Före och efter

Då är det äntligen dags att lägga ut lite bilder på hur min lägenhet ser ut efter renoveringen. Men först bilderna från innan jag köpte dem och under den hur det ser ut nu:

I tamburen lades mörkt klinkergolv och tapetserades med ljusa tapeter.

Hallen innanför fick schackrutiga marmorerade golvplattor som fortsätter i köket och en ljus tapet. Har önskat mig schackrutigt golv sedan jag som barn var i ett hus i Åre som hade just det i kök och hall.

Sovrummet, direkt in till vänster i hallen (som syns genom dörröppningen i mitten på den allra första bilden) fick likadan tapeter som i min tidigare lägenhet (den som finns även i bakgrunden här i bloggen) och en ny garderobsvägg på samma vägg som dörren.

Det sorgligt mörka badrummet (genom öppningen längst till höger på den allra första bilden) målades vitt i såväl tak som väggar. Detta efter att den mörka, besvärliga tapeten äntligen, efter mycket möda, lyckats rivas bort och väggarna och allt annat tvättats. Tapeten var inte vattenfast utan färgade av sig, besvärligt nog. Dessutom nya badrumsskåp och det vackra golvet kommer verkligen till sin rätt när resten är ljust.

Köket ligger rakt fram från ytterdörren och vid matplatsen sattes en ljus tapet upp, alla snickerier målades i samma färg som de ljusa golvplattorna /golvet fortsätter alltså från hallen).

Köksluckorna lackerades om i en vackert blågrön nyans som matchar 1950-talsdesignen. Spisen och kylen byttes ut, mot en kyl/frys och i skåpet ovan den togs ventil upp för att bli skafferi.

Den strukturtapet som satt i vardagsrummet fick vi slita oerhört med att få ned och eftersom en del av putsen följde med den fick det bredspacklas.

En likadan tapet som i min gamla lägenhet sattes så upp och precis som i resten av lägenheten målades lister och tak gräddvita.

Det tredje rummet kommer man in i från vardagsrummet och genom klädkammaren från hallen. Också här var strukturtapeten mot vardagsrummet svår att riva och den väggen måste också bredspacklas. Sedan sattes likadana tapeter som i sovrummet, fast negativa, eftersom Fondväggen har gröna Duros Gamla Grand och de andra väggarna gula enkla tapeter.

Här har jag ritbord, staffli, bokhyllor, garderober, byrå, apoteksdisk och datorn. Dessutom är de flesta av Gretas här inne.

Mycket arbete, som jag fått fantastisk hjälp av pappa och mamma med och jag känner mig så oerhört nöjd här hemma!

"Lillajul" o "Lille julafton" är exempel på lokala firanden vid olika tider

Jag tycker att det här med lokala seder och olika firanden är så spännande! Visst blir man lite lycklig av att fira med?
Härom året fick jag t ex reda på att Lille julafton alltid firas 23 december, fastän jag aldrig ens hört talas om det tidigare när jag bott i Norrland och Stockholm. Det ska ha firats här i Skåne sedan åtminstone 1775, då den blev tidigast känt (troligen från någon skrift).

Båda flaggbilderna är egna montage

Dagen före julafton förbereds högtiden utan särskilda krav på t ex religiösa traditioner eller plikter (än att kanske provsmaka skinkan, antar jag). Människor vill gärna vara lediga då för att pyssla hemma. Före reformationen, som inleddes 1520, firades traditionellt i västnorden vad som på olika ställenkallades Sjursmäss, Torlaksmässan eller Tollesmässan. Sjursmäss kallades den katolska högtiden i Jämtland, Härjedalen, Trøndelag och Nordland (ett norskt fylke mellan Troms och Nord-Trøndelag). Det firades till minne av det lokala helgonet Sigurd, som varit ärkebiskop i Nidaros  [Trondheims] stift. I Norge har båda formerna, Sjur och Sigurd, namnsdag den 23 december. Därför har också Sjursmässodagen utnämnts till flaggdag för Jämtlandsflaggan. 23 december är ju också är svensk flaggdag så då kan man hissa båda flaggorna!  Det finns också teorier att det istället firades för att hylla Sigurd fafnesbane, en legendarisk drakdödare
Torlaks- eller Tollesmässan firas till åminnelse av den isländske biskopen Thorlákr Thorhallsson (d. 1193) i isländska Skálholt. Han började dyrkas som helgon några år efter sin död och Þorláks-kulten, som det stavas på Island, var populär där, på Färöarna liksom i västra och norra Norge under medeltiden. Helgonförklaringen var i o f s inte formellt sanktionerad av den dåvarande påven, men påve Johannes Paulus II godkände Þorláks helgonstatus 1984 och förklarade honom även därmed som Islands officiella skyddshelgon!

Lilla jul firas både i svensktalande Österbotten och på Åland

Härom dagen skrev också Strömsö om att de skulle fira Lilla jul. Jag skrev därför och frågade när och hur det firas och fick svar av Camilla:
"Här i svensktalande Österbotten [och jag har även nu tagit reda på att det firas på svensktalande Åland, vars flagga är på bilden] firar vi Lilla jul kvällen innan 1:a advent [ikväll alltså!] Underbar tradition med Lilla julgran, julbord och Lilla julklappar!  En härlig familjesammankomst!" Det låter sannerligen som en försmak till julafton.

Ovan visas hur Lilla jul firas i Österbotten

Så då ber jag att få tillönska en riktigt god Lilla jul i kväll!

Thanksgiving och Black friday

Igår firades Thanksgiving Day i USA och det innebär att det idag är Black Friday, vilket i USA innebär en stor shoppingdag med reor, då julhandeln sätter igång på allvar för året. Där börjar de helst inte med just julhandeln förrän den stora högtiden Thanksgiving är avklarad. Det är också en tradition att julpynta (och börja julhandla) först efter Thanksgiving Day.

Jag tycker därför att det är oerhört larvigt att även här i Sverige marknadsföra Black Friday med tanke på att vi inte firar, eller ofta ens vet vad, Thanksgiving innebär.

Thanksgiving firas nämligen främst i just USA (och Kanada) eftersom det inte är frågan om den kristna Tacksägelsedagen, som man kanske skulle kunna tro med tanke på namnet. Tacksägelsedagen firas i Sverige den andra söndagen i oktober oktober för att tacka Gud för årets skörd.

Eget montage

Thanksgiving har däremot ingen religiös betydelse över huvud taget och firas därför av alla i USA, oberoende av religion och varifrån deras rötter än är den fjärde torsdagen i november. Under Thanksgiving är maten, främst i form av kalkon och pumpa oerhört viktig, men främst står   ändå familjen i centrum. I USA är det en fyradagarshelg (medan man i Kanada "bara" har ledigt i tre dagar). Just därför ser ofta familjer som är utspridda över landet till att ses och fira Thanksgiving ihop. Det mesta är nämligen stängt denna dag, bortsett från ett fåtal restauranger som serverar Thanksgiving-middag, så även de som jobbar i butiker är alltså lediga. Under just Black Friday håller dock många butiker öppet mellan kl 05 eller möjligen 07 till 23.

Kopia av Mayflower lånad från flying-penguin.se

Varför firar då amerikanerna Thanksgiving Day så grundligt? Enligt traditionen utvandrade en grupp puritanska pilgrimer från England till Nederländerna pga förföljelser. Men inte  heller där kände de sig inte fredade, utan hyrde skeppet Mayflower att segla med från Plymouth, England till det hägrande USA. I december 1620 anlände de till vad de kom att döpa till Plymouth (pilgrimer vill inte vara kända för sin fantasi direkt) i Massachusetts, där Plymouth Rock, en stor sten i granit med just årtalet 1620 inristat i nu ligger. De lyckades inte alls med sina första skördar där och fick  den första tiden hjälp av indianerna där. När de slutligen lyckades få en god skörd ordnade de en tacksägelsefest till Guds ära, som bl a bestod av vilda ankor och gäss. Givetvis bjöd man då även indianerna som hjälpt dem till den allra första Thanksgiving Day!

Vatten på min kvarn om russin!

Eget montage med the California raisins, som var med
I heard it Thru the Grapevine när jag gick highschool
men jag 1987 vägrade ändå äta dem äcklen

Ha! Nu fattar nog alla att de ska vara skeptiska mot russin, eller förgrämda vindruvor som jag kallar dem. Igår avslöjade Aftonbladet att Russinpaketet är rena giftbomben när de redovisade Råd & Röns test av russin och att det t ex visade att "Lidls [Montedos] russin – som riktar sig till barn – hittades rester av inte mindre än 15 bekämpningsmedel" [min kursivering]

Råd & Röns test av russin 

Att vindruvor är hårt besprutade har jag berättat flera gånger och eftersom russin ju är torkade vindruvor är det helt logiskt."Montedos  russinförpackningar, som köpts på Lidl, säljs i tolv färgglada småförpackningar som har teckningar på lekande barn på framsidan. På de små förpackningarna står argument på engelska om att russin är frukt och därför ett bättre mellanmål än onyttigt godis. Men Råd & Röns laboratorieanalys visar att de här russinen är långt ifrån nyttiga. I Lidls russin hittade vi rester av 15 olika bekämpningsmedel, varav två är förbjudna inom EU. {Min kursivering]

– När vi bedömde halten av bekämpningsmedel tittade vi på antalet olika bekämpningsmedel. Lidls och Garants russin stack ut, eftersom vi hittade så många olika bekämpningsmede. Ingen vet hur de här medlen samverkar och påverkar varandra, säger Anna Edberg, projektledare för russintestet." i Råd & Röns artikel.

Klassiska reklamfilmen med the California raisins från 1986

I Aftonbladet fortsätter hon:

- Det är anmärkningsvärt och allvarligt eftersom de är så ­tydligt riktade mot barn. Artikeln fortsätter: 

"Vindruvor är en av världens ­absolut hårdast besprutade grödor.­ I Europa står de för hela ­15 procent av all besprutning. Så när Råd & Rön i det senaste numret låtit testa 14 av de vanligaste russinsorterna i svenska ­butiker är det ­inte särskilt förvånande att man hittat spår av ­bekämpningsmedel i många av dem. 

- De besprutas bland annat för att förhindra svampangrepp. På druvor går en av gifterna att ­skölja bort, men när de väl torkats till russin går ju inte det, säger Anna Edberg, projektledare för testet 

I de ekologiska russinen  i testet hittades inga bekämpningsmedel. [Min kursivering oxh understrykning] Däremot innehöll även de i flera fall mögel­gifter, alltså gifter som bildas av mögel ­under torkningen. --- Lidls  presskontakt Josefine Pettersson svarar på kritiken så här: 

- Vi har tagit del av testet och kan konstatera att vi ligger under EU:s gällande gränsvärden för pesticider." Förtroendeingivande? Nej, just det; russin är inget att leka med! 

Växelbruk

Igår var det en fantastiskt solig dag för första gången på flera veckor. Därför tänkte jag ta med mina japanska lyktor från balkongen och sätta dem på Gretero-lotten, så de inte fryser ihjäl i vinter utan lever vidare.

I södraste hörnet planterade jag mina Japanska lyktor

Det var dock så underbart väder att jag stannade ett bra tag och njöt av blommorna, solen och bjöd familjen på fika ute! Redan vid portalen in blommade vackra vita rosor med rosa kant och lockade mig att stanna. Kom också att tänka på det här med att använda växelbruk när man odlar och varför det är så viktigt.

För att det ska växa optimalt är det inte bara viktigt att odla de växter som trivs ihop tillsammans genom samplantering, som jag skrivit mycket om, utan också att plantera på olika ställen, alltså växelbruk. Man måste plantera växterna på olika platser för att inte drabbas av jordtrötthet, sjukdomar eller skadedjur. Om samma växter fortsätter att planteras på samma ställa sugs jorden ur, så helst bör man ha en fyraårscykel för växelbruk så att alltså samma växt återkommer på platsen var fjärde år.

Också en tazette blommar

Det är nog vanligast att dela odlingsytan i fyra delar, skiften,  som man låter växterna växla plats på, men ytan kan givetvis delas i så många skiften som helst beroende på hur och vad man odlar och vad man själv tycker fungerar bäst. Man behöver egentligen inte ens göra ett särskilt system för hur man ska odla skiftena från år till år, bara man åtminstone ser till att växla mellan var potatis och övriga grönsaker odlas. Man kan dessutom också skifta platsen för de olika växterna inom ett skifte. På det viset kan det dröja 12 år eller mer innan en växt återkommer på samma ställe!

skiftenEn stor fördel med växelbruk är att olika grönsaker bearbetar jorden på helt olika sätt. Vissa har väldigt djupgående rötter medan andra har mer ytliga. Purjolök har t ex ett stort rotsystem som luckrar jorden medan baljväxternas ger kväve, som annars är största anledningen att använda konstgödsel. När rötterna förmultnar bildas håligheter där vatten och luft kan transporteras och näringen frigörs.
Man brukar dela in växter efter deras näringsbehov, så att växter med ungefär samma näringskrav odlas tillsammans och jag vill också gärna betona samplanteringens stora fördelar här! Är två bör man odla växter med andra näringskrav på platsen, så att jorden hålls näringsrik. Det bästa är att  odla de växter som är mest näringskrävande först använda och sedan de växter som kräver mindre och mindre näring. Att man systematiserar odlandet så att de växter som inte vill ha för mycket näring sätts där föregående år näringskrävande växter stått. Dessutom innebär det att både smak och lagringsduglighet förbättras.

En nässelfjäril kom flygande igår, 25 nov(!) och beslöt sig för
att agera brosch på mammas gula kappa när vi satt och fikade!

Man kan också dela in de olika växterna efter växtföljdssjukdomar, som är ett stort problem vid ensidig odling. Om man inte växlar plats för växterna kan det innebära att det blir brist på något näringsämne, dessutom kan antalet skadegörare öka till en skadlig nivå. Flera skadegörare kan övervintra i jorden och sedan föröka sig till oerhörd mängder om man ensidigt odlar samma gröda på samma plats flera år efter varann.

Eftersom det nu börjar bli kallt har det mesta som
inte är frosttåligt tagits in från mina föräldrars
trädgård och ställts i orangeriet på den inglasade
balkongen. Både chili och citron är nu mogna där med!

För att undvika det är en vanlig indelning vid växelbruk:
Första året  Ärter Bönor Gröngödsling Första året odlar man baljväxter som själva tillför jorden näring med hjälp av kvävefixerande bakterier. De behöver alltså ingen extra näring. På sensommaren när man skördat ärterna och bönorna arbetar man in resten i jorden. Man kan även slå det, finfördela det och använda det som täckningsmaterial eller i komposten.
Andra året  Kål Selleri Purjolök Squash, pumpa Andra året tillför man ordentligt med gödsel och odlar växter som är krävande. Kål och purjolök är bra exempel på krävande växter.
Tredje året  Lök Sallat Rotfrukter Persilja, dill Tredje året tillför man bara lite gödning och då odlar man rotfrukter och lök som inte är särskilt näringskrävande. Rotfrukter mår dessutom inte bra om de får för mycket näring, vilket de kan få om man odlar dem på nygödslad mark. Även lök kan få försämrade lagringsegenskaper och dålig smak av för mycket gödsel, speciellt om gödseln är obränd. Fjärde året  Potatis Fjärde året odlar man potatis och behöver inte tillföra någon gödning. Odling av bondböna bland potatis ger bra resultat. Året efter börjar man om från början igen och sätter baljväxter.

Detta är sådant professorerna på SLU som ifrågasätter ekologisk odling borde lära sig istället för att förespråka kemikaliejordbruk!

Ekonomisk kostnad?

Efter helgens fantastiska emaljkurs har jag fått betala. Ja, inte ekonomiskt förstås, utan för att orka göra trevliga men energikrävande saker, eller rättare sagt sådant som gör livet värt att leva, måste jag budgetera genom att sova både före och efter jag gör det där härliga. Min hjärntrötthet sätter gränser men gör samtidigt så att jag tvingas leva mer i nuet.

Bild på kostnaden lånad från
http://www.carpaintrepairinfo.com

Mycket av lyckoforskningen talar just om det som den stora hemligheten bakom att vara lycklig. Även vid behandling av depression och ångest , liksom vid krisreaktioner är det ett viktigt verktyg att tvinga sig själv tillbaka till presens. Här är också de verktyg jag fick lära mig vid min kris för ett år sedan!

Helgens emaljkurs

I helgen har jag gått en fortsättnings kurs i emalj-måleri på Skillinge emalj.  Ledare var, precis som den tidigare kurs jag gick, Mikael Arvidsson  och det var också tack vare honom jag fick veta om kursen.

Skillinge emalj ligger fantastiskt vackert nede vid havet!. Utanför dörren ser man denna underbara scen!

Det har varit helt fantastiskt; lärorika och roliga dagar med nya ofantligt trevliga kontakter med kollegor i trakten. Precis vad jag önskat mig, fast faktiskt ännu lite bättre och trevligare!

en skylt i Skillinge emaljs sortiment 

Vi har varit ett fantastiskt gäng som haft oerhört roligt den här helgen. Dessutom har jag även fått veta vad Konstitutet är. Dem hade jag aldrig ens hört talas om innan, men de vad medfinansiärer för kursen och bjöd på middag och presenterade sig själva efter lördagens kurs.

Alla deltagare (utom värdinnan Helena som fotat) Fr v: jag, Joanna Agetorp, Gunilla Thellmark, Mikael Arvidsson kursledare, Astrid Göransson, Marie Lindström och Mats Ceder. Arvid Salemark var tyvärr sjuk på söndagen och missade halva kursen.

Jag hade förberett för att kunna screen-trycka, som man gör hos ÖKKV i Ö-vik, men jag  fick veta av Mikael alldeles innan att det inte går på Skillinge emalj. Tog därför med lite fotografier av blommor att måla istället. Ovan syns en detalj av magnolior målade på plåt innan den bränns.

Ovan ser du samma detalj som bränd en gång. Just magnolia-plåten blev den jag jobbade mest med och brände sex - sju gånger innan jag kände mig nöjd med. Det som är så härligt med just emalj är att man kan fortsätta bränna nästan hur länge som helst! Längre fram tänkte jag visa hur den blev och även några fler av de elva (tror jag) plåtar jag gjorde under kursen.

Ovan syns en detalj av plåten med liljor Lilium efter andra bränningen. Jag gjorde först en linjeteckning, brände, varpå jag målade flödigt med emaljfärgen vått-i-vått innan den brändes en andra gång. Efter detta tror jag att jag brände utterligare två gånger med olika bearbetningar

Ett antal emaljkurs-resultat. 

Ovan och nedan är några resultat av helgens vedermödor. Mina är den mörka stående med texten Passiflora. Det är verkligen kul att se de olika resultaten och det är ett tydligt bildspråk som visar vem som gjort vilka.

En närmare titt på emaljerna. Mina är den mörka stående med texten Passiflora, den blå och den svarta nedan den och den gula liggande till vänster med texten Dahlia.

Riktigt inspirerande med det trevliga sällskapet och att jag, tack vare att vi inte screenade, har kommit igång med måleri!

Dahlia nästa år

För att de vackra dahlior jag fick knölar från på höstarbetsdagen ska blomma i sommar har jag tagit de rotknölarna + att jag fått av mamma(de hade grävts upp med grep (så de sköra knöldelarna inte lossnar) i rabatten och skakats bort jorden).

De förvaras nu frostfritt (i deras uterum) där de är lagda i en låda med sågspån (hamster-/kaninströ). De ska inte täckas, utan ligger i spånet för att torka. Dahlior som står de i en kruka kan bara lyftas in i krukan och låt den stå torrt och svalt under vintern.

Tyvärr tänkte de inte på att inte blanda knölarna så det får bli en överraskning när de väl blommar... Annars är det väldigt bra att märka dem med t ex färg, höjd och sortnamn på en etikett och fästa den med jute e dyl på knölens "skaft".

Dahlia-knölarna ska stå torrt med ca +10° och det kan vara mörkt där, eftersom ljus egentligen behövs först på våren när man börjar driva knölarna igen. Jag ser så fram emot våren i år! 

En söt beta för livet att riktigt bita i

Här i Skåne skördas sockerbetorna nu för fullt och efter vägarna syns stora kullar, s k stukor, med betor som både ligger fritt (som nedan) i eller är övertäckta med t ex värmeisolerande Toptex, så att de inte ska frysa och därigenom inte gå att använda av sockerbruken. 

Jag har länge undrat hur en sockerbeta egentligen smakar så
härom dagen hoppade jag ur bilen och snattade mig en
som rullat ut ur en stuka som den nedan. Jo, den är söt!

Sockerbetorna växer till sent på hösten och har rötter som kan nå ner till 2 m djup!
Historiskt började sockerbetor odlas i slutet av 1700-talet, efter att den tyske kemisten Frans Achard lyckades utvinna socker ur en sockerbeta 1789. Det gjorde han genom att riva den i bitar och koka sönder det rivna så att kokningen sprängde betans celler så att sockersaft rann ur den hårda betan. Det första sockerbruket anlades 1801 i dåvarande tyska Schlesien och på 1830-talet misslyckades försök att odla här i Skåne. På 1880-talet kom dock den svenska sockerbetodlingen igång på allvar och Skåne dominerar odlingen ända sedan dess. Sockerbetor bör inte odlas på samma ställe oftare än vart fjärde år (alltså som inom vanligaste växelbruket, som jag ska återkomma till). Detta för att inte skadegörare som rundmaskar/nematoder, skall förökas.

Upptagna sockerbetor förvaras i stukor i väntan på transport till
sockerbruken. Stukorna bör skyddas mot frost eftersom en beta
som frusit inte kan användas för sockerframställning. Därför är
många stukor täckta med t ex värmeisolerande Toptex

Sverige är faktiskt numer nästan helt självförsörjande på socker, tack vare att Sveriges sockerskörd har ökat med 50% sedan 1995. (Sedan 2009 har medeltalet för sockerskörden varit cirka 370 000 ton/år.) På så sätt kan vi ha koll på att det socker vi äter produceras utan en massa gifter och med schyssta villkor. Två viktiga faktorer till den goda svenska sockerskörden är forskning och utveckling av t ex hur mark och sockerbetor bäst samverkar. 

– Att de svenska sockerskördarna ökar innebär en ökad konkurrenskraft på den europeiska marknaden, något som gynnar utvecklingsmöjligheterna för svenska betodlare, säger Kjell Ivarsson, växtodlingsexpert på LRF.

En annan häftig aspekt av sockerbete-odlingen är att Hemoglobin från sockerbetor kan bli blodersättningsmedel. "Doktoranden Nélida Leiva har tillsammans med sin handledare Leif Bülow upptäckt att sockerbetor producerar hemoglobin [som finns i våra röda blodkroppar är det protein som transporterar syre i blodet]. Nu hoppas de att sockerbets-hemoglobinet kan komma att fungera som blodersättningsmedel, något som idag är en bristvara." Skrev Lunds universitet 2014-11-03.
Det är en totalt livsavgörande upptäckt som Bülow säger:
- Ebola-epidemin i Afrika är ett aktuellt exempel där dessa blodersättningsmedel skulle kunna rädda liv.
Forskarnas resultat publiceras i den vetenskapliga tidskriften Plant & Cell Physiology och avhandlingen hittar du här.

Sydafrikansk Butternut Soppa

För tre år sedan skrev jag om en så god soppa med Butternut som jag fick i Sydafrika, men som jag inte har något recept till. Nu har jag faktiskt hittat ett recept, som jag översatt och tillsatte gurkmeja och curry i, eftersom jag minns att det ingick, men inte gjorde det i det här receptet.

Sydafrikansk Butternutsoppa 5-8 port

Smält

1 msk smör

I en kastrull. Skala och pressa 

3 finhackade vitlöksklyftor

och lägg 

2 finhackade lökar

3 små starka gröna chili eller 1 stor

        jalapeño, finhackad u. kärnor

liksom

gurkmeja 

curry
salt 
efter smak i kastrullen. 

När löken blivit genomskinlig tillsätt

1 msk citronjuice

5 dl kycklingbuljong

och rör så att allt blandas.

Skala och ta kärnor ur

1 1/2 kg Butternut

samt  skär den  i ca 3 cm stora fyrkanter.  Tillsätt det och

2½ dl  vatten

i kastrullen och sjud, i ca 45 min eller tills soppan blivit tjock. 

Mixa och rör i

2½ dl grädde

Servera med en klick

creme fraiche och

färsk rosmarin

med gott bröd till

Värmande, färgglatt och gott!