Att leva här och nu är det enklaste sättet att bli lycklig! Att däremot leva i det förflutna eller, kanske ännu värre, i framtiden genom att planera för vad som ska göras vid ett senare tillfälle, är nog de absolut säkraste sätten att inte bli lycklig. När man tänker tillbaka på tidigare tillfällen då man känt sig lycklig är det visserligen stärkande på sitt sätt, men samtidigt innebär det alltid en nostalgi över att inte längre kunna återuppleva det. Och visst är det bra att planera för framtidens alla eventualiteter, men det får inte innebära att man inte ger sig själv tid att uppleva det som händer
här och nu. Att leva i nuet genom att känna alla smaker, lukter, kanske smärtor eller att känna kylan som slår mot kinderna, det är jag övertygad om är det bästa sättet att kunna fånga de flyktiga ögonblick som man senare kommer att tänka på som lycka.
För att ta ett exempel vill jag nämna ett sådant ögonblick av att befinna sig här och nu. I fredags fungerade nästan inget för mig i verkstaden på förmiddagen. Så lyckades jag med det jag borde ha gjort hela tiden, eftersom jag hela tiden gjort rätt. Jag beslöt mig då för att bege mig till
Gastronomia Italiana för lunch.
De hade
Fläskhare som dagens och jag fick veta att det också kallas för fläskytterfilé och att den var gratinerad med svamp och ost. Det var väldigt gott och för att fortsätta orka med eventuella misslyckanden bestämde jag mig för att verkligen ta det
lugnt och
njuta av varje tugga. Jag fick även syn på receptet på deras
Tiramisù, som de har skrivet på en vägg och beslöt att det var läge att
unna mig min favorit-dessert! Att muntra upp sig när det inte går bra tror jag verkligen behövs, så jag är nog rätt bra på att "unna mig"... När servitrisen kom med
Tiramisún och en liten espresso berättade jag hur illa allt gått för mig och att jag nu tänkte "pigga upp mig". Det roliga är att
Tiramisú faktiskt betyder "pigga upp mig" på italienska, så hon tyckte det var en riktigt god idé. Jag tror att jag satt o smuttade på min espresso och smakade av varenda liten gnutta av
Tiramisún så noga att jag slöt ögonen för att riktigt känna smaken emellanåt. Det fick restaurangens övriga gäster att småle, så jag tror att min njutning faktiskt smittade av sig också! ;-D Tillbaka i verkstaden var jag glad, pigg och orkade jobba till långt in på kvällen. Jag visste att jag skulle få hjälp av min tidigare grafiklärarinna på lördagen också så kände ingen större press, utan gjorde det jag visste att jag kan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar