Läser i National Geographics nyhetsbrev om en oväntad upptäckt. Ett helt nyupptäckt rengöringssystem har identifierats hos möss och eftersom biologin hos möss påminner om
människans borde upptäckten även gälla för människor, enligt experterna. Det verkar som om det hjälper hjärnan att bli av med avfallsprodukter.
Hjärnan har ett naturligt skydd, den så kallade blod-hjärnbarriären, som skyddar hjärnvävnaden från ämnen som kan vara skadliga och som även reglerar mängden av nyttiga ämnen som tas upp. "För att tillföra hjärnvävnaden näringsämnen och avlägsna avfallsprodukterna från den producerar hjärnan en vätska, som kallas cerebrospinalvätska. Exakt hur vätskan avlägsnar det skräp som kommer från hjärncellerna har man dock inte vetat med säkerhet. Förrän nu. "Försök under 1950- och 1960-talet tydde på att cerebrospinalvätskan förflyttades i hjärnan med hjälp av diffusion, som är den passiva mekanism som exempelvis får färgämnen att fördela sig i ett glas vatten." Den processen är dock alldeles för långsam för att förklara hjärnans blixtsnabba aktivitet och att den är så oklanderligt rent. Nu har det visat sig att forskarna på 1950- och 1960-talet, utan att veta om det, avbröt det system som tvättar vävnaden medan de studerade hjärnvävnaden.
"Teorin om ett rengöringssystem som bygger
på tryck har funnits länge, men om man öppnar kraniet någonstans, stannar det
på samma sätt som en hydraulisk pump. De trodde att [rengöringssystemet] inte
existerade", säger undersökningens ledare, Maiken Nedergaard, hjärnforskare vid University of Rochester Medical Center i USA. Pumpsystemet är "i storleksordningen
tusen gånger snabbare än diffusion. Jag är överraskad av att ingen
har upptäckt det förrän nu." säger hon vidare.
Maiken Nedergaard och hennes kollegor kallar det nyupptäckta rengöringssystemet för det glymfatiska systemet efter den nervvävnaden, de så kallade gliacellerna, som får cerebrospinalvätskan att strömma. Gliacellerna hjälper till med det genom att låta sina ”fötter” växa ut över blodkärl, som transporterar blod, så att det bildas ett slags rör runt kärlet. Oerhört små porer suger sedan in näringsrik cerebrospinalvätska från blodkärlen i det yttre röret i kanaler, som är fyllda med nervceller. Andra porer pumpar samtidigt ut vätskan och den här processen avlägsnar både hjärnans avfallsprodukter samtidigt som den tillför näring till cellerna.
Dr Bruce Ransom, som är klinisk hjärnforskare vid University of Seattle i USA och studerar just gliaceller, men som inte har medverkat i undersökningen, säger att den här upptäckten får hans ”hjärta att jubla”. ”Det var inte omöjligt att föreställa sig att cerebrospinalvätskan rör sig med tillräcklig kraft för att fungera som avfallssystem, men det har alltid omgetts av spekulation”, säger han. ”Det här forskarlaget har emellertid gjort något mycket smart för att upptäcka systemet, visa hur det fungerar, och visa att det mycket effektivt kan avlägsna avfallsprodukter.”
Du kan läsa mer här!
Hjärnan har ett naturligt skydd, den så kallade blod-hjärnbarriären, som skyddar hjärnvävnaden från ämnen som kan vara skadliga och som även reglerar mängden av nyttiga ämnen som tas upp. "För att tillföra hjärnvävnaden näringsämnen och avlägsna avfallsprodukterna från den producerar hjärnan en vätska, som kallas cerebrospinalvätska. Exakt hur vätskan avlägsnar det skräp som kommer från hjärncellerna har man dock inte vetat med säkerhet. Förrän nu. "Försök under 1950- och 1960-talet tydde på att cerebrospinalvätskan förflyttades i hjärnan med hjälp av diffusion, som är den passiva mekanism som exempelvis får färgämnen att fördela sig i ett glas vatten." Den processen är dock alldeles för långsam för att förklara hjärnans blixtsnabba aktivitet och att den är så oklanderligt rent. Nu har det visat sig att forskarna på 1950- och 1960-talet, utan att veta om det, avbröt det system som tvättar vävnaden medan de studerade hjärnvävnaden.
 |
| eget montage |
Maiken Nedergaard och hennes kollegor kallar det nyupptäckta rengöringssystemet för det glymfatiska systemet efter den nervvävnaden, de så kallade gliacellerna, som får cerebrospinalvätskan att strömma. Gliacellerna hjälper till med det genom att låta sina ”fötter” växa ut över blodkärl, som transporterar blod, så att det bildas ett slags rör runt kärlet. Oerhört små porer suger sedan in näringsrik cerebrospinalvätska från blodkärlen i det yttre röret i kanaler, som är fyllda med nervceller. Andra porer pumpar samtidigt ut vätskan och den här processen avlägsnar både hjärnans avfallsprodukter samtidigt som den tillför näring till cellerna.
Dr Bruce Ransom, som är klinisk hjärnforskare vid University of Seattle i USA och studerar just gliaceller, men som inte har medverkat i undersökningen, säger att den här upptäckten får hans ”hjärta att jubla”. ”Det var inte omöjligt att föreställa sig att cerebrospinalvätskan rör sig med tillräcklig kraft för att fungera som avfallssystem, men det har alltid omgetts av spekulation”, säger han. ”Det här forskarlaget har emellertid gjort något mycket smart för att upptäcka systemet, visa hur det fungerar, och visa att det mycket effektivt kan avlägsna avfallsprodukter.”
All rosa text är länkar vidare till det som nämns i texten!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar