måndag 24 februari 2020

Musik vägen till våra inre

Bild av hur musik påverkar hjärnan från rulesofsociety.org

Jag vet inte om ni minns den demenssjuke man som vaknade till liv när han hörde "sin" musik. Det gör verkligen jag och jag skrev om honom här redan 2012. Det gör också DNs vetenskapsjournalist Maria Gunther (men tror dock på inget sätt att hon läst just mitt blogginlägg...) som i söndagens DN skriver att han heter Henry och att "Henry porträtteras i dokumentärfilmen Alive Inside: A Story of Music and Memory, om musikterapi för alzheimerpatienter, från 2014" [sic! precis som mitt blogginlägg är filmen från 2012].
Bild från www.dn.se
Som jag citerar ur artikeln: neurovetaren "Daniel Levitin är författare till flera populärvetenskapliga böcker och forskar om hur vi påverkas av och upplever musik. Vid den årliga konferensen för amerikanska vetenskapsorganisationen American Association for the Advancement of Sciences, AAAS, i februari var han en av talarna på ett seminarium om musik i hjärnan. Att musik kan fungera så bra för alzheimersjuka har biologiska förklaringar, menar han.
– Musik verkar använda strukturer i hjärnan som är äldre [genomgående mina kursiveringar] evolutionärt än språk, ansiktsigenkänning och liknande, och som därför är mer motståndskraftiga när hjärnan får problem med att överföra signaler och annat. [jfr t ex amygdala och frontalloben!] Dessutom är musik ett unikt stimulus eftersom det lagras på flera olika sätt i minnet. Delar av hjärnan lagrar rytmen oberoende av tonhöjden eller klangfärgen eller tonföljden eller melodin eller harmonin. Andra delar av hjärnan förenar alltihop. Tanken är att om vi bara kan nå ett eller två av de här systemen så aktiveras även de andra, säger han."
Hur jag antas se ut som gammal
(enligt appen AgingBooth)
Som jag berättade också 2012 finns även forskning från Umeå om hur fantastiskt musik påverkat dementa patienter. Kanske kan Maria Gunther hjälpa mig att komma ihåg mer om den intressanta forskningen genom att skriva även om den? Jag fick delta på ett seminarium för personal som jobbade inom neuro-fältet, där flera forskare berättade om sitt arbete, och gavs någon gång i Östersund runt 1994-97 . Bl a minns jag att Martin Ingvar var med där och då.
En kvinnlig forskare från Umeå (vill jag minnas men kan omöjligt minnas hennes namn), berättade där om hur hon i sin forskning undersökt hur dementa patienter påverkades av musik. Hon hade funnit att när personalen på ett sjukhem med gravt dementa patienter sjöng sånger från de dementa patienternas ungdom tillsammans med dem kunde dessa patienter bl s göra sin morgontoalett helt utan hjälp, fast de annars var svårkontaktbara.



Inga kommentarer: