Min far hade ett lamm som hette Petter när han var barn.
Petter fanns med som en fårfäll ända sedan jag var barn, här sitter jag t ex på honom med farmor hemma i Märsta:
Nu är Petter kall och stel, efter att ha blivit tvättad...
Lite sorgligt är det allt för Petter följde alltid efter pappa som en hund och var hans bästa vän...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar