SIDOR

fredag 28 februari 2014

Livsviktigt att äta essentiella näringsämnen

Vilka är de livsviktiga näringsämnena för att kroppen skall kunna fungera både fysiskt och psykiskt optimalt? Vilka de essentiella näringsämnena, som våra kroppar inte inte kan bilda på egen hand, utan som vi måste få i oss via kosten eller kosttillskott, är tar jag hjälp av dietguiden för att reda ut:
Svarta vinbär
A-vitamin behöver vi för att skall kunna växa och se bra. Det är också viktigt för vår hud och slemhinnor och så behövs det för att reglera nivån av kalcium i kroppen så våra skelett och tänder håller sig starka. A-vitamin finns bland annat i mjölk och smör, så det är främst veganer som behöver äta tillskott av det.
B-vitamin behöver vi för att nerver och muskler skall fungera. B-vitamin finns såväl i kött,och fisk, som bönor, ärtor och i spannmålsprodukter.
C-vitamin behöver vi för vårt immunförsvar och det är tillsammans med E-vitamin och selen en viktig antioxidantC-vitamin finns t ex i kiwi, citrusfrukter, svarta vinbär, jordgubbar, vitkål, blomkål och broccoli.
D-vitamin behöver vi för att kroppen ska kunna tillgodogöra sig kalciumD-vitamin finns bland annat i kött, fisk, mjölk och smör.
E-vitamin behöver vi för att skydda kroppen från fri radikaler och det är en antioxidant precis som C-vitaminE-vitamin finns bland annat i lax, oljor, vetegroddar, nötter, mandlar och avokado.
K-vitamin behöver vi för att vårt blod ska kunna koaguleraK-vitamin finns bland annat i mörkgröna bladgrönsaker.
Mjölk
Järn behöver vi för att syre ska transporteras till kroppens alla vävnader. Järn finns bland annat i inälvsmat, ägg, fisk och russin. C-vitamin förbättrar kroppens upptag av järn ända upp till fyra gånger!
Kalcium behöver vi för att stärka vårt skelett och våra tänder och dessutom för att blodet skall kunna koagulera. Vidare behövs kalcium musklernas och nervernas funktion. Kalcium finns bland annat i mjölk och mjölkprodukter.
Zink behövs för att vi ska  kunna bilda proteiner och för att läka sår. Zink finns bland annat i kött, bönor och krabbor.
Selen behöver vi för att skydda cellerna mot oxidering och tungmetaller. Vårt immunförsvar stärks också av selenSelen finns bl a i fisk, kött och skaldjur.
Humrar
Du kan läsa mer om de av dessa näringsämnen jag äter som kosttillskott här!

torsdag 27 februari 2014

Slutligen om vinter-OS 2014

Igår kväll skulle OS-hjältarna hyllas i min lilla stad. För mig är en hjälte modig och tvekar inte att protestera mot sådant som är fel, även om hen själv har något att förlora på det. Den definition som finns på Wikipedia lyder också "Hjälte är i allmän betydelse en beundransvärd person som utför stordåd, och som på så sätt vinner stor heder och ära". Vari ligger det hjältemodiga i att delta i en kuliss som är så genomskinlig att omänskliga förhållanden kräver skygglappar för att de inte ska uppmärksammas, undrar jag lakoniskt. Att vinna OS-medaljer, utan att ens nämna alla de övergrepp som skett och sker i Sotji och Ryssland tycker inte jag har det minsta med hjältemod att göra. Tyvärr är jag så tråkig.
kommunens hemsida
Gällande Nicklas Bäckströms positiva doping-prov vill jag bara påpeka att jag själv testade Efedrin mot min mental fatigue eller hjärntrötthet som det kallades då, eftersom det är uppiggande. Jag blev dock så uppstressad av det att jag varken kunde slappna av eller sova bra. Nog fasen måste han ha förstått att han tagit något olämpligt fast läkaren tyckte att han skulle göra det!
JayS & Simon Vodk Ephedrine (Systeme Failure Remix)

Jag slutade därför med Efedrin och började konstskola istället; det det är ju inte lika beroendeframkallande heller.

Jag tycker snarare OS-hjältarna visat en skrämmande feghet. Vad tycker du, med det i åtanke?

onsdag 26 februari 2014

Lekfull naturlighet

1 februari var jag på Annika Thofelts vernissage på Drejeriet, men då var där så mycket folk att jag inte hade möjlighet att fotografera.
oljemålningen En Enda Kotte
Först härom dagen hann jag dit igen och egentligen skulle utställningen avslutats redan 22 februari, men 24 fanns den kvar.
Uggla, Igelkott, Igelkott, Ornäsbjörk löv, Kindpåsråtta,
Domherre,
och Äpple är raku och Näbbmus glaserat stengods
Thofelt visade djur och frukter från naturen med en lekfull glimt i utförandet.
Näbbmöss i glaserat stengods, Ekorre i raku och fem Fladder-
möss i glaserat stengods och Frostnupen Frukt  i raku
Thofelt har österländska tankar med utställningen, inte bara med den koreanska bränntekniken raku i många verk. Hon berättar i ÖP att de stora fladdermössen, som i västerlandet förknippas med vampyrer och ondska, faktiskt är inspirerade av att de är en kinesisk symbol:
– Fladdermöss betyder lycka i Kina och det har jag tagit fast på. Dessutom är de fem i rummet och fem är ännu en kinesisk symbol för lycka. Den femte fladdermusen ligger med blottade tänder i hörnet på bänken i hörnet under de hängande.
Apelsin i raku/silversmide, Äpple raku, Päron i raku/silver-
smide, Tallkvist oljemålning och Apelsiner raku/silversmide
Två oljemålningar med barrträd och kottar finns också med:
– Jag har tänkt mig alltihop som saker man upptäcker på en promenad i skogen, det är det sammanhållande temat, berättar hon vidare i ÖP.
Jag hoppas att några av er hann se utställningen. Nästa utställare är Elin Ståhl, har vernissage först 8 mars, så kanske kommer den att finnas kvar ett tag till? Läs mer om utställningen i LT och ÖP!

tisdag 25 februari 2014

Hushållsprodukter istället för gifter

På mindbodygreen.com hittar jag suveräna tips för vilka hushållsprodukter som kan användas istället för gifter som dessutom även spar pengar. Nu ska ni få höra:
Citronjuice: Hemma - rengör glas och speglar -gör det vita skinande - desinficera skärbrädan - gör toastolen ren 
Skönhet - blek solfläckar - gör slingor i håret - minska rynkor - krymp dina porer
Mat/medicinskt -avgiftar - förstärk matsmältningen - lindra en öm hals - stärk immunförsvaret

Kokosolja: Hemma - polera trämöbler - Ta bort tvålrester
Skönhet - Hårserum - Läppglans - Deodorant - Motverkar rynkor
Mat/medicinskt - stärker sköldkörtelns funktion  - minska migrän

ÄppelcidervinägerHemma - avskräcker loppor och löss - rengör micron - tar bort svettlukt 
Skönhet - lindrar solbrännskador - tvätta håret - behandla acne - aftershave
Mat/medicinskt - avgiftar/viktnedgång - kontrollera högt blodtryck - behandla svampinfektioner - undvik förkylning

ÄttiksspritHemma - Polera silver - Putsa fönster - Ta bort dåliga lukter - Bahandla stopp i rören 
Skönhet - behandla en upprörd mage - lindra bi-stick - hårbalsam
Mat/medicinskt - gör kött mjukt - koka bättre ägg - minskar vitlökslukt - håller grönsaker fräscha

BakpulverHemma - släcker bränder - rengör toaletter, badkar och tvättställ - Rengör ugn och grill
Skönhet - deodorant - tankkräm - lindrar blöjeksem - lindrar halsbränna
Mat/medicinskt - bakpulver - gör omeletter fluffigare - gör kyckling krispigare

Tvål av olivolja och kaustiksoda finns knappast i svenska hem så det utelämnar jag och övergår till

RicinoljaHemma - avskräcker gnagare - smörjer kökssaxen - bra för växterna
Skönhet - stärker ögonfransarna - lindrar spruckna hälar - gör nagelband mjuka
Mat/medicinskt - behandlar torr och kliande hud - laxermedel - lindrar födslovåndor - lättar menssmärtor

måndag 24 februari 2014

Maten och vår evolution

Något väldigt viktigt som ofta verkar glömmas bort helt när det handlar om vad vi ska äta är vad vi människor har behov av om man tänker på hur evolutionen påverkat och faktiskt också fortfarande påverkar oss. Det är något som Göran Burenhult, som är  professor emeritus (pensionerad professor) i arkeologi vid Uppsala Universitet Campus Gotland och Staffan Lindberg,  läkare och docent i allmänmedicin vid Lunds Universitet, skriver om i ett debattinlägg i SvD redan i höstas.
Under rubriken Striden om maten missar evolutionen  undrar de retoriskt vad evolutionen har med maten att göra. 

De skriver att "Det är först de senaste trettio generationerna som exempelvis mejeriprodukter tagit en större andel av det totala födointaget i vår moderna värld. Bröd och müsli i den formen vi intar idag är helt moderna företeelser – vitt mjöl har endast funnits i 120 år." De fortsätter: "Varför matar inte djurskötarna på zoo sälarna med gräddbakelser? Varför får inte girafferna falukorv – eller tigrarna pizza? Jo, därför att alla djurskötare, zoologer och evolutionsbiologer i världen vet att dessa djur under årmiljoner utvecklat sin matsmältningsapparat och ämnesomsättning till den typ av föda som var tillgänglig i deras ursprungliga miljö." [Min kursivering.] De fortsätter resonemanget med att undra "Varför tänker inte dietister likadant?   

Tänk efter. När du sväljer en tugga är ditt matsmältningssystem och din ämnesomsättning i princip den samma som hos en människa för 100 000 år sedan. [Min kursivering.] De enzymer och receptorer som tar hand om maten är desamma. Om du då äter något som detta system inte är anpassat till, vad händer då? Förr eller senare kan det bli problem. Det mesta vi äter idag har aldrig varit basföda under människans evolution fram till de gemensamma förfäderna till jordens nu levande befolkningar. Omkring 80 procent av västvärldens födointag idag är artfrämmande för människan. [Min kursivering.] 
Varför är detta inte intressant för kostforskarna?  
vad väger egentligen tyngst, fett eller kolhydrater?
bild lånad från img.webmd.com
De samhällen som i modern tid har fortsatt att äta ursprunglig människoföda har sluppit många av våra vanligaste sjukdomar, som hjärt-kärlsjukdomar, diabetes, högt blodtryck, osteoporosrelaterade frakturer och flertalet cancerformer. Trots att de ofta uppnår hög ålder. Varför är detta inte intressant för den medicinska vetenskapen? [Min feta stil.] Alla inser att sådana folkgrupper inte är anpassade för vår typ av mat. När de börjar äta den så får de också alla våra folksjukdomar – överallt på jorden samma mönster. Varför blundar vi för det?  Och de som mot bättre vetande hävdar att vi andra har anpassats till den nya maten, menar de att vi skall ha andra kostråd än dessa folkgrupper?  

Människans matsmältningsapparat och ämnesomsättning formades för över 30 miljoner år sedan [min kursivering.] då tidiga former av apor blev primater, som för omkring 20 miljoner år sedan utvecklades till människoapor, hominoider. Kännetecknande för våra förfäders kost, till skillnad från djurexemplen ovan, är att den är mycket rikt varierad, med en animalisk del bestående av termiter, maskar, larver, fågelungar, fågelägg och (oftast små) däggdjur. Den vegetabiliska delen består av frukt, rotfrukter, rotknölar, rötter, lökar, nötter, blad, knoppar och blommor. [Min kursivering.]  

Att vår matsmältningsapparat och ämnesomsättning utvecklats mot en så rikt varierad föda är den direkta anledningen till att den moderna människan senare från sitt afrikanska urhem skulle kunna sprida sig över hela jorden och anpassa sig till radikalt olika naturgeografiska miljöer.  Människan kan, som fångstfolk i arktiska regioner, leva väl på 90 procent animalisk och 10 procent vegetabilisk föda, eller som rotfruktsodlare i tropikerna på 80 procent vegetabilisk och 20 procent animalisk. Det är den totala frånvaron av mejeri- och spannmålsprodukter, liksom raffinerat fett, socker och salt, som är gemensamt för alla dessa ursprungliga samhällen och vår egen mångmiljonåriga evolution. [Min kursivering.] Alla saknar de våra stora folksjukdomar, de finns bara i sentida jordbrukssamhällen – kan det verkligen vara en tillfällighet?  

Vår matsmältningsapparat och ämnesomsättning är alltså utvecklad under årmiljoner – vi har odlat spannmål och producerat mejeriprodukter endast under några få årtusenden. Moderna DNA-analyser visar att det inte skett någon förändring i vår genetiska uppsättning de senaste 40 000 åren – mindre än 0,02 procent. [Min kursivering.] Det är först de senaste trettio generationerna som bröd och andra spannmålsprodukter, liksom mejeriprodukter, tagit en större andel av det totala födointaget i vår moderna värld. Bröd och müsli i den formen vi intar idag är helt moderna företeelser – vitt mjöl har endast funnits i 120 år.  En föreställning på modet är att vi blir sjuka av för mycket kolhydrater. Varför negligeras därvid våra och andra forskares observationer att ursprungsbefolkningar med rotfrukter som basföda och extremt högt kolhydratintag slipper diabetes och hjärt-kärlsjukdomar?  Eller de som hävdar att mycket fett eller protein är farligt, varför bortser de från att arktiska fångstfolk och andra samhällen med högt protein- och fettintag är lika friska?  Varför dessa evinnerliga strider om fett mot kolhydrater, eller kött mot växtföda, utan att ens snegla mot det faktum att inget av detta varit konstant under vår evolution?  [Min kursivering.] 

Bild  av människoskallar lånad från svt
Det mesta talar för att dessa stridigheter missar målet. När nutida mat orsakar nutida sjukdomar så sker det sannolikt till stor del via andra mekanismer. Biologiskt aktiva ämnen i maten rubbar tarmfloran, bryter ner skyddsbarriärer i tarmen och blodkärlen och blockerar eller aktiverar myriader av receptorer i kroppens intrikata endokrina och metabola system.  Det stora flertalet av sådana störande ämnen finns i växtriket – och de har inte uppkommit av en slump. Fråga växtekologerna. En växt kan inte springa undan när vi försöker äta upp den. Så den får skydda sig på annat sätt. Allra starkast skyddar växten sina fröer – sin avkomma – genom att anrika skyddsämnen där i särskilt hög koncentration.  Enkel logik och evolutionär teori. Som alla tror på men ingen tillämpar. Istället uppfattas östrogenliknande ämnen från sojaböna av naturromantiker som naturlig människoföda eftersom den finns i naturen. Bara för att nämna ett exempel.  Så när vi står där, undrande, i livsmedelsbutiken, vad skall vi välja? Det säkraste är nog att gå förbi hyllorna med paketerad 'functional food', liksom mjölk- och brödavdelningarna, direkt bort till den mat som liknar det som har utgjort basföda i människans ursprungliga miljö: rotfrukter, grönsaker, frukt, bär, nötter, ägg, fisk, skaldjur och kött.  Men föreställningen att bröd och mjölk inte skulle vara artfrämmande föda är stark. Hittills mycket starkare än nyfikenheten."

Oerhört relevanta frågor som jag bara vill tillföra ytterligare en till: Varför har inte detta debattinlägg fått den uppmärksamhet det förtjänar? Gör mitt bästa för att sprida det här i a f!

söndag 23 februari 2014

I fällan?

oj då, den har jag visst hamnat i redan våren 2000...
Russ Harris Lyckofällan

lördag 22 februari 2014

Linjer på promenad

En Teckning är Helt Enkelt en Linje som Går på en Promenad av Eva Beierheimer och Kristina Stark , som tidigare gått konsthögskolan ihop visas, på Ahlbergshallen t o m 2 mars.
Installationen Der Bau, ovan är ett gemensamt verk, vars titel syftar på en novell, Boet, av Franz Kafka och text ur den löper längs de hopbyggda rör som installationen delvis består av. Det slutar/börjar med en stubbe (ovan) och även pölar av stelnat trälim med olika naturliga objekt i ingår också. 
– Det handlar om en man som maniskt bygger något han inte kan sluta med, det blir tvångsmässigt. Det där lockade oss och vi har gjort varsin del för att gestalta det i rummet, berättar Beierheimer och Stark  i ÖP.
Deras respektive konstnärskap har annars tagit rätt olika vägar sedan studierna. Där Stark främst arbetar med organiskt figurativa teckningar och grafik, gärna med växter och naturformer använder sig Beierheimer istället helst av abstrakta geometriska former som bildar levande mönster.
Beierheimer utgår, som i verket ovan, från fyrkanter som blir till delar av en annan bild, som blir tydlig på avstånd.
Den svarta linjen som löper genom utställningen binder ihop allt och minner om titeln. Det är en väldigt genomförd utställning både tanke- och temamässigt.
Utställningen innehåller blyertsteckningar, offsetlitografier, stenlitografi, koppargrafik, screentryck och installationer.
De flesta verk är i en dämpad gråskala, med små utropstecken i dämpat gult och orange.
Kristina Starks installation utan titel av obränd lera
Beierheimer och Stark delar ateljé i Stockholm sedan de gick Mejan, men man kan tycka att deras konstnärliga uttryck skiljer sig väldigt åt.  Jag menar dock att även om deras utgångspunkter och utföranden är så olika påminner ändå resultaten en hel del om varann och jag antar att det är därför utställningen håller ihop så bra ändå.
Beierheimer är utbildad även vid Ortweinschule Graz, University of Vienna, liksom vid skulpturavdelningen vid Academy of fine arts Vienna, Österrike och vid Listaháskóli på Island.
Läs mer om utställningen i LT och ÖP

fredag 21 februari 2014

Brogue-mönster

Skinn med hålmönster har jag älskat sedan jag var barn och jag köper emellanåt lågskor i herrmodell. Detta just för att de ofta är de enda som har vackert Brogue-mönster, som jag nu lyckats lära mig att det faktiskt heter.
Brogue är alltså en typ av håldekorationer, som särskilt ofta används på just skor. Enligt den ungerska "skotillverkargurun" Lászlo Vass är bakgrunden till den här typen av dekoration de irländska böndernas skor. Under tidigt 1800-tal började de att göra små på sina skor för att de skulle torka snabbare. Den trenden spred sig så till England och så småningom miste hålen sin ursprungliga funktion, eller rättare sagt minnet av varför man gjort hålen och istället övergick man till att göra hålen som en ren dekoration. Man påminns dock om ursprunget eftersom Brogue-mönster fortfarande oftast är vanligast förekommande just på grövre skor och kängor, särskilt för herrar. Fast jag har faktiskt riktigt nätta damskor med klack med Brogue-mönster också! Exempelvis de två högklackade paren närmast på bilden nedan och de näst längst bort:
några av alla mina skor, kängor och stövlar med Brogue-mönster
Brogues eller Brog kommer  från början det fornnordiska ordet för fotläder, benläder eller skobrók [benklädnad]. Ordet följde så med vikingarna till Irland och Skottland på 800-talet och där integrerades ordet i keltiskan och sedan lånades det in i engelskan. Ordet brogue kom in i det engelska språket på sena 1700-talet från Gaeliskans (Irland) bróg, (Skottland) bròg. Brogues numer handlar däremot om mer än just skor, gärna med en hålmönstrad tåhätta i form av ett W (se bild nedan). På amerikansk engelska kallas en sådan tåhätta för wingtips

Hålmönstren är ofta utformad som ett W, eller bockhuvud alt. spegelvända svanhuvuden (bild nedan). Historiskt sett ansågs brogues var traditionellt "lantliga" utomhusskor , som var mindre formella än Oxfordskor. Modet utvecklas dock och förändras, så numer har många Oxfordskor faktiskt också brogues eller så kallade halvbrogues, med hålmönstren på tån, men utan den traditionella W-tåhättan.
bild lånad från thedronesclub.nu
För att förklara det översiktligt kan man dela in Brogue-skor i de tre kategorierna ovan: hel- eller wingtip-brogue (som längst ned), halv- eller semibrogue (som i mitten) eller kvartsbrogue (som högst upp).
Brogues idag innehåller många fler former än de tre som jag beskriver ovan. De finns på sneakers, högklackade damskor eller vilka andra skotyper som helst i flera delar med hålmönster egentligen var som helst på skon eller läderprodukter över huvud taget. 

torsdag 20 februari 2014

Mer 3 D på Designcentrum

Hittills har jag bara presenterat mitt eget verk i 3D, som skrevs ut under workshoppen för konstnärer och konsthantverkare med SportstechMittuniversitetet. Därför vill jag nu presentera de andra verken och konstnärerna + konsthantverkarna bakom dem:
Duktiga Katarina Widegren skrev ut sköra fjädrar i titan
som hon sedan broderat på med silke. Verket har ingen titel,
men råkade få "min" titel tryckt på skyltarna
Katarina Widegren är den duktiga konsthantverkare som nu även ställer ut sina broderier på Textil Vårsalong på Jamtli. Där är hon en av sex inbjudna konstnärer och broderierna hon visar där är förlagor till ett fantastiskt tredimensionellt tyg, Vectorian, som trycks på Frösö Handtryck. Det har även Elle Interiör skrivit att de tycker är "det vackraste" på Möbelmässan nyligen!
Katarina är för mig en helt ny bekantskap, men en väldigt
imponerande och trevlig sådan. Hon är formgivaren och
konstnären som jobbar främst textilt med broderier, smycken
och annat konsthantverk. Hon utbildades på HDK Steneby
Aino Näslund visar som så ofta sin humor i verket Klonad Smumsmum, som du även tidigare kunnat höra henne berätta om i inslaget från Mittnytt, här.
En gräddbulle ur ett vanligt paket Mumsmums skannades in med laser-pistolen på Sportstech, skrevs ut i blå plast och så har Aino numrerat dem, precis som man gör med grafik och gjort små askar till dem i papp.
Ainos tanke med workshoppen var att undersöka hur det fungerar och det är en upplaga om tio Smumsmum, som kan köpas på Designcentrum.
Karolina Persson studerar nu design på Konstfack och driver designföretaget TREAT och ställer ut Höstlöv.
För att undersöka det naturliga vi tar för givet hade Karolina med ett riktigt höstlöv till Sportstech. Det skissades av på fri hand i  3D-program i datorn så exakt som möjligt. Så skrev det ut så tunt det bara går med tanken att i framtiden kanske det konstgjorda måste göras så naturligt som möjligt.
Christer Widegren (avlägset släkt med Katarinahar ett projekt som inte bara syns utan också hörs. Hans Exponentialhorn i titan förstärker det svaga droppet från vatten ned i det så att det kan bli störande och jag vet att de stängde det efter en stund på Designcentrum.
Han var den som redan gjort beräkningarna för att förstärka ljudet som mest och ritat hornet i 3D-program datorn innan workshoppen började. Han hade även beslutat hur han skulle göra den formen mest estetisk, så han satte igång att skriva ut nästan direkt. Det var tur för dessvärre uppstod problem med hans utskrift, men som den kreativa konstnär han är löste han det så att det inte syns på Designcentrum!
Kristina Wrang använde sig av en keramikbyst hon gjort tidigare som hon skannade in och sedan bearbetade i 3D-program  datorn så att den skrevs ut som en nätstruktur. 
Kristina Wrang skannade in sitt verk på Sportstech
Vem Betalar? kallar hon sitt verk, som behandlar miljöförstöring och annat i vår värld. Kristina ville undersöka de begränsningar additiv tillverkning innebär och dem blev hon väldigt medveten om när det hon ville skriva ut inte gick annat än att hon tog bort en del av originalidén.
Det här med begränsningar är faktiskt så uppenbart att två av konstnärerna som var med på workshoppen inte är med på Designcentrum eftersom deras verk inte gick att skriva ut.
Här skymtar  Cecilia Larsen, som hjälpte mig att rita blommorna
3D-program  datorn under workshoppen bakom
min Utopiskt Implantat för Framtiden
Faktum är att de inte ens nämns och det tycker jag är fel och har därför uppmärksammat dem vid varje tillfälle jag fått och så även här.
Åsa Maria Hedberg jobbade hela workshoppen med sitt Tesselerande objekt, från smått till stort. Hon ville föra ett ofyllt klot där alla mönster är lika stora och har samma form, för att kunna bygga ihop dem till ett allt större klot. Hur hon och eleven än ansträngde sig så skulle det dock bara gå att skriva ut klotet helt fyllt. Eftersom det skulle bli så kostsamt så skrevs det dock aldrig ut 
Min Utopiskt Implantat för Framtiden med skylt utifrån
Modedesignern Emma Berglund ville formge och skriva ut klädesplagg i mjuka material, men det fungerade heller inte. Eftersom jag var så uppslukad av mitt eget projekt vet jag dock inte varför det inte fungerade.
Du kan höra henne berätta om när hon flyttade tillbaka till Jämtland efter tolv år i italienska Florens i Radio Jämtland här!
Ur ena presentationen vid frukostmötet då Då Nu 3D öppnade
T o m 27 mars kan du se alla dessa 3D-utskrifter i skyltfönstret till Designcentrum, Prästgatan 9 i Östersund, gör det om du har möjlighet!
Du kan läsa mer i LT och i ÖP kommer ett reportage.

onsdag 19 februari 2014

Kreativitet utan kontroll enligt forskningen

Min fascination för den mänskliga hjärnan fortsätter att hela tiden växa och jag tycker att det är så fantastiskt att leva i denna tid.  Detta eftersom så många nya upptäckter görs om hjärnan och att de presenteras både skriftligt och i fantastiska TV-program, som härom veckan då helt fantastiska Hjärnans Dolda Kreativitet visades. Det kan du dessutom se här ända t o m  29 juli, så passa på att göra det du med!
Det handlar om när vi plötsligt får  snilleblixtar och att forskarna nu har börjat förstå hur vår kreativitet verkligen fungerar och de kan även visa vad som händer i hjärnan vid en ingivelse, eller snilleblixt, som jag gärna kallar det.
Där berättar bl a huvudforskaren dr Jonathan Schooler vid Meta Lab i Beaufort, South Carolina, USA om sin forskning och hur den visar att man kan framkalla en ingivelse. För ofta dyker de ju upp när man som minst anar det. Han har bl a funnit att det är höger hjärnhalva (för högerhänta, för vänsterhänta är det oftast tvärtom) som oftare kommer till en plötslig insikt, istället för den logiska vänstra hjärnhalvan.
Dr Simone Ritter (ovan och nedan) är professor i psykologi vid Radboud University Nijmegen i Nijmejgen, Nederländerna och medverkar också. Hon menar att det är dessa insikter som ligger bakom alla de förändringar och förbättringar vi människor gjort genom tiderna.
Mark Beeman i psykologiprofessor vid Nortwestern university i USA påpekar att även om vi hade Einstein eller Arkimedes så skulle vi behöva lägga honom i en hjärn-scanner precis när han får sitt Eureka-ögonblick för att se vad som händer. Det skulle heller inte räcka med att lyckas scanna hjärnan vid ett enda tillfälle, utan om och om igen eftersom det pågår så mycket i hjärnan hela tiden. Vi får följa när han lägger en försöksperson i EEG medan hon löser gåtor.
Beeman har funnit att insikterna uppstår i vår temporallob (kallas även tinningslob), varav vi har en i var hjärnhalva (se ovan) och vår högra temporallob regerar vid en plötslig insikt. Detta pga en strukurell skillnad mellan hjärnhalvorna. Där de i höger hjärnhalva (för högerhänta) är längre än de i vänster hjärnhalva.
Professor John Kounios, Drexel univeristy, Philadelphia, (ovan) har i sin forskning upptäckt att insikten alls inte är så ögonblicklig som den verkar. Detta eftersom det är stor aktivitet i den högra temporalloben precis innan insikten kommer och precis innan kommer en ström av alfavågor från bakhuvudets högra sida. Dvs dit synintryck annars kommer. Alfavågor betyder att ett område i hjärnan "stängs av", så det verkar som om effekten blir att syncentrum stängs av en stund eller rättare sagt att alla distraktioner som synen annars skulle varade därmed tas bort. 
Att synintryckens distraktioner stängts av tror Kounios gör att den vaga idén "plötsligt" dyker upp i hjärnan som en insikt, att det frammanar insikten. Om man kort stänger av alla distraktioner bör det alltså leda till fler insikter och högre kreativitet! När sedan en ström gammavågor kommer "väcks" hjärnan åter till liv och du får därigenom insikten.
Neuropsykologen Rex Yung vid University of New Mexico har studerat hjärnans struktur för att se vad som skiljer intelligens från kreativitet. Han har också utvecklat ett nytt system att mäta kreativitet på samma sätt som intelligens.
Här står han i bilder av våra nervbanor.
Hans forskning visar att den vita hjärnsubstansen är väldigt olik andras hos kreativa människor.
"För intelligens är mer hjärnvävnad alltid bättre" säger han "mer hjärnvävnad, som kopplar ihop olika delar av hjärnan, innebär fler kontakter. För kreativitet är det överraskande nog dock motsatsen som gäller; ju mindre hjärnvävnad desto mer kreativ är personen."
I och med att impulserna tvingas till omvägar uppkommer nya insikter i kombination med impulser som möts på vägen. Det är ungefär samma som jag inbillar mig att det är för mig, som delar av hjärnan slagits ut på till följd av hjärnblödningar. Eftersom tankarna inte kan ta de "vanliga" vägarna krockar de med idéer som annars aldrig skulle ha mötts och kommit till stånd.
"Den kognitiva inbromsning det innebär göt det mer troligt att en idé kopplas ihop med en annan verkar vara en viktig mekanism bakom det divergenta tänkandet" som den finare förklaringen lyder i programmet. Möten som inte annars skulle ha uppstått sker pga omvägarna och leder till insikter, enkelt uttryckt. Intelligens innebär den kortaste och snabbaste vägen medan kreativitet istället är långsam och slingrande eftersom den sällan används.
Professorn i fysiologi Charles Limb vid Johns Hopkins Medicine drar paralleller till improviserande inom jazz-musik, som han också forskar på. Man får se honom fMRI-scanna en musiker medan han improviserar. han finner då att när man är som minst fokuserad på sig själv så improviserar man som bäst och är alltså som mest kreativ.
Den prefrontala hjärnbarken är den nyaste delen i våra hjärnor och den som skiljer oss från djuren. Här finns bl a vår självmedvetenhet, men här finns också vårt abstrakta tänkande och medkänsla. Som Limb funnit så tycks det vara när vi är som minst medvetna om oss själva vi också är mest kreativa. Det verkar som om vi blir mer kreativa ju mindre vi fokuserar på oss själva.
Dr Ritter, som jag berättade om i början, har teorin att nya oväntade upplevelser gör oss mer kreativa och hon visar ett forskningsprojekt där försökspersonen ska förvånas och "ruskas om" i en virtuell värld. Hon vill störa det invanda tänkandet så att hon kan göra nya associationer och alltså bli mer flexibla och kreativa och ökningen i kreativiteten har visat sig ligga på mellan 10 och 15%. Förändrade rutiner förändrar hjärnan, vilket leder till nya kopplingar i hjärnan som ger nya innovativa idéer. Var inte för fokuserad och inte hela tiden. Du bör även meditera eller träna kroppen för att ge hjärnan en paus, så att kreativiteten kan komma till tals!

Inte helt tokigt att delar av hjärnan förstörts av hjärnblödningar alltså!