 |
I september 2016 skrev jag om hur svält kan göra livet både längre och friskare, eller snarare fasta, med tanke på att det är frågan om ett självvald restriktion av näringsintaget, vilket jag skrev om även här. Väldigt mycket positivt om just fasta har tagits upp i bl a Vetenskapsradion t ex om hur amerikanska forskare testar FMD-metodens kalorirestriktion med det uttalade målet att bli hela 120 år. Den togs fram vid Longevity Institute vid University of Southern California och är en typ av fasta testad på 100 personer, vars blodtryck, kolesterolhalt och blodsockernivåer alla sjönk av det!
Valter Longo, professor vid Longevity Institute vid University
of Southern California.
Foto: Johan Bergendorff/Sveriges Radio
Fasta anses vara bra även för att sänka blodtrycket och en massa andra hälsotillstånd. Läser t ex på kurera.se Ulrika Davidsson skriva att "vattenfasta är den absolut bästa starten på ditt nya hälsoliv! Speciellt för dig som upplever att du har svårt att gå ner i vikt. Syftet med att vattenfasta är inte viktnedgång, utan det är att återställa kroppens balans och få en högre förbränning och en mer fungerade kropp efter. Min rekommendation är att vattenfasta i fyra dagar. Då sker detta: Dag 1: Kroppen förbränner alla kolhydrater. Dag 2 och 3: Kroppen förbränner protein. Dag 4: Kroppen sparar på proteinet och börjar istället bränna fett."
En dags vattenfasta; morgon-shot (som hållit mig frisk i ca 1½ år:
½ pressad ekologisk citron,1 tsk kokosolja, 1 tsk honung, kokhett vatten, riven ingefära, gurkmeja och nymald peppar). Ett glas färskpressade morötter och rödbetor liksom benbuljong av kyckling och räkor (infrusna i istärningspåsar) |
Vi bad den stora gurun på periodisk fasta, dr Jason Fung, att sammanställa den här enkla nybörjarguiden där du kan lära dig allt du behöver veta.
Periodisk fasta – är inte det att svälta? Nej. Fasta skiljer sig från svält på en grundläggande punkt. Kontroll. Svält är att ofrivilligt avstå från mat. Det är inte medvetet eller kontrollerat. Fasta, å andra sidan, är att frivilligt avstå från mat för själen, hälsan eller andra orsaker. Mat är lättillgängligt, men du väljer att inte äta den. Det kan vara för olika lång tid, från ett par timmar upp till dagar eller till och med veckor.
 |
| dr Jason Fung, kanadensisk njurläkare och världsledande expert på periodisk fasta och LCH. bild lånad frånwww.dietdoctor.com, där du även kan se hans presentationsfilm |
Du kan påbörja en fasta precis när du själv vill och du slutar också att fasta när du själv vill. Du kan börja eller sluta fasta av vilken anledning som helst, eller av ingen anledning alls. Det finns ingen standardlängd på fasta, eftersom det helt enkelt innebär att inte äta. Varje gång du inte äter fastar du. Till exempel, du fastar mellan middagen på kvällen och frukosten nästa dag, en period på ungefär 12-14 timmar. I den meningen kan fasta räknas som en del av vardagslivet. Det är kanske det äldsta och mest effektiva kostråd du kan tänka dig. Begrunda det engelska ordet break fast. Det syftar på måltiden som bryter fastan – vilket görs varje dag. Snarare än att vara något slags grymt straff tydliggör det engelska språket att fasta ska utföras dagligen, om än kortvarigt. Fasta är inte någonting udda eller konstigt, utan en del av det normala vardagslivet. Det är kanske det äldsta och mest effektiva kostråd du kan tänka dig. Ändå har vi glömt bort fantastiska kraft och struntat i dess terapeutiska potential. Att lära sig hur man fastar ger oss möjligheten att utnyttja den eller inte.
När vi äter får vi i oss mer energi än vi kan göra av med för stunden. En del av den här energin måste lagras för att användas senare. Insulin är nyckelhormonet när det gäller lagring av energi från mat. Insulinnivåerna stiger när vi äter och hjälper oss att lagra överskottsenergin på två olika sätt. Socker lagras i långa kedjor som kallas glykogen och förvaras sedan i levern. Där finns emellertid begränsat med lagringsutrymme och när det är fullt börjar levern omvandla överskottet av glukos till fett. Den här processen kallas de novo-lipogenes (förkortas DNL och betyder bokstavligen ”nybildning av fett”). En del av det här nybildade fettet lagras i levern, men det mesta skickas ut till andra fettdepåer i kroppen. Även om det här är en mer komplicerad process finns det ingen gräns för mängden fett som kan skapas. Det finns alltså två kompletterande energiförvaringssystem i våra kroppar. Ett är lättåtkomligt, men med begränsat lagringsutrymme (glykogen), och det andra är mer svårtillgängligt men har obegränsat med lagringsutrymme (kroppsfett)... Processen går i andra riktningen när du inte äter (fastar). Insulinnivåerna sjunker och det signalerar till kroppen att förbränna lagrad energi eftersom ingen mer energi kommer från mat. Blodsockret faller och kroppen måste nu ta glukos från förråden för att få energi. Glykogen är den mest lättillgängliga energikällan. Den bryts ner till glukosmolekyler för att förse cellerna med energi. Det finns tillräckligt med energi för att driva kroppen i 24-36 timmar. Därefter börjar kroppen förbränna fett som energi. Så, kroppen har två lägen – matintag (högt insulin) och fasta (lågt insulin). Antingen lagrar vi energi eller också förbränner vi den. Det är det ena eller det andra. Om intag och fasta är balanserade håller vi en stabil vikt. — För att hitta balansen eller gå ner i vikt behöver vi öka tiden vi förbränner energi (fastan). Kärnpunkten är att fastan tillåter kroppen att använda den lagrade energin. När allt kommer omkring är det vad den är till för. Det som är viktigt att förstå är att det inte är någonting fel med det. Det är så våra kroppar fungerar. .. Om du äter ständigt, som ofta rekommenderas, kommer kroppen helt enkelt att använda energin som kommer in och aldrig förbränna kroppsfettet. Du kommer bara att lagra det. Din kropp kommer att spara energin för hårdare tider."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar