Linköpings universitet skriver att "Resultaten publiceras i Advanced Science. Energipappret [är] En platta, femton cm i diameter och någon tiondels mm tjock,[som] kan lagra inte mindre än 1 F, vilket är i samma storleksordning som de superkapacitanser som i dag finns på marknaden. Materialet går att ladda upp hundratals gånger [genomgående mina kursiveringar] och det tar bara ett par sekunder.
Blandning pågår i labbet vid Campus Norrköping, Jesper Edberg och Isak Engquist. Alla bilder lånade från www.liu.se |
- Tunna filmer som fungerar som kondensatorer har funnits tidigare, det vi har lyckats med är att tillverka materialet i tre dimensioner. Vi kan tillverka tjocka plattor, säger Xavier Crispin, professor i organisk elektronik och en av författarna till artikeln som publicerats i Advanced Science. Medförfattare är även forskare vid KTH, Innventia, Danmarks tekniska universitet och University of Kentucky.
Grunden i materialet är nanocellulosa, det vill säga cellulosafibrer som i en högtrycksprocess i vatten spräckts sönder till fibrer så tunna som 20 nm i diameter. Cellulosafibrerna ligger i en vattenlösning och när en elektriskt ledande polymer (PEDOT:PSS) tillförs, även den i vattenlösning, lägger polymeren sig som en tunn hinna runt fibrerna.
- De omspunna fibrerna ligger som ett nystan där vätskan i hålrummen mellan dem fungerar som elektrolyt, förklarar Jesper Edberg, doktorand som tillsammans med nydisputerade Abdellah Malti har utfört experimenten.
Det nya cellulosa-polymermaterialet har satt nytt världsrekord i samtidig ledningsförmåga för joner och elektroner, något som förklarar den exceptionellt stora förmågan att lagra energi. Det öppnar dessutom upp för en fortsatt utveckling mot ännu högre kapacitet. Till skillnad från de batterier och kondensatorer som finns på marknaden idag är energipappret tillverkat av enkla råvaror - förnyelsebar cellulosa och en lätt tillgänglig polymer - det har låg vikt, inga farliga kemikalier eller tungmetaller krävs och det är även vattenfast.
Projektet Power papers har sedan 2012 finansierats med medel från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.
- De låter oss forska utan att kräva in omfattande rapporter och de litar på oss. Vi har en stor press att leverera, men det får ta tid och det är vi mycket tacksamma för, säger professor Magnus Berggren, forskningsledare vid Laboratoriet för organisk elektronik.
Men på samma vis som pappersmassa avvattnas och torkas för att bli till papper behöver det nya energipappret avvattnas och torkas.
Utmaningen är att skala upp tillverkningen till industriell skala.
- Tillsammans med KTH, Acreo och Innventia har vi nu fått 34 miljoner från Stiftelsen för strategisk forskning för att gå vidare och hitta en rationell tillverkningsmetod, en pappersmaskin för Power paper, säger Magnus Berggren. " Tänk er det; ett "papper" som kan lagra enorma mängder energi på nolltid som bara innehåller naturliga råvaror och inte några som är det minsta farliga. Är det inte helt fantastiskt?!?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar