kommande Regionen Jämtland Härjedalen tänker om när vi ska välja i höst!

/ Kristina Wrang Talesperson för KRO KIF Jämtland Härjedalen (KRO: Konstnärernas Riksorganisation, KIF: Sveriges Konsthantverkare & Industriformgivare)"

Fika-försvar

Vätskepaus på Björkbacka kafé igår. Kattmonän längst
fram är köpt i Stora kyrkans fairtrade-sortiment

Det finns människor som går omkring och inbillar sig att Maja och jag bara fikar hela tiden.

Kaffepaus på Telogott härom dagen

Jag vill därför på detta sätt helt och hållet försvara och dementera det. Vi packar och bär kartonger så att Maja har ont i ryggen, jag fått en vagel i ögat och torra stressutslag på hela handen och handleden, samt vi ser båda ut som min arm nedan på armar och ben:

Blåmärken och skråmor av att bära kartonger,
Ja, vi har extremt lät för att få blåmärken!

Man måste man pausa när det är som varmast. Annars faller man bara ihop av trötthet och dessutom kan man ju inte fota och packa eller bära samtidigt heller...

Jordgubbsshake och jordgubbstårta +
jordgubbs-petit choux på Jordgubbslandet
i söndags

Däremot är det trevligt att fota när man får in något vackert som man snart ska få sätta tänderna i.

Jordgubbs-wienerbröd från kvartersfiket

Det kan dessutom inspirera andra till en tur just dit man varit. Dessutom kommer vi inte att återvända till dessa ställen på länge sedan.

Mysfika i syrenbersån på Gamla lanthandeln för drygt
en vecka sedan.

När man jobbat hårt (se bilden längst ned!) skriker både musklerna och hjärnan efter snabba kolhydrater för att funka igen. 

Go'fika på Sommarhagen för flera veckor sedan

Därför behöver vi något sött och gott, som då dessutom genast upptas av just musklerna. 

Tunnbrödstutar och brödportioner på Marieby hembygdsgård

Då kan man alltså unna sig med gott samvete!

Bookmaker-sandwish på Kungsgården blev en
fantastisk lunch förra i veckan

Vid flera tillfällen har vi tagit en macka till lunch eftersom kyl och frys gapat allt tommare och någon energi att laga mat inte gått att uppbåda för någon av oss.

Ovan ser du bildbeviset på att jag bär med liv och lust. Ovan vinterdäck i torsdags, så kom inte o påstå att vi "bara verkar fika"! 

Självfallet bästa antitrollhårssprayen!

Tänk att jag äntligen fått tillbaka mitt självfall! När Kristoffer klippte mig (för sista gången) bad jag in en Antitrollhårsmörja eftersom mitt hår är "frissigt" som ett riktigt trollhår. Sedan gav jag honom fria händer med kalufsen.

Rekommenderar Antitrollhårsmörjan  Day of Grace från
Evo som gav mig mitt självfall tillbaka med skicklig klippning

När han använde sig av Evos Day of Grace, efter att främst ha klippt bort allt det slitna utnämnde jag det till bästa krullsprayet och kände mig riktigt nöjd!

Nu måste jag fortsätta packa o gå ut med Greta Gräddnos!

Ilska som svalnat

Jag kände mig oerhört arg igår. När jag äntligen lyckats hitta någon som ville överta mitt träningskort på Sportsgym Scandinavia, som annonserar att de inte har någon bindningstid (men däremot har uppsägningstid om tre månader, som de inte alls informerar om på hemsidan utan bara med liten stil i kontraktet). Därför sa jag inte upp kortet direkt när jag köpt lägenheten, utan först i juni, vilket innebar att jag skulle tvingas betala för två månader när jag bodde 120 mil bort...

Jag fick då information om att jag kan överlåta kortet, men inget mer om ev avgifter vid överlåtelsen. Jag insåg att enda sättet jag skulle kunna få i stånd en sådan överlåtelse vore att erbjuda mer än vad Sportsgym själva gör och satte därför upp anslaget ovan. När jag så skulle överlåta kortet igår visade det sig att de har en Överlåtelseavgift på 200,- också, som jag inte fått någon som helst information om och alltså inte kunnat berätta för min köpare om! Jag kände mig då tvungen att påpeka att de informerar väldigt dåligt . Dels kom det och uppsägningstiden helt som överraskningar för mig och dels vet jag att svensk lag säger att ingen annan än polis och militär får lagra fingeravtryck.

Jag gick hem i hällande regn utan vare sig paraply eller jacka och kollade upp det lite noggrannare, eftersom han i kassan påstår att de har folk som har koll på det. Hittade då datainspektionens yttrande om just det, att "Fingeravtryck lagrat lokalt i kort som den registrerade förfogar över --- Den enskildes fingeravtryck lagrades endast på dennes medlemskort. För att låsa upp dörren till gymmet drog medlemmen sitt kort genom kortläsaren och lät läsa av sitt fingeravtryck. Vi fann att behandlingen av fingeravtryck omfattades av personuppgiftslagen." Vilket alltså bör innebära att inte heller Sportsgym lagrar fingeravtrycken centralt utan bara har dem på själva korten, vilket känns lugnande.

Dessutom fann jag att normalt tas en startavgift om 400,- ut när man börjar träna på Sportsgym Scandinavia i Östersund, vilket faktiskt innebär att det min köpare fick betala bara var hälften + att hon får träningsprogram och genomgång av maskinerna. Rätt bra deal ändå, fast jag tycker verkligen att Sportsgym bör informera tydligare om avgifter och uppsägningstid så folk slipper bli irriterade!!!

Stretcha hela kroppen i ett sträck!

Ungefär 5 minuter tar det att utföra det här stretch-programmet, som jag utarbetat och använder mig av sedan flera år efter varje gång jag tränat:

Börja med benböjaren. Var noga med att ställa foten framför knäet på det böjda benet för att skona det knäet!!! 

Förflytta tyngden bak så att baksida lår sträcks ut.

Flytta det böjda benet bredvid det andra knäet och sätt häl i golvet för stretch av vaden! 

Dra dig framåt och ligg på magen:

Dra överkropp och huvud uppåt/bakåt så att du sträcker ut magmusklerna! 

Lägg ned överkroppen och böj ena armen vid sidan av kroppen och den andra handen trycks i golvet så bröstet stretchas. Upprepa med ombytta armar! 

Kryp ihop i ”barnets position” och sträck ut ryggen!

Vik in fötterna och sträck upp ryggen. Ta tag om vaderna stretcha sätet och baksida lår

Rulla så upp ryggen, ta tag i händerna och sträck framför kroppen och så sträck armarna med knäppta händer bakom kroppen.

Dra armbågen mot huvudet så att triceps sträcks. Sänk armen framför halsen

Dra armbågen mot motsatt sida så att biceps och övre ryggen sträcks. Sänk armen under bröstet och vinkla upp underarmen

Dra armbågen mot motsatt sida så att axeln sträcks

Byt arm och gå mot början av stretchen i motsatt ordning!

Lycka till!

"Sommarhägn"

Jag var in i Stora kyrkan härom dagen och överraskades av hur trevligt de ställt till det där inne. Där var också lite folk och aktiviteter, bl a såldes fika och fairtrade-produkter, så jag passade på att köpa med mig lite.

(Denna bild är gammal. Så här mörkt blir det inte nu i juli!)

I bänkraderna finns kyrkmöss utplacerade. Jag läste mig till att där är Sommarhägn, alltså en tillflyktsort i sommaren, under nio veckor, 16 juni – 15 augusti. Då Stora kyrkan är öppen för besök måndag till fredag kl 10.00–15.00.

"Leta kyrkmöss, en upptäcktsfärd som är tänkt för barn i skolåldern men som passar bra för alla åldrar som vill veta mer om kyrkan", läser jag på hemsidan.

Bredvid altaret finns ett nät där man ombeds att skriva ned en bön och fästa i nätet med en liten klädnypa. Lite samma idé som Yoko Onos wishtree på Louisiana förra sommaren.

"Under de veckorna blir det olika aktiviteter, till exempel minikonserter och utställningar. Kyrkan är öppen för samtal, fairtradefika och kyrkvisning.
Varje dag är det Tolvslaget med dagens tankar.  Det blir minikonserter med lokala sångare och musiker på fredagar i samband med dagens tankar och påföljande kaffestund.

Utställning med bibliska figurer, kyrkans silverskatt och textilier.
Se altartavlan –  Östersunds största konstverk –  av Hilding Linnqvist (1891– 1984).  
Ta en fairtradefika och handla gärna från det sortiment av fairtradevaror som finns i kyrkan. Välkommen in!" läser jag vidare och vidarebefordrar här till er.

Vantasvart är svartaste svart

Tänk dig svart som är så svart att våra ögon inte ens kan uppfatta det. Det finns nu, enligt Expressen och the Guardian. Det brittiska företaget Surrey Nanosystems har nämligen framställt vad de kallar för Vantasvart. "Ett icke-tyg för militär och astronomisk användning, som absorberar allt utom 0.035% det ljus som skiner på det" som  the Guardian skriver. En målning med det vore väl något?

Det brittiska företaget Surrey Nanosystems står bakom det nya
Vantasvart, färgen som är "som att stirra in i ett svar hål"
Foto lånat från the Guardian.com

Enligt brittiska the Independent försvinner former och konturer, så att betraktaren bara ser ett totalt mörker när de ser Surrey Nanosystems' Vantasvart. Färgen är sammansatt av extremt små kolrör, som är 10 000 gånger tunnare än ett människohårstrå. Rören är så tunna att ljus helt enkelt inte kan tränga in i dem, vilket innebär att vi heller inte kan se dem. Ljuset kan däremot  tränga sig in mellan rören och där fastnar och studsar det runt tills det absorberas. Det innebär att färgen, som absorberar 99,965% av ljus, har ett nytt världsrekord. 

En så svart färg är bl a användbar för astronomiska kameror och teleskop och den har militära användningsområden (som företaget dock inte kan berätta om). Vantasvart leder värme sju och en halv gånger mer effektivt än koppar och har tio gånger högre brottgräns än stål. 

Ovan kan du se en film om Vantasvart

Stephen Westland som är professor i färgvetenskap(!) vid Leeds universitet menar att forskarna nära nog skapat något utomjordiskt. 

– Många tror att svart är frånvaro av ljus. Jag håller inte alls med om det. Såvida man inte tittar in i ett svart hål så har ingen faktiskt sett något som inte har ljus. Detta nya material är så gott som det svartaste vi kan få, nästan så nära ett svart hål vi kan föreställa oss, säger Stephen Westland till Independent.

Ovan ser du precis hur Vantasvart absosrberar 99,965% av ljuset

Vantasvart skulle dock inte passar för t ex en klänning. Ben Jensen, som är teknikchef. på Surrey Nanosystems menar att om man skulle färgsätta klänningen med Vantasvart hade den varken blivit billigt eller snygg:

 – Klänningen skulle helt tappa sina drag och bara vara något svart som passerade, säger han till the Independent . Färgen är ju så svart att det våra ögon inte ens kan uppfatta vad de ser, utan former och konturer skulle försvinna och bara uppfattas som ett mörker. 

Den skulle alltså bli som osynlig, precis som det den täcker. Något för den Osynliga Kvinnan eller någon som gjort bort sig ordentligt kanske? 

Läs gärna Fredrik Strages syn på saken här!

Ida, Maya och Anna på Jällen

I söndags var det vernissage på Jällen på Byhuset på Rödön. Eller "Kreativ foglossning", som det stod i inbjudan till utställningen med Ida Bratt, Maya Westlund och Anna Erlandsson.

Anna Erlandsson med blommor framför
några av verken på Jällen

Erlandsson erbjöds den här utställningen tillsammans med sonen, Petter, men eftersom de nyligen ställt ut ihop på Galleri Mono (en utställning som jag dessvärre missade) hade han inte mer att visa, utan Anna engagerade istället sin assistent, Maya Westlund och Ida Bratt, som delar ateljéer.

Verk av Ida Bratt och Anna Erlandsson 

Ett fantastiskt initiativ måste jag säga! Tre starka kvinnor med olika uttryck, som ändå går så väl ihop! 

Till vänster ser ni Anna Erlandssons 63° Nord, till höger
hennes I Lust och Nöd och framför står hon själv till höger

Som det också konstateras i ÖP: "Deras konst verkar vara motpoler till varandra. De har jobbat med utställningen på varsitt håll och har inte haft någon gemensam tanke.
– Det känns ändå som att det finns en tråd, det spretar inte så mycket, säger Ida. Anna nickar och håller med:
– Vi har länge sagt att vi vill göra något tillsammans."

Ida Bratt visar verk som påminner om hennes utställning på Härke 2011. Finurliga och med titlar som ordlekar; Tjejtsarinnor osv. Hon visar teckningar och grafik främst.

Maya Westlund (sittande på stolen) som jag ställde ut med på Galleri Mono tidigare, visar främst teckningar och rävar i rummet bredvid det stora. I ÖP säger hon:

– Det är ganska ensamt att sitta och pula på med sin konst själv. När man jobbar med andra så kan man få nya intryck och perspektiv på det man gör.

I Lust & Nöd visad i julhetta ger en närmast overklig känsla

Anna Erlandsson visar både 63° Nord, som består av ett kajakskelett klätt med  tunt glittrigt tyg, som hon även visade 2011 och den fantastiskt vintriga installationen I Lust och Nöd. Den gjordes till en samlingsutställning 2006 och jag såg den i samband med Skidskytte VM. Att se den fantastisk skidturen samtidigt som hettan darrar och svalorna svirrande flyger ut och in på Jällen ger en närmast overklig känsla av hur rikt livet är med fyra riktiga årstider.

Öppet alla dagar 12-16. 27 juli är sista dagen för utställningen; gå och se!
Läs mer om utställningen i ÖP!