ångestsyndromens cirklar går att bryta

läser  i DN att det finns bra behandlingar både i form av terapi och mediciner. Läs gärna artikeln här!

Foto: Alchemy/Alamy

ur DN

Bloody Mary som mat?

Förvånande nog för mig själv, som inte trodde att jag gillade Vodka, upptäckte jag i Sydafrika för 11 år sedan att den i särklass godaste "drinken" är Bloody Mary. Helst då som blandats själv, istället för nån mix, för på så sätt kan jag smaka mig till hur mycket exempelvis Tabasco jag helst vill ha. Blev (antagligen mest därför) enormt sugen på Jamies recept nedan:

Jamie's Tomat Consommé à la Bloody Mary
8-10 port

1 bunt färsk basilika, tvättad o torr

2  kg mogna tomater
5 tsk pepparrot skalad och riven
1 klyfta vitlök skalad

Några skvättar  Vodka
1 – 2 msk vinvinäger
1 liten bit rödbeta (för färgen)
flingsalt + färskmalen svart peppar

Finmaskig silduk + krok

Plocka de små bladen av basilikan o lägg åt sidan. Lägg resten av basilikan, inkl stam, i en matberedare. Halvera eller skär tomaterna i fjärdedelar och lägg ned med basiikan  och resten. Kör i matberedaren, men inte allt direkt. Smaka av och krydda. Gärna med mycket pepparrot. Täck en stor skål med silduken och häll försiktigt totmat-blandningen i,  fäst ihop och häng i kroken i kylen med skålen under i åtminstone 5 till 7 timmar för att all vätska ska rinna av. Smaka av igen om det kanske behövs mer salt, vinäger e dyl. Häll i t ex tillbringare till servering. Häll då upp i mindre glas, droppa i lite olivolja av god kvalitet och toppa med de små basilika topparna. Väldigt uppfiskande o gott!

Blir det inga egenodlade tomater får jag väl köpa ekologiskt odlade på Ås trädgård. Det ska nämligen vara smakrika tomater, vilket är svårt att hitta annars... 

i augusti fick jag äntligen tag i goda tomater på Ås Trädgård  
och det var helt KLART värt ett all väntan och 1/4 kg färska tomater;
Tomat Consommén är så god att det krullar sig på tungan!

Mitt nästa boende ska definitivt bli där jag kan vara närmast självförsörjande på åtminstone kryddor och grönsaker på sommaren.

receptet ur  Hemma hos Jamie

Rävar tama som hundar

I National Geographic nr 3  finns en fantastiskt intressant artikel om forskning i Novosibirsk, södra Sibirien, Ryssland kring domesticering av djur. Där undersöks hur vi människor en gång i världen lyckades domesticera framför allt hundar. Det handlar alltså inte om att tämja vilda djur, som kan bli nog så tama men vars avkomma i grund och botten är lika vild som de djur som lever i frihet, utan om att avla fram tama egenskaper som går i arv. Katter sägs vara det enda djur som sjävdomesticerats, alltså som själva valt människans sällskap, för er som inte redan visste det.

Rävar burna som hundar ur National Geographic nr 3 

Det började redan för över 50 år sedan med biologen Dmitrij Beljajev, som med andra forskare och  Ljudmila Trut, som då studerade på universitetet, vid Institutet för Cellbiologi och Genetik samlade in 130 rävar från olika pälsfarmar. De avlade de mest människotillgivna med varann på samma sätt som de avlade också de skyggaste med varann, som jänförelsematerial. Dmitrij Beljajev har så på ett fantastiskt sätt lyckats komprimera flera tusen års domesticeringsprocess till några år. Han ville undersöka om det som Charles Darwin menade i verket The variation of animals and plants under domestication redan 1868, att alla domesticerade djur har gemensamma drag, 
stämde. Det bevisades av Beljajevoch hans medarbetare redan i mitten av 60-talet med fjärde generationen;  de domesticerade  rävarna blev lite kortare, öronen vek sig, svansen blev hängande och pälsfärgen började variera mer. De domesticerade silverrävarna beter sig nästan precis som hundar; tyr sig till människor och visar tydligt sin uppskattning av mänsklig kontakt! Försök utfördes även på minkar och råttor, men  det är rävförsöket som ännu pågår, under Ljudmila Truts ledning. Samma typ av egenskaper har forskarna tyckt sig se hos andra tamdjur, och slutsatsen blir att det verkar finnas en ”tamhetsgen”. Och kanske inte bara hos djur, utan också hos människor.

hur ett djur utvecklas till domesticerat illustreras så här
i National Geographic nr 3. Klicka på bilden så öppnas en större!  

Beljajev och Trut fortsatte experimenten i hemlighet trots Stalins uttryckliga förbud mot all forskning baserad på Gregor Mendels genetiska teorier. Det är jag väldigt tacksam för! Är du det minsta intresserad av djur och processen att lära dem saker så bör du läsa National Geographic nr 3! Exempel ur texten:

    ”Hallå! Hur står det till?” frågar Ljudmila Trut och öppnar luckan till en av många trådburar.

”Mavrik” står det på namnskylten. Vi står i gången mellan två långa rader likadana burar strax utanför staden Novosibirsk i södra Sibirien, och det är inte mig den 76-åriga biologen hälsar på utan på burens pälsklädda invånare. Trots att jag inte pratar ryska, känner jag ändå igen den hängivna, moderliga ton, som hundägare använder, när de talar till sina djur.

Föremålet för Ljudmila Truts uppmärksamhet, Mavrik, är stor som en shetland sheepdog och har kastanjebrun päls med en vit ”haklapp” på bröstet. Han viftar med svansen, rullar runt på rygg och flämtar ivrigt av förväntan. Invånarna i de andra burarna beter sig likadant. De skäller och ylar i en explosion av päls och obehärskad glädje.

”Som du kan se”, säger Ljudmila Trut genom spektaklet, ”vill de alla ha mänsklig kontakt.” I dag är det Mavrik som är den lycklige. Ljudmila Trut lyfter ut honom ur buren och räcker honom till mig. Sittande i min famn, medan han försiktigt nafsar mig i handen, är han lika foglig som en knähund.

All rosa text är länkar vidare till det som nämns i texten!

Helgmys

fika på Wedemarks med årets första jordgubbsbakelse

jordgubbsbakelse och Bailyschoklad från
Tinas praliner i Alsen

Wedemarks grodfall har varit en favorit sedan
barnsben. Grodan stals dock för ca 20 år sedan...

kanske skulle slå till på en bil ändå?..

interiördetalj från Mormor Hildur, eftersom
jag i många år hade fé som titel i telefonkatalogen
borde krukor från Jardin de la Fée [franska
Féns trädgård] vara perfekta, eller hur?

Rester efter Moules Marinée och Riesling-vin

Det som driver mig

Jag är uppvuxen med en stor tomt, trädgårdsland och växtintresserade föräldrar, så när jag flyttade till min första lägenhet köpte jag mitt första kryddväxthus för att åtminstone kunna odla kryddor i köksfönstret. Detta kryddhus följde så med mig till Stockholm, Umeå och åter till Östersund, men efter nästan 15 år var det så trasigt att jag fick lov att köpa ett nytt. Det jag hittade på Växtvaruhuset är helt fantastiskt vackert och varje vår när jag tar fram det känner jag mig lika glad.

Härom dagen var det dags att börja förkultivera tomat- och squashplantor inför sommaren, så nu står växthuset på sin plats i köksfönstret igen. När jag planterar ut det första jag drivit upp går jag vidare till nästa frön och när det blivit varmt ute får drivhuset flytta ut till den soliga delen av balkongen, där jag gör om samma procedur.

mitt vackra växthus har nu installerats med odlingar

Växthuset brukar få stå framme med färskodlade krukor i fönstret tills jag behöver dess plats för Amaryllisar och andra julblommor. Det står alltså framme större delen av året med växande glädjeämnen.

Susanne Nygårds

Tjugotvå målningar av Susanne Nygårds visas nu hos Lars Lars Bolin Gallery t o m 27 april.  Rakt igenom miljöbilder, gärna  liknande stilleben och ödsligt obefolkade. De är i en lågmäld färgskala i olja, akryl och vinyl blandat på pannåer. Även måtten är blandade; det är både små, varav sju finns samlade under titeln 7 Små Målningar och det är stora som ibland presenteras som Diptyker och Triptyker.

7 Små Målningar presenteras ihop under samma titel

Utställningen känns inte helt konsekvent, utan påminner mer om en en utställning med flera konstnärer, trots att färgskalan och motiven är likartade. De skiftande formaten ger ett ojämnt och lite tvekande intryck på  mig, som inte riktigt känns som en genomförd separatutställning.

Bassäng med Skog en Diptyk

Nygårds provar sig fram i sitt måleri, långsamt och inte helt balanserat, känns det som. Jag tackar för "tjuvtitten" på Susanne Nygårds bildvärld.

Förändring

Fick sådan energi av gårdagens förkultiverande och odling i köksfönstret att jag även möblerade om lite i köket. Förstår inte att jag inte tänkt på att vända matbordet så här tidigare eftersom det blev mycket bättre. Jag trodde väl att det skulle bli trängre, men det är snarare tvärtom!

Det är bra att göra om lite ibland!