typiskt Land-art-dilemma

"Land Art är en konstform som inbegriper fysiska landskap för att skapa konst, att tvinga folk att se konsten i ett nytt sammanhang, utanför galleri- och muséivärlden. Människor har skapat konstverk med landskap i århundraden, men den moderna Land Art-rörelsen kom igång på allvar under 1960-talet, då amerikanska konstnärer började skapa Land Art i stor skala. Idag kan Land Art-verk ses över hela världen, ofta alldeles bredvid mycket äldre platser, där konst skapats av människor somlevde för tusentals år sedan. Land Art kallas ibland jordkonst och det kan ta många former. I samtliga fall är Land Art fast, men gärna också föränderlig. I själva verket är en av de största skillnaderna mellan Land Art och annan konst som tex visas i muséer är att Land Art är utformad för att utvecklas, förändras, och slutligen förfalla. Vissa konstverk är kortlivade, och finns bara för några timmar eller dagar, medan andra medvetet utsätts för erosion och vind så att de blir förvrängda med tiden" enligt den vanligaste definitionen, vilket också är den jag använt i katalogen till Universum i Espnäs som pågår t.o.m 2 oktober.
Ett typiskt Land Art-dilemma blir därför när miljön och naturen utvecklar sig på ett annat sätt än man räknat med, vilket i allra högsta grad blev en realitet för just mig. Mellan det att vi hade pressvisningen (på torsdagen) och själva vernissagen (på lördagen) byggdes det nämligen ett staket mellan vägen för konstrundan och mitt verk Nedslag, så att det blev svårt att upptäcka.

Anki Hallqvist och jag hjälptes åt att flytta min ram till ovan där
jag tagit virket till den och röjde upp slyn som innan var tät där

I tisdags for jag därför till Espnäs för att utföra några "justeringar" till följd av det och att det visat sig att jordmånen för solrosorna jag planterat i min Solig Dorje, med avsikten att de skulle växa frodigt under utställningens gång, visade sig vara för dålig.
När Anki och jag hjälpts åt att röja sly och flytta  Nedslag visade sig den nya placeringen vara oerhört mycket bättre. När slyn var röjd blev utsikten vackrare och nu ser det ut som om verket "reser sig" ur det vittrande virket.

Det känns ändå lite "busigt barnsligt"med hippie-estetik à la
lekis 1976 och inte den "höga" konst som avsågs från början...

Solig Dorje fick solrosor målade på stenarna i oljefärg, eftersom de planterade solrosorna  växer så uselt (troligen av för tunt jordlager, då knappt ens gräset kommit upp än). Medan jag stod och målade fick jag en lite mysig hippie-känsla. När jag sedan reste mig och tittade från avstånd kände jag igen hur stenarna runt rabatten på mitt lekis dekorerats, men tror nästan att det där var solar och inte solrosor som målats... 

Närbild av Solig Dorje där man tydligt ser hur dåligt det vuxit,
av fem (5) påsar frö ser man här bara tre solrosor som kommit
upp enbart ca 5 cm

Vad gör man inte annat än det bästa av situationen, när saker och ting utvecklar sig annorlunda än tänkt?


All rosa text är länkar vidare till det som nämns i texten!