Hur det sorgligaste tröstar

Jag brukar nämna vikten av att försöka se allt ur fler än ett perspektiv och det är ofta livsviktigt. När jag känt mig lycklig och nöjd med livet har det hänt att det slagit mig att inget varar för evigt. Att det gäller att njuta eftersom livet är föränderligt och att det är sorgligt.

Just den tanken är, konstigt nog, också en stor tröst. När det känns som om allt går utför och att jag är ett misslyckande är det tanken på att inte heller detta kommer att bestå som kan hjälpa till att genomleva en tuff period.

Bild lånad ut Det Sjunde Inseglet 

Att försöka betrakta situationen utifrån och konstatera att nu känns allt totalt hopplöst, men det är bara som det känns eftersom jag (som nu t ex) inte får behålla nästan något jag äter och därför inte har någon energi pga näringsbristen.

Just tanken på hur det alltid kommer en ny vår, liksom att det brandskadade blåregnet här i Simrishamn överlevde eldsvådan och kommer att blomma igen om några månader. Även det överlevde trots att branden slukade flera byggnader. 

"Det går över" är så negativt laddat för något som egentligen gäller åt båda håll. Ingen sorg varar för evigt. Lika lite som att heller ingen lycka gör det, trots att sagoböckerna hävdat motsatsen.

Meditation gör att hjärnan växer

Härom dagen skrev DN om ännu en rapport som tydligt visar på hur bra det är för hjärnan med meditation. Så här skriver de:

"Effekten av något som många har sett som flum [genomgående mina kursiveringar], nämligen meditation och medveten närvaro (engelskans mindfulness), går numera att bevisa vetenskapligt. För att förstå hur det kan komma sig måste man börja med att slå hål på myten att meditation går ut på att inte göra något alls.
Det finns flera olika meditationstekniker men en vanlig metod går ut på att under en viss tidsrymd fokusera på en enda 'punkt'. Två vanliga sådana 'fokuspunkter' är de egna andetagen eller ett mantra, ord som upprepas.
När tankarna börjar vandra fritt (och ofta i gamla invanda mönster) med hjälp av det nätverk som hjärnforskare kallar för default mode network – kallas de med viljekraft tillbaka till andetagen eller mantrat, tills dess att meditationssessionen är klar.
I själva verket är meditationsteknik alltså ett sätt att träna hjärnan  Och det verkar ge resultat.
Vetenskapliga studier visar att vår hjärnsubstans kan växa till när vi meditaterar.
Försökspersoner som har genomgått ett åtta veckor långt stressreducerande meditationsprogram har uppvisat en signifikant ökning av grå materia; vår egentligen rosa hjärnvävnad, som består av nervceller.

Detta beror på att hjärnan till skillnad från vad man tidigare trodde, är formbar." Något jag skrivit mycket om och som kallas neuroplasticitet. "En yrkesgrupp som forskarna tidigt uppmärksammade detta hos är violinister. Området i hjärnan som styr vänsterhandens fingrar [i vänster hjärnhalva alltså] är större hos dem än hos personer som inte spelar fiol.
I senare studier har forskare med hjälp av magnetkameror sett att meditationens första effekter visar sig i hjärnans 'dirigent': dorsolaterala prefrontala cortex [i frontalloben där våra kognitiva förmågor finns]. Denna del av pannloben står för exekutiv funktion, alltså förmåga att få saker och ting gjorda, samt för analytisk förmåga, och den aktiveras när vi utför den viljemässiga handling som meditation utgör." Det bör ni känna igen från tidigare i bloggen,
"Dels sker det en nybildning av nervceller, som gör området större och tätare." Hjärnforskaren och specialistläkaren i psykiatri Karin Ekdahl som är delägare i företaget Conscire, som ger mindfulnessprogram inom den landstingsfinansierade vården. Ekdahl har arbetat med och forskat om meditation och medveten närvaro för stressreduktion i 20 år men hennes bakgrund är inom klinisk farmakologi och neurovetenskap och började sin bana med att utvärdera effekten av läkemedel förklarar i DN-artikeln:
– När vi mediterar växer det ut dendriter, trådar av nervceller, från dorsolaterala prefrontala cortex till andra delar i hjärnan, där det uppstår nya nervkopplingar. Vi får bättre förbindelser i hjärnan och kan rekrytera fler områden i vårt beslutsfattande, säger hon.
Resultat går att se redan efter åtta veckors regelbunden meditation à tjugo minuter om dagen, enligt henne.
– Det går fort. Nervtrådarna växer med ungefär en centimeter i  månaden [fantastiskt va?]. Efter ett tag når de ända in i reptilhjärnan, svårnådda områden som hypotalamus, vår omkopplingscentral för vakenhet, blodtryck, aptit och hormoner.

