Färre kalorier ger mindre risk för stroke, Alzheimers o degenerativa sjukdomar

Läser på johnshopkinshealthreview.com om hur färre kalorier bevisats minska risken för stroke, Alzheimers och degenerativa sjukdomar.
Översätter här delar av artikeln: Finns några Bevisade Fördelar av att Fasta? av Joe Sugarman ”Mark Mattson är professor i neurovetenskap  vid Johns Hopkins School of Medicine som även är chef vid Laboratoriet förv Neurovetenskap vid National Institute on Aging.
Du vet nog att  kalorier inte är bra för midjan, men nu har det visat sig att det inte heller är bra för hjärnan enl forskning av  Mark Mattson m fl som funnit att färre kalorier genom att fasta några dagar i veckan kan hjälpa hjärnan att motverka neurologiskt  degenerativa sjukdomar som Alzheimers och Parkinsons sjukdom samtidigt som det förbättrar minnet och humöret." Något jag personligen kan intyga. 

 En dags vattenfasta; morgon-shot (som hållit mig frisk i ca 1½ år:
½  pressad ekologisk citron,1 tsk kokosolja, 1 tsk honung, kokhett
vatten, riven ingefära, gurkmeja och nymald peppar). Ett glas
färskpressade morötter och rödbetor liksom benbuljong av
kyckling och räkor (infrusna i istärningspåsar)

"Mattsons studier bygger på forskning som är ett decennium gammal som etablerade kopplingen mellan kaloriintag och hjärnans funktion. I laboratorieexperiments fann Mattson och hans  kollegor att periodisk fasta - begränsat kaloriintag minst två dagar i veckan, kan förbättra hjärnans kopplingar i hippocampus samtidigt som det skyddar neuronerna mot uppbyggnaden av plack, som är ett a protein som är vanligt hos människor med Alzheimers . 
'Fasta är en utmaning för din hjärna och vi tror att den då reagerar genom att aktivera  anpassningsbara svar på stress som hjälper till att anpassa sig till sjukdomen' säger "Mattson. 
'Ur ett evolutionärt perspektiv är det helt logiskt att hjärnan fungerar särskilt bra även om du inte kunnat äta på ett tag. Men varför fasta? Borde inte ätandet av mindre chips om dagen ha samma effekt? Uppenbarligen inte, säger  Mattson. Han förklarar att var gång vi äter lagras glukos i levern som glykogen, vilket tar mellan 10 o 12 timmar att förbruka. [Först] När det är förbrukat börjar kroppen bränna fett, som omvandlats till ketoner, kroppens syrliga kemikalier som används som energi av neuronerna. Ketoner stärker positiva förändringar i synapsernas [Kontaktpunkterna mellan nervcellerna] strukturer som är viktiga för inlärning, minne och hjärnans allmänna hälsa. 
Men om du äter tre mål om dagen och mellanmål får din kropp aldrig chansen att  förbruka glykogenet i levern och  ketoner, produceras då aldrig. [Genomgående mina kursiveringar]

Mattson säger att träning också kan få kroppen att sänka glykogennivåerna, så följdriktigt har träning visat sig ha samma positiva effekter på din hjärnas hälsa som att fasta. Mattson rekommenderar folk att prova en av två strategier för att komma igång med kalori-restriktionen. Den första kallas 5:2 dieten, som blivit väldigt populär särskilt i England [liksom även i Sverige] efter att BBC visade 2012 documentären kallad Eat Fast and Live Longer där  Mattson var med. Denna diet begränsar ditt kaloriintag till  500 kalorier under två spridda dagar/ vecka medan du de andra dagarna äter hälsosamt med normala (2,000 för kvinnor; 2,500 för män) kalorier resten av veckan. 500 kaloriers fastande är en utmaning för hjärnan, och vi tror att hjärnan reagerar genom att aktivera adaptive stress responses that help it cope with disease. means maybe a fried egg for breakfast and a små portioner stödjande proteiner med grönsaker till lunch och middag. Den andrar strategin är en tidsbegränsad diet där du äter alla mål under en 8 timmarsperiod var dag så att kroppen hinner förbränna glykogenlagret, bränner fett och producerar ketoner. "

Se TED-föredraget ovan!