I Tali Sharots experiment fick försökspersoner i uppgift att tänka på framtida händelser när de sköts in i magnetkamerorna. Först skulle de tänka på positiva händelser, som att exempelvis vinna en stor summa pengar. Sedan var det dags för de negativa tankarna, gällande till exempel ett kraschat förhållande. Försökspersonerna upplevde själva att bilderna de målade upp av de positiva händelserna var starkare och mer levande än tankarna kring de dåliga framtidsvisionerna! Det riktigt spännande var att man i
magnetkameran kunde observera försökspersonernas blodflödesförändringar som blev starkare i
amygdala och
anteriora cingulum (två regioner i hjärnan) när de tänkte positiva framtidstankar, jämfört med när de målade upp negativa bilder. Vi går med andra ord i gång mer på optimistiska tankar än på negativa!
Faktum är att alla människor skulle vara lite deprimerade om vi inte hade haft mekanismen i hjärnan som skapar orealistisk optimism:
– Faktum är att de som gör korrekta bedömningar av framtiden tenderar att vara lite deprimerade. Resten av oss misslyckas konstant när vi ska tolka kristallkulan, menar Sharot.
Men varför är vi optimister? Det enkla svaret är att vi måste vara det.
Som människor är vi medvetna om att vi kommer att dö. Enligt biologen Ajit Varki på University of California skulle den förlamande tanken på att vi alla ska dö ha lett hela mänskligheten in i en återvändsgränd, om vi inte samtidigt hade varit obotliga optimister:
– Insikten om döden måste alltså ha växt fram sida vid sida med den starka förmågan att måla upp en ljus framtid, skriver Tali Sharot i tidningen Time. Alltså om vi var mer klarsynta inför vad som ska hända i framtiden, kanske vi inte skulle orka gå ur sängen på morgonen.
Optimismen är ofta bra för oss. Men inte alltid.På det privata planet kan vår orealistiska optimism leda till att vi nonchalerar risker: att vi har sex utan att skydda oss eller att vi struntar i att pensionsspara. Ibland skapar optimismen till och med globala katastrofer, som finanskrisen 2008. När alltför många amerikaner fick lån som de inte klarade av ledde det till att en gigantisk finansiell optimist-bubbla blåstes upp och sprack.
För att balansera vår ohejdade optimism måste vi helt enkelt inse att optimismen är som rött vin: ett glas om dagen är bra, men en flaska om dagen kan vara farlig. Så här föreslår Tali Sharot att vi ska tänka:
– Tro på att du ska leva ett långt hälsosamt liv, men genomgå samtidigt medicinska undersökningar som kan avslöja allvarliga sjukdomar i tid, skriver hon i tidningen New York Times.