Psykiatern och forskaren Karin Ekdahl har arbetat med meditation
som stressreducering i många år. Foto: Eva Tedesjö ur DN

Forskningsstudiernas hjärnbilder visar hur sjöhästformade hippocampus, som är central för minne och inlärning, växer av meditation och hur vår 'stresskärna', mandelformade amygdala, samtidigt krymper.  Och trådarna slutar inte växa, enligt Karin Ekdahl. De växer vidare. --- Detta påverkar puls och blodtryck förstås, men även sådant som beslutsfattande, känsloreglering, stresstålighet, humör och koncentration, enligt Karin Ekdahl.  

– Inte nog med det. Våra hjärnvågor blir också mer synkroniserade. Det kan man se med hjälp av EEG som mäter hjärnans elektriska aktivitet, säger hon.
Exakt vad detta betyder är inte klart men Karin Ekdahl tror att en mer synkroniserat fungerande hjärna förbättrar både vår intelligens, konstnärlighet och kreativitet."
Läs gärna hela artikeln här och framför allt meditera!

Jamies kalkon med Anna Bergenströms tillbehör

I år blev julen lite annorlunda eftersom min mage inte tillåter att jag äter vad eller hur mycket som helst. Själva julmiddagen gick dock väldigt bra eftersom jag bara tog en liten bit (svårnedbruten) skinka och istället koncentrerade mig på att avnjuta skonsammare mat, som den fantastiska kalkonen, som gjordes utifrån Jamie Olivers fantastiskt saftiga recept (här).

Kära mor hade dock börjat med Anna Bergenströms recept ur hennes och Fannys Vinterns Goda Ting istället. Använde därför deras fyllning som tillbehör istället men stoppade kalkonen med Jamies smör under skinnet, som vanligt, istället för hans något mer svårsmälta potatis. Det blev riktigt gott och (inbillar jag mig) bättre för min mage med

den råa kalkonen ser monstruös ur och jag anar
både ögon och en stor öppen käft...

Koka upp
4 dl vatten
1 buljongtärning
1 1/2 tsk salt
Ta kastrullen från värmen och tillsätt
75 g smör
Låt smälta och tillsätt
ca 4 dl couscous eller bulgur
lägg på locket och låt svälla i 5 min (alt enl instruktion på paketet). Blanda med grovt hackade

2 äpplen

150 g katrinplommon
Detta fyller Bergenströms sin kalkon med men enl Jamies mångåriga erfarenhet steks då kalkonen
ojämnt så därför lades det bara under kalkonen innan den ställdes in i ugnen.

Det blev ett oerhört bra tillbehör till årets kalkon, så det är ett tips jag gärna delar av mig av.
God fortsättning nu!

God jul (även 2016)!

Till er alla från oss båda!

Himmelsk (laktosfri) Apelsinfudge

Farmor gjorde en engelsk fudge som var himmelskt god men denna med apelsin är faktiskt än mer fantastisk. Jag utgick från ett recept från ICA men använde ekologisk apelsin och 70%-ig choklad istället för apelsinchoklad och så gjorde jag den med laktosfria mejerivaror, men du kan givetvis använda vanliga med.

 ca 30 bitar Häll
3 dl laktosfri vispgrädde 
3 dl råsocker 
1 dl ljus sirap 
i en kastrull. 

Låt koka på medelvärme till 125° (tar ca 40 min). Rör ned
50 g laktosfritt smör 
och koka ytterligare 2 minuter. 

Tar tröstlöst lång tid för fudge att komma upp i 

125 grader så bra att t ex kunna chokladdoppa 

saffransbiskvier o göra Saffransglass under tiden

Ta från värmen och tillsätt
100 g hackad 70%-ig choklad
rör om tills chokladen smält och rör ned
Zest och saft från 1 ekologisk apelsin (om du inte vill ha apelsinsmak så utesluter du bara detta!)
Häll smeten i en smord form, ca 20 x 25 cm. Låt svalna i rumstemperatur. Skär kakan i bitar.

122 grader ser ut så här...

Så värt väntan; denna apelsinfudge är banne mig den godaste jag ätit så den var sannerligen värd väntan. Kokad med helt ekologiska och laktosfria råvaror samt mycket kärlek. Synd att min mage inte tillåter frossande (men tur för alla andra...)

Supergoda saffransskorpor (laktos- o glutenfria) o saffransscones

Jag har utgått från Leilas recept av Mammas supergoda saffransskorpor och gjort det laktos- och glutenfritt

Mammas supergoda saffransskorpor
Sätt ugnen på 200 grader. Smält
100 g smör 
tillsätt
1 g saffran 
stött i mortel med en råsockerbit. Häll över i en bunke och rör ner.
2 ekologiska ägg 
Blanda
1 1/2 dl råströsocker 
3 dl mandelmjöl 
2 dl fiberhusk
1 1/2 tsk bakpulver 

1 1/2 dl grovt hackad sötmandel
vänd ner det i äggsmeten.  Forma degen till tre längder och lägg dem på en plåt med bakplåtspapper.

Grädda dem i mitten av ugnen i 175 grader cirka 25 minuter. Ta ut längderna och sänk temperaturen till 125 grader. Skär dem i 1 cm tjocka skivor och lägg tillbaka på plåten. Torka skorporna i mitten av ugnen i cirka 15 minuter. De är verkligen supergoda!

Piffar upp frukost-näringsdryck (med blåbär o banan) med ett

 saffransscone och blodgrape (mandel o svart te blir det alltid)

Saffransscones (för 16 st) går ännu snabbare att röra ihop. Utgår även här från ett recept från ICA fast med laktosfria mejerivaror o mandelmjöl samt psylliumhusk istället för vetemjöl:
Sätt ugnen på 250 grader. 

Värm 

4 dl laktosfri mjölk

i en kastrull med 
1/2 g saffran 
stött i mortel med
1 msk flytande honung eller råsocker  
och låter svalna. Blanda med 

100 g rumsvarmt laktosfritt smör

Blanda
5 dl mandelmjöl
3 dl psylliumhusk  (Totalt ska mjölet väga 480 g) 
4 tsk bakpulver 
1/2 tsk salt 
 i en bunke. Tillsätt saffrranssmörmjölken och rör snabbt ihop degen. Klicka ut degen i 4 högar på en plåt med bakplåtspapper. Klappa ut varje del till runda kakor, ca 15 cm i diameter. Skåra varje kaka i 4 delar med en kniv. Grädda mitt i ugnen i 225 grader i 10- 12 minuter. Låt svalna på galler. Servera med t.ex. smör, färskost, ost och marmelad.

Glöggcheesecake med pepparkaksbotten

Vansinnigt god och så vacker med färgkombinationen kolla bara:

Glöggcheesecake med pepparkaksbotten ca  12 bitar
Sätt ugn på 200 grader. Krossa
200 gram pepparkakor 
i en handduk, påse, bunke  eller mixer.

bra mot aggressionerna!

Tillsätt
100 gram rumsvarmt smör
till en grynig blandning.

Tryck ut pepparkaksblandningen i ett jämnt lager på botten samt upp ca 3 cm på kanterna i en springform (rund form cirka 25 cm), gärna med löstagbar botten. Baka botten i 175 grader under10 minuter.  Ta ut och låt svalna. 

tyvärr slut på Agar Agar både här och i alla butiker
så fick använda mig av gelatinblad denna gång

Lägg 

Använd AgarAgar enligt instruktionerna eller 

5 gelatinblad 
i lite kallt vatten ca 5 minuter.
Riv skal av
2 ekologiska lime 
Rör
500 g naturell färskost 
mjuk och blanda den med limeskal, Vispa med
1,75 dl florsocker 
4 dl crème fraiche 
pösigt med elvisp.
Ta upp gelatinbladen och smält dem försiktigt på svag värme i en liten kastrull med
½ dl glögg 
Vispa ner gelatin- och glöggblandningen i fyllningen och bred ut i formen. Låt glöggcheesecaken stå att stelna i kylen minst en timme.

Värm
1½ dl glögg 
2 msk råsocker 
i en kastrull och till ca 80 grader och rör i
5 blad gelatin 
tills de smält. Låt svalna till ca 40 grader och häll gelén över den kalla cheesecaken. Låt kanten på springformen sitta kvar så att inte gelén rinner över kanten på cheesecaken. Sätt in i kylen att stelna någon halvtimme. Garnera med valfria bär, kanelstång, citronmeliss, mynta, flagad choklad, tunna chokladtrianglar eller bitar, kokos, pudrad kanel eller annan garnering till servering.

Inte bara gudomligt god utan också vansinnigt vacker! Färgkombinationen av glöggrött och färskostsmetens gula nyanser är helt magiska. Tackar Kretsloppshuset för inspirationen!

Lägger även till ett annat användningsområde för krossade pepparkakor. (Har bara ätit 4 st i år och dem fick jag inte behålla, så försöker hitta alternativ användning av alla i burken...) Hittade recept på Pepparkakstryffel hos ICA, men använder mig av 70%-ig choklad istället:
20 st Hacka
200 g 70%-ig choklad 
 i småbitar och lägg i en bunke. Koka upp
1 1/2 dl vispgrädde 
Häll den över chokladen och rör ihop tills det blir en smet. Tillsätt
1 msk glögg 
och vänd ned
25 g rumsvarmt smör 

Häll upp i en form och låt stelna i kylskåp. Mortla
10 pepparkakor
 till smulor. Forma kulor av tryffelsmeten gärna med hjälp av två teskedar eftersom de smälter av kroppsvärmen. Rulla dem i pepparkakssmulor och förvara så i kylskåp.

Hemgjort jordnötssmör och nyttigt Snickers-substitut

Eftersom de flesta nötter (och mandel) innehåller olja som binder ihop dem till ett smör (tänk mandelmassa) när de mixas har jag länge tänkt göra eget jordnötssmör. Köpt jordnötsmör innehåller också palmolja och annat jag inte vill äta ändå! Jag har ändå inte lyckats hitta osaltade jordnötter och heller inte tänkt göra något speciellt som innehåller det har jag inte testat förrän nu, när jag hittade recept på peanutbuttercups (min bearbetning av det längst ned) i senaste Buffé. Så här gjorde jag så mitt hemgjorda jordnötssmör väldigt snabbt.

Mixa
250 g osalta jordnötter 
(Jag sköljde bara av de jordnötter jag hittat och torkade dem sedan i 100° i ugnen i en halvtimme.) i någon minut så att mjölet/omvandlas till en kladdig massa; smöret.
½ tsk vaniljsocker
2 -3 msk råsocker
och mixa tills allt blandas. Tillsätt
30 g rumsvarmt smör 
30 g kokosolja 
till önskad konsistens, Tillsätt mer fett om du vill ha ett tunnare smör och vice versa!
En ännu enklare variant av jordnötssmör gjorde jag redan här!

Det blev så mycket att det räckte till en 2½ dl stor glas burk och för att göra denna:

Riktigt nyttig jordnötschoklad a la Snickers ca 40 st 
Smält
1 1/2 dl kokosolja 
1 1/2 dl honung 
i en tjockbottnad kastrull på svag värme. 

Tänkte först när jag läste det här receptet att problemet
med att de smälter snabbt måste kunna avhjälpas om
en använder smält 70%-ig choklad (som bara 
innehåller kakaomassa, socker, kakaosmör och
vaniljstång) istället för kakao, men det hjälper
inte  så värst då det är främst kokosolja
som gör att de smälter i rumstemperatur.

Tillsätt 

150 g 70%-ig choklad 
1 dl jordnötssmör 

och blanda väl. Jag hällde så upp dem i en isform för att få det i fyrkantiga bitar direkt och skulle ha använt fler om jag bara hittat alla de som försvann i flytten. Nu fick jag hälla en i en vanlig liten form också.

Ställ i frysen 1 timme. När jag tog dem ur frysen och tippade dem ur formarna var det så bara att skära dem i ca 2 x 2 cm små bitar. Suveränt goda och precis lagom stora bitar för att känna sig nöd.

Bäst av allt är inte hur goda de är utan att jag får behålla dem och slipper springa på toa direkt efter att ha ätit dem; måste bero på kokosoljan!!

Ett Österlenskt Önskemuseum på Tjörnedala konsthall

Nu är jag tyvärr väldigt sen med att tipsa om Ett Österlenskt Önskemuseum på Tjörnedala konsthall för det var tyvärr sista dagen för denna genomarbetade och informativa utställning, för den var öppen för sista dagen igår.

Jag var till Tjörnedala konsthall även på lördagen och blev väldigt förtjust i utställningen, men återvände för att höra curatorn Gert Aspelin guida om den. Ett Österlenskt Önskemuseum har varit en dröm länge för honom och Bo Hultén, som curerat tillsammans och inför utställningen bedrivit detektivarbete för att göra bästa möjliga urval. De är båda konstnärer uppväxta på Österlen, vänner sedan barnsben och med farfar respektive far som också varit inom branschen.

DN menar att Ett Österlenskt Önskemuseum är "en handfast aptitretare. Här visas ett sextiotal verk i olika tekniker av 26 konstnärer verksamma på Österlen under det senaste seklet. Alla med sitt personliga uttryck och förhållande till det speciella ljuset, landskapet och lokalbefolkningen.

Inger Kihlman grafikmontage 1958-70

 – Utställningen är en hyllning till flera generationer av konstnärer som föregått oss i utforskandet av denna provins. Här finns osedvanligt många framstående namn men flera av pionjärerna har fallit i glömska och vi vill sätta ny fart på diskussionen om ett museum.  Det säger konstnärerna Gert Aspelin och Bo Hultén.---I utställningen ingår verk av kända målare som Tora Vega Holmström, Ellen Trotzig och Ola Billgren,"

Grete Billgren pastell odaterat landskap troligen 50-talet

Personligen blev jag överraskad över att hans föräldrar Hans och Grete Billgren också var yrkesverksamma konstnärer och att de alla vara verksamma här. Grete var danska och Hans träffades när de utbildades i Köpenhamn. Nästan 1/3 av utställningens första rum består av familjen Billgrens verk; häftigt att de alla är så starka i sina konstnärskap!

Karin Norelius (som även gjort Raketen här i Simrishamn)
keramik närmast och bakom väven Ängel med Ros
av Sonja Reinfeldt och Osvald Larssons lilla målning Spegling
till höger medan Ingerd Lundahls Fårnos syns innanför dörren

Andra medverkande är Osvald Larsson, Henry Mayne , textilkonstnärerna Sonja Reinfeldt och Greta Sandberg, liksom Rolf Swedberg som skulpterade i tenn. 

Både Aspelin och Hultén är medlemmar i ÖSKG och deras tanke bakom utställningen skriver de så här om:  "Ett Ett Österlenskt Önskemuseum är en utställning med konst av våra kollegor från tidigare generationer. Upp emot 60 verk av 26 konstnärer, många framstående konstnärer har varit verksamma i denna trakt sedan förra sekelskiftet. Redan då började bilden av Österlen som en unik konstprovins att växa fram, men nu håller pionjärernas insatser på att falla i glömska. Därför finns det starka skäl att sätta ljus på detta skede i den lokala konsthistorien. Dels på grund av kraften i de individuella konstnärskapen, dels för att allt nyskapande kräver en levande dialog med det historiska arvet. 

De två närmaste målningarna är Hans Billgren närmast Om
Våren från 1978 och precis bortom den Jean Spelar från
50-talet (Jean är Olas storebror)

Utställningen visar vilken rikedom av konstnärliga uttryck våra föregångare utvecklade. De inspirerades av människor och av landskapet här, men de lät sina intryck omsättas i helt olika bildvärldar. Någon provinsiell österlenkonst står inte att finna. Förebilder och valfrändskaper fanns i nordisk och internationell konst.  

Skulle det vara möjligt att visa verk av konstnärer på Österlen i en permanent utställning i Simrishamns kommun? Vi vill sätta ny fart på diskussionen. 

Gert Aspelin berättar om bl a farfadern Stig Aspelin vars målning
till vänster om honom tydligt visar influenser av Skagen-målarna

Ystads konstmuseum och Tomelilla konstsamling har tagit på sig rollen att förvalta och hålla den lokala bildkonstens historia levande. De har byggt stora samlingar och det finns ingen anledning att försöka konkurrera med samma koncept i Simrishamn. Här skulle vi kunna ta andra grepp. Vi föreslår skapandet av ett mini-museum. Ett utställningsrum med plats för kanske bara tio, femton verk, men speciellt utvalda för att tillsammans kunna berätta något om konstsituationen här under någon intressant period. Eller kanske gå på djupet i ett konstnärskap. Hitta samband mellan olika bildspråkliga uttryck. Detta mini-museum måste vara flexibelt och varje år visa något nytt- man kan låta olika curatorer ge sin syn på den österlenska konsthistorien, välja verk ur kommunens samlingar och komplettera med andra, inlånade verk.  Ett mini-museum av detta slag skulle ge besökare en inblick i vår rika konsttradition och stimulera till fördjupat intresse också för det som skapas i nutidskonsten."  

Träsnitt av Karin Persson vita niva o intonation 1960

Det var en enorm publiktillströmning till guidningen och det förstår jag. Utställningen ger en översikt av vad konstnärer med anknytning till östra Skåne arbetat med under de senaste hundra åren, precis som Aspelin och Hultén skrev. "Syftet [med utställningen] är att demonstrera vilken potential som ligger i tanken på ett konstmuseum; även om den frågan nu ältats i omgångar i sjuttio år är den fortfarande lockande.  

Jag blev själv särskilt tagen av två verk. Erik Erikssons Självporträtt från 1952 ovan. Den känns både expressionistiskt och samtida på en gång!

Min andra favorit är Osvald Larssons Skåpet från 1958 vars perspektiv är helt snett men jag ändå uppfattar den som närmast som Trompe-l'œil [illussionsmåleri] och med handen och det gula ögat är jag benägen att hålla med Aspelin om att det kanske är ett brännvinsskåp som ropar och lockar någon som vill hålla sig ifrån det,

Henry Mayne, som hade sinateljé i Paviljongen på koloniområdet har tre verk Interiör (-53), Slingrande Väg (-69) och Ester & Helga ända från 1923.

Ellen Trotzig Utsikt från Stenshuvud är närmast pointislistisk och skiktmåleri där himlen är målad med palettkniv.

Målningarna till vänster av Nils Göran Brunner och till höger Självporträtt av Alvar Jansson och ljusstake

Carl Asker Källa 

Gert Aspelin och Bo Hultén skriver i Ystads Allehanda: "Vår önskan är att den konst tidigare generationer österlenkonstnärer skapat skall vara tillgänglig och generera nya publika möten. Vi förespråkar att ett permanent konstrum skapas, ett mini-museum med plats för cirka tio, femton verk och med inriktning på den österlenska konsthistorien. 

Den bästa platsen vore på Tjörnedalagården i nära anslutning till Tjörnedala konsthall. Som vi ser det är det en förutsättning att projektet utvecklas i nära samarbete mellan ÖSKG och Simrishamns kulturnämnd.

Greta Sandberg broderad servett från 1975 och
klänningen Kvinnor och Träd

Simrishamns kommun måste vara med och stå som garant för projektets långsiktighet. Vi tänker oss inte att detta österlenska Mini-museum skall bygga en ny konstsamling i kommunen utan uppdraget ska vara att skapa relevanta utställningar. Kommunens konstsamling är en bas, men den måste också kompletteras med inlånade verk.  

målning av Carl Asker

För tjugofem år sedan flyttade ÖSKG sin verksamhet till Tjörnedalagården och blev tillsammans med en restaurangrörelse Tjörnedalastiftelsens hyresgäst i den nyrenoverade gården. När Tjörnedala krog gick i konkurs 2011 beslöt ÖSKG att hyra även dessa lokaler. Därmed gjordes hela gården till ett konstcentrum i bygden.  

Konsthallen utökades med en butik för konsthantverk och konstböcker, ett kafé samt öppen ateljé och verkstad för barn. Men de lokaler som restaurangen lämnade är illa anpassade för de nya verksamheterna. Köksdelen är överdimensionerad med många oanvändbara biutrymmen. 

Odaterade verk utan titel av Torsten Esbjörnsson

En omdisposition av den gamla restaurangdelens ytor skulle ge utrymme också för ett nytt utställningsrum. Ombyggnaden måste genomföras med stor omsorg. Det ställs speciella krav på säkerhet och klimat om man skall kunna låna verk från museisamlingar, och för att konstverken skall komma till sin rätt krävs ljus och rymd i lokalen.  

I det nya konstrummet genomförs cirka två utställningar om året. Olika konstkunniga personer anlitas som kuratorer så att nya synvinklar ges utrymme i utställningsprogrammet. Man kan tänka sig många teman – kanske ett nedslag i en viss tidsepok eller i en viss speciell plats. Någon kurator kanske vill ge en översiktlig framställning av landskapsbildens förvandlingar, medan en annan sätter fokus på en enskild konstnär. Eller varför inte en sammanställning av olika verk som uppmuntrar åskådaren att utforska bildspråkets olika nivåer?  Ämnen finns så det räcker i många år – och eftersom kunskapen om den österlenska konsthistorien ännu har många vita fläckar hoppas vi att dessa utställningar också skall ge ny information om konstnärernas verk och deras plats i en större kontext.  Vi kommer att lämna in ett medborgarförslag till kommunfullmäktige i Simrishamn och vi hoppas att vår skiss kommer att få skarpare konturer efter utredning av berörda instanser."

Alvar Jansson Porträtt av Johannes 1951, och till höger Fiskafänge av Rolf Swedberg. Vem som gjort alla vackra ljusstakar vet jag tyvärr inte.

Det är vackert julpyntat in till och på Tjörnedala konsthall nu och mitt emot busshållplatsen la jag märke till det konstfärdiga cykelstället som verkligen är anpassat till äppelodlingarna,