Samarbeta med hjärnan för bästa resultat!

I gårdagens DN fanns en artikel på Insidan som jag slukade med hull och hår. Den handlar om hjärnforskaren Katarina Gospic, som driver Brainbow labs. Hon delar nämligen min åsikt om att vi måste lära oss hur vår hjärna fungerar för att kunna få ut mesta möjligt av livet och hon har en oerhörd massa mer kunskap än jag om den. Tyvärr konstaterar hon i artikeln att "när det gäller studier om hur hjärnan fungerar är det som att vi inte riktigt vill ta till oss resultaten."

bild ur DN 2012-09-21

En tydlig illustration till det påståendet tycker jag är som hon säger att "För många tar det emot, de ser hjärnan som en svart box, som något svårt som de tror vi vet väldigt litet om. De har bättre koll på hur mobilen fungerar än den egna hjärnan. Men det finns hur mycket studier som helst, hjärnkunskap är inte magi. Kunde vi anpassa oss själva och samhället efter hur vår hjärna faktiskt fungerar skulle vi arbeta smartare och må väldigt mycket bättre. Men det skulle också kräva stora strukturella förändringar." Det är ett väldigt skrämmande faktum och därför gör jag mitt bästa för att sprida den kunskap jag hittar om detta vårt mest fantastiska organ.

Som en sammanfattning vill jag nämna faran med kontorslandskap. De innebär nämligen att vi tvingas använda pannloben, som anses vara vår smartaste hjärndel, till att stänga ute alla distraktioner vi där utsätts för. I en amerikansk studie blev arbetare i kontorslandskap avbrutna var elfte minut (!), alltså drygt fyrtio gånger på en arbetsdag. Varje gång tar det dessutom uppemot tjugofem minuter att återfinna koncentrationen på den ursprungliga uppgiften.

Vi borde också inse vikten av sömn. Som ett exempel ges när Europas "toppolitiker" härom­året möttes för viktiga beslut om ekonomin och vissa av mötena varade ända till fyra på morgonen innan krispaketen kunde presenteras. Det innebär att de besluten fattades med politikernas reptil-hjärna, efter 21 timmar utan sömn, vilket knappast låter särskilt betryggande, eller hur? Den innehåller ju våra primitivaste drifter som mat och sex. Dessutom visar hjärnforskningen att det här med bonusar till dem som redan tjänar bra är helt fel.
– När personer som ställs inför utmaningar som kräver tankekraft motiveras med pengar, presterar de sämre enligt Gospic, med tillägget att "Annorlunda är det om man har monotona arbetsuppgifter. Om vi tog hänsyn till hur våra belöningssystem i hjärnan fungerar, skulle vi fördela bonusarna till dem som tjänar sämst. Då skulle prestation, produktion och lönsamhet öka." Något helt logiskt känns onaturligt bara för att vi inte vet hur hjärnan fungerar. Läs gärna mer i Katarina Gospics nyutkomna bok Välj Rätt! en guide till bra beslut!