Obalans ger Behändigt ressällskap

Greta måste vara det behändigaste ressällskap man kan ha. Särskilt om jag jämför med andra katter, som skrikit och haft sig hela vägen. Mrs Erzylie skrek t ex alltid hela vägen och var orolig, trots lugnande tabletter, medan Greta ligger mest lugnt och tittar och möjligen går runt och jamar lite tyst när det tagit lång tid och hon känner sig ostimulerad. Utan lugnande, men också hungrig eftersom hon inte fått äta de senaste timmana så att hon inte ska bli åksjuk.

Jag är övertygad på att beror på hennes dåliga balans; balanssinnet är ju det som gör oss åksjuka. Det är t ex därför min döve systerson Knut t ex inte blir yr eller sjösjuk.

Knut tillsammans med
Astrid Karlstedt i somras

Gretas balans lämnar nämligen en hel del att önska och hon är ovanligt klumpig för att vara katt och så liten som hon är. Hon snubblar och river ned saker och ting, men eftersom det också gör henne ovanligt  lätt att resa med så är jag faktiskt bara glad för det!

.
Hon var oerhört nöjd över att komma hem efter över tre veckor på Österlen. Hon sprang runt och kollade att allt stod på sin rätta plats och la sig sedan och rullade på alla mattor så att ingen skulle tveka om att hon bor här, innan hon somnade utsträckt på sängen..

Greta med mors tomtar i Simrishamn

 Hon har dock trivts oerhört bra också i Simrishamn; när hon kom dit gick hon runt och såg förvirrad ut, men när hon kände igen alla grejor var det bara att lägga sig och ta det lugnt. I en trång enkelsäng iofs, men även den kände hon igen, men från Brunflo.
All rosa text är länkar vidare till det som nämns i texten!