Nu måste jag berätta något jag insåg idag som gör mig så himlastormande glad och lycklig att jag genast vill dela med mig avSom jag tidigare berättat har åtminstone två problem som uppstod i och med krocken 1993 och de hjärnblödningar jag fick i den rättat till sig! Nu har det skett igen för tredje gången!!!
Lyckligt ögonblick i våras på toppen av Stenshuvud
Först och främst så var mitt vänstra ögonlock helt slutet under det första halvåret pga att det kommit blod på de neuroner i högra hjärnhalvan som kontrollerar det. Med träning och envishet lyckades jag, trots ögonläkarens utlåtande att jag skulle tvingas operera för att öppna det, ändå få upp det och hålla det öppet efter ett halvårs träning på just det.
Första halvåret 1994 var mitt vänstra öga helt slutet så här
Som jag skrev påInstagram-bilden nedan som är nästan två år gammal tycks även min vänstra pupill nu ha anpassat sig så att den inte längre är förlamad så att den inte krymper vid starkt ljus. Jag tror att det skedde i samband med den storaoperation jag då precis gjort. Då fick jag morfin mot smärtan och det är ju känt för att krympa pupillerna.
Idag hade jag så ett meningsutbyte med en person som påstod att jag inte frågat henom om något jag själv är helt övertygad om att jag faktiskt gjort. När vi pratade skulle jag hänvisa till vid vilket tillfälle jag verkligen frågat och då slog det mig plötsligt exakt hur det skett och i och med det drog även hen sig till minnes händelsen.
Kolla vad häftigt med lika små pupiller på båda mina ögon
I och med det insåg jag att jag senaste åren fått ett allt bättre minne och det är något jag faktiskt trodde skulle vara än mer osannolikt så här nästan 30 år efter olyckan! Jag tror att jag använt mig av alla de vetenskapliga knep för bättre minne jag även skrivit om här helt automatiskt utan att ens tänka på det. Nu verkar neuroplasticitet ha dragit upp nya kopplingar i min hjärna så att minnet hittar rätt helt av sig själv!
10 augusti 2017 när denna bild togs är min vänstra pupill ännu tydligt förstorad så jag besväras väldigt av solskenet
I alla år har jag varit övertygad om att båda dessa förbättringar aldrig skulle kunna ske men nu har det verkligen gjort det. Är så själaglad och enormt tacksam över att få uppleva även dessa två medicinska mirakel och vill åter tacka alla gudar, totemdjur och andra krafter som hjälper mig! Tänk er tre exempellösa förbättringar jag flera gånger blivit övertygad av experterna skulle vara omöjliga, slå det den som kan! Känner mig som om jag vore världsmästare
❤️🧚♀️❤️
Tänk vad underbart att sådana osannolika ting som dessa kan ske!
I dessa konstiga tider när inget känns som det brukar göra är det viktigare än vanligt att se till så att allt blir mysigt och som det brukar vara. Folk i allmänhet har visst dessutom haft tid och möjlighet att verkligen gå fullt ut och det tidigare än vanligt med julpyntet just i år, påstås det.
Jag är däremot senare än vanligt, men mitt liv har inte många likheter med andra människors vardagsliv i och med att jag lever ensam och jobbar hemifrån. Har inte ens skrivit mina julkort än t ex, fast sista dagen att posta dem är imorgon. Fast jag ligger i fas med julpyntet, t ex redan gjort en stor sats risgrynsgröt o har allt hemma för att grava laxar och lägga in sillar.)
Jag har ju inte direkt varit någon julfantast; mitt liv har innehållit väl mycket drama vid jul att att en Norén-jul i det närmsta skulle kännas avslappnande.
I år har jag ändå sett minst en julfilm om dagen sedan de började sändas på tv. Vid det här laget är jag nog uppe i ett tiotal filmer.
En morgon när gårdagkvällens repris började på 7an kände jag tacksamhet över att inte ha missat den då jag prioriterat gymmet istället. Jag tycks alltså ha utvecklat ett beroende.
Jag har tyckt att det känts pinsamt att erkänna mitt julfilms(inte miss-!)bruk men hörde så Jessica Gedin i Spanarna om just julfilmer härom veckan. Där gick hon in på hur viktiga just julfilmerna o deras tryggt förutsägbara ”intrig” är för att vi ska må bra, särskilt när allt runt oss är så historiskt oförutsägbart.
Jag har tidigare tagit upp hur just trygghet och samhörighet gör underverk med inte bara vår hälsa, utan både (förstås) gör oss mer avslappnade och kreativa så att vi blir framgångsrika och snällare. Hur viktigt särskilt det senare är har jag tagit upp mänga ggr.
Det invanda skänker oss alla trygghet (vilket jag skrivit om även några ggr tidigare) genom vår igenkänning från tidigare upplevelser som gör oss nostalgiska. Just trygghet gör att människor känner sig bekväma och slutar känna destruktivitet.
Gedin nämnde även i Spanarnapingviner i London som blivit deprimerade av att inte se några människor. Någon kom så på att visa dem julfilmer på storskärm, vilket genast visade sig vara en enorm förbättring av deras mående. Mest populär visade sig Elf, som ju även är min favorit vara! Igenkänningen i att komma från en av polerna till en oförutsägbar värld är ju i det närmsta övertydliga för just pingviner!
(I förbigående kan jag nämna att jag hittade delar avJessica Gedins julfilmsspaning här, men inte t ex det om pingvinerna.)
Jag kommer att fira jul helt ensam för andra gången i år. Det känns faktiskt inte det minsta sorgligt utan jag ser istället fram emot att kunna äta, dricka o göra allt precis som jag önskar. Dessutom helt utan att behöva vara på spänn hela tiden över när nästa utskällning ska komma och hur hårt jag än anstränger mig för att inte göra minsta fel i någons ögon. Har insett att jag blir totalt utmattad av den enorma press den ansträngningen lagt på mig i många år. Värderar lugn och med den just trygghet det skapat och mina traditioner innehåller inte konflikter.
Jag har i flera år märkt att den migränliknande huvudvärk jag främst får där jag hade mina hjärnblödningar o som jag brukar kalla hjärnvärk lindras av att jag gör sådant som ökar mitt syreintag, som t ex tränar eller skrattar. I de fall det inte är så illa att jag inte ens tar mig ur sängen givetvis, för då klarar jag det inte alls. Skratt har dock visat sig funka i alla lägen; haha det är alltså visst värt att skratta bort huvudvärk!
Min hjärnvärk sitter främst bakom mitt vänstra öga, som var helt slutet pga hjärnblödningarna. I samband med att jag började kolla dessa samband har jag också funnit att beskrivningen av vad Hortons Huvudvärk [eng. cluster headache]beskriver i stor utsträckning passar in på min hjärnvärk läskigt väl: "Hortons huvudvärk kännetecknas av en extremt plågsam och intensiv smärta [genomgående mina kursiveringar] som:
sitter i, bakom eller runt det ena ögat ochkänns som att ögat pressas ut bakifrån eller att en kniv vrids om i ögat.
är skärande, borrande, huggande, genomträngande och pulserande.
strålar ut mot tinningen, ner mot överkäken och ut i tänderna.
är ensidig och sitter på antingen höger eller vänster sida av huvudet."
Slipper dock, tack och lov att den
"gör det svårt att hålla sig stilla och förvärras av att man ligger ner.
ger upphov till rastlöshet och en vilja att röra på sig."
Åter uppmärksammas det i riksmedia hur fysisk aktivitet hjälper oss människor att inte bli deprimerade. Denna gång skrev Svenska Dagbladet om möjligheten för oss att själva kontrollera vad vi känner med hjälp av att träna fysiskt:
Det är psykologiprofessor Lisa Feldman Barrett vid Northeastern University i Boston som anser att det är hög tid att vi uppdaterar vår syn på hur våra känslor verkligen uppkommer.
-Vi har mycket större makt över våra känslor än vi tror. Din hjärna lyssnar av kroppen och gör känslor som passar den situation du befinner dig i, citerar SvD henne. Vidare: "Känslor är i själva verket gissningar, ett slags beräkningar av vad som ska hända härnäst baserade på vad du har varit med om tidigare. [genomgående mina kursiveringar].
-Det är dags att stoppa ned 1900-talets teorier om hur känslor blir till i historiens malpåse, menar Lisa Feldman Barrett.
"Glöm att exakt samma områden i hjärnan aktiveras när vi känner rädsla, ilska, glädje eller några andra specifika känslor. Glöm att amygdala spelar huvudrollen. Visst, ibland är den aktiverad när du blir rädd, men inte alltid. Och det finns inga speciella kopplingar för känslor i din hjärna. Mönstren ser olika ut varje gång. Känslor borde sorteras som kategorier för variation är normen, precis som det brukar vara i naturen." Dvs något jag själv med bestämdhet hävdat, vilket innebär att hennes resonemang fascinerar mig... Hur hänger det ihop, tänker jag.
– vi har större makt över våra känslor än vi tidigare trodde! säger Lisa Feldman Barrett. Våra hjärnor kan hela tiden lära om och vi kan hjälpa dem på traven genom att bli bättre på att lyssna på våra kroppar. Aha, hon tänker neuroplasticitet m a o, jublar jag inom mig själv.
Här kan hennes TEDtalk ses:
Åter till artikeln:
– Bilden hittills har varit att du är född med ett visst register av känslor och att hjärnan är rustad med kretsar för dessa. Men det är inte så att hjärnan har olika funktioner i olika delar, som om den vore en schweizisk armékniv, säger Lisa Feldman Barrett med ett gott skratt. Vi har större makt över våra känslor än vi tidigare trodde. I en ständigt pågående slinga försöker hjärnan räkna ut vad som ska hända härnäst. Den gissar, beräknar, drar slutsatser. Det gäller både tolkningar av omvärlden och den inre världen. Hela tiden sker en kommunikation mellan kroppen och hjärnan, ett slags avstämning av hur kroppen har det (interoception med ett fint ord) och vad hjärnan bör göra för att skapa balans. Kroppen påverkar våra känsloliv mer än vi trott.
- Vi förstår nu att hjärnan utvecklades från början för att kontrollera kroppen. Hjärnan styr kroppens budget skulle man kunna säga, förklarar Lisa Feldman Barrett.
– Det handlar inte om pengar, men glukos, salt, hormoner och vatten. Allt vad din kropp behöver för att överleva och må bra helt enkelt, i första hand för att du ska kunna föra vidare dina gener till nästa generation. När du stressar upp dig inför allt som ska lösas i livet och spänner musklerna, får ont i magen, nacken och börjar andas ytligt så undrar hjärnan vad som är på gång. Den vill göra något åt din krisreaktion. Vänta då lite. Ibland har jobbiga känslor en enkel förklaring i hur kroppen har det, säger Lisa Feldman Barrett. När du stressar upp dig inför allt som ska lösas i livet och spänner musklerna, får ont i magen, nacken och börjar andas ytligt så undrar hjärnan vad som är på gång. Den vill göra något åt din krisreaktion. Vänta då lite. Ibland har jobbiga känslor en enkel förklaring i hur kroppen har det, säger Lisa Feldman Barrett." Något som har klara paralleller med KBT och ACT, där observation av hur det känns att må dåligt förordas istället för att försöka motarbeta känslan. Något som kan lära oss mycket om oss själva!
"De här kroppsliga förnimmelserna är medfödda och filtrerar hur du uppfattar din omvärld och berättar om vi känner oss lugna, nöjda, upprörda eller känner obehag. De är ett slags barometer som berättar vad som händer i kroppen. Med enklare ord kan vi kalla det vårt sinnesstämning, som är med oss varje vaken stund hela livet... Känslor skapas i stunden och hjälper oss att fatta rätt beslut. De uppstår ur aktivitet i nervceller men inga nervceller är exklusivt ägnade för att skapa känslor. Samma känsla kan aktivera olika områden i hjärnan. Och olika känslor kan aktivera samma nätverk. Känslor borde snarast sorteras i kategorier. ---- – Exakt samma typ av smärta i din mage kan vara rädsla, ångest, hunger eller en magkänsla om att någon inte bör litas på, beroende på vilken situation du befinner sig i och vilka gissningar hjärnan gör om vad som är orsaken till det onda. ------
– Du kan tänka på depression som extrem sparsamhet ur kroppens synvinkel. När din kropp signalerar till hjärnan att den är helt i obalans slutar hjärnan bry sig om vad som händer i omvärlden. Det förklarar symtom på depression. Den här kunskapen kan ge en ny förståelse för hur hjärnan fungerar och andra sätt att se på känslor och psykisk hälsa.
– Jag inser själv att jag har ett stort ansvar för mina egna känslor. Jag kan, i alla fall i viss mån, ändra min egen fysik och på det sättet påverka mina känslor. Lisa Feldman Barrett säger att hon själv anstränger sig mer för att göra det bästa för sin kropp på ett sätt som hon inte gjorde förut
-- Under mina första 15 år som forskare hade jag konstant sömnbrist, jag hade ett litet barn och jag skulle leda forskninglabbet. Amerikansk kultur är för övrigt designad för att få din kroppsbudget att gå på minus. Nu är hon mer försiktig och ser till att sova tillräckligt, träna och ta tid för återhämtning.
– Jag försöker också odla nya erfarenheter för att tvinga mig själv till att ha en bred repertoar av känslor som jag kan göra, säger Lisa Feldman Barrett och drar lite på det sista ordet. Göra, för det är det som är huvudsaken i den nya teorin om känslor. Vi reagerar inte med känslor, vi skapar dem med utgångspunkt i våra kroppar. Andreas Olsson, docent i psykologi vid Karolinska institutet, och leder forskningen på Emotionlab om emotionell inlärning i sociala sammanhang, har skrivit förordet till boken Så skapas känslor[Felman Barrets bok] Han blev själv influerad av emotionsforskningens nestor, Paul Ekman, när han gick ett doktorandseminarium på Berkeleyuniversitetet i Kalifornien i slutet av 1990-talet. Paul Ekman är mannen bakom den klassiska synen, alltså att det finns ett begränsat antal grundemotioner som är genetiskt förprogrammerade och som uttrycks på olika sätt i ansiktet. Emotionerna ansågs vara universella med mindre skillnader i olika kulturer.
Lisa Feldman Barrett t och hennes labb på universitetet i Boston satte som mål att lösa frågan om en viss hjärnaktivitet visar på specifika känslor. Under ett par decennier undersökte varenda studie av ilska, avsky, rädsla, glädje, ledsamhet och lade ihop resultaten av de knappt hundra som var statistiskt användbara i en metaanalys [jämförelse av dessa vetenskapliga undersökningar f att dra slutsatser av dem alla]. 1300 deltagare har testats under 20 år. De menar att de gamla teorierna har falsifierats.Predrag Petrovic som också forskar i neurovetenskap vid Karolinska institutet och som skrivit boken Känslostormarmenar att det vore olyckligt att döma ut Paul Ekmans grundliga forskning, med sin tids metoder. Både Andreas Olsson och Predrag Petrovic anser att även om vi har lärt oss att uppleva emotioner på vissa sätt beroende på bakgrund och kultur så finns det liknande sociala emotioner världen över. När allt kommer omkring finns det också gemensamma nämnare mellan de olika synsätten, det ’konstruktivistiska’ och det ’klassiska’. Känslor har tydliga funktioner. De förutsäger framtiden, beräknar hur vi ska agera och reagera. De vägleder oss och ger signalerna från kroppen mening. Som art har vi alltid varit beroende av att förutse framtiden. Eller i alla fall att gissa vad som ska hända härnäst. Som precis nu när du läser det här."
Att bäbisar skrattar innan de kan tala är deras första försök till kommunikation visar psykologiforskaren Caspar Addyman, som föreläser om utvecklingspsykolog vid Goldsmiths, Universitetet i London som också förestår Goldsmiths InfantLab [Spädbarnslaboratoriet där deras kognitiva utveckling undersöks].
Det är faktiskt så att det viktigaste för att få barn att skratta inte har något med leksaker e dyl att göra utan är mycket mer grundläggande än så enl brittiske Addyman, som spendserar dagarna med att undersöka den fantastiska frågan om vad som får bäbisar och små barn att skratta. Det var just att barn skrattar innan de kan kommunicera på annat sätt som gjorde Addyman nyfiken från första början. Han ville studera hur spädbarn lär sig, men, till skillnad från forskare som jobbar med vuxna "Går det ju inte att fråga bäbisarna eller få dem att trycka på knappar," säger han.
Barn säger sina första ord mågon gång mellan 9 och 12 månaders ålder har studier visat men de börjar skratta så mycket tidigaresom när de är bara 3 månader. Addyman har inga egna barn men inspirerades av att se sin syster skoja och skratta med sin baby dotter. Han undrade om skratt kunde vara ett nyt sätt att se vad babies tänker på."Som ett första steg i forskningen samlade Addyman in föräldrars egna observationer av sina bäbisars skratt (i den forskningen klassificerade han bäbisar som barn upp till 30 månader, eller 2 1/2 år). Från september 2012 till i november 2013, återsände de svar på frågorna: När skrattade deras baby första gången? Vilka situationer tyckte barnen var roligast? Vilka leksaker och spel fick dem att skratta som mest?
C:a 1 500 föräldrar från 62 länder runt om i världen -- inklusive Filippinerna, Zambia, Uruguay och Australien -- svarade och skickade in korta videon. Addyman säkrade att de bekräftade att barnen började fnittra vidtre månaders ålder.
Ett sätt fick barnen från hela världen att skratta hysteriskt. Deltagare rapporterade om tungviktsunderhållning som larviga ljud och lek med dockor.
Vinnaren, i alla länder var, was … Tittut. Addyman överraskades. Han tänkte att det måste bero på överraskningsmomentet. Då de små tror att personen faktiskt försvunnit när de gömmer sig chockeras de till fnitter när dengömda återuppstår framför dem. Äldre, som två-åringar, blir Inte lurade -- men tycker ändå att det är absolut hysteriskt roligt.
Nyckelingrediensen till alla småbarns skratt är Delaktighet. [Vilket är något jag tagit upp flera ggr även är viktigt för känslan av lycka.] Detta blev tydligt vid laboratorie-studier av skratt med barn som inte börjat skolan. I det experimentet observerade Addyman hur barn från 2 1/2 till 4 års ålder sträckte sig efter en rolig tecknad figur när de tittade på den ensamma, med någon annan och i grupp. Barnen skrattade ärta ggr så mycket tillsammans med ett annat barn jämfört med när de tittade ensamma --ävensom de sa att det var lika roligt i båda situationerna.
Se Addymans TEDtalk!
Addyman förväntade sig att barn skulle skratta mer i sällskap. Men intressant nog skrattade inte barnen mer i stora grupper än när bara en person var med. Det fick honom att tro att är mer än en smittsam reaktion; däremot är det " en signal till någon annan som är där," säger han. "Den viktigaste anledningentill att de skrattar är att kommunicera att de tycker att det ör roligt." Till exempel, när förskolebarn såg serien ensamma såg de sig ibland runt för att försöka fånga forskarens blick under de roliga tillfällena.
Behovet att kommunicera med skratt kan ha djupa rötter i vår utveckling till människor spekulerar Addyman. Evolutionär biolog föreslår att det är ett sätt till delaktighet med andra människor -- och ger en känsla av samhörighet [som också visat sig vara så viktigt för oss människor].
Nu är det vetenskapligt bevisat så en kan nu med rätts påstå att det inte bara handlar om att jag aldrig träffat Han med stort H. Jag har ju faktiskt undersökt lycka runt om i världen och vetenskapliga fakta om sådan sedan 2000. Härom dagen fann jag en artikel av Sian Cain i the Guardian som jag översätter med titeln: "Kvinnor är lyckligare utan barn eller partner enligt lyckoexpert.
Professor Paul Dolan säger att traditionella markörer för framgång inte längre gäller." Dolan, som är professor i beteendevetenskap vid the London School of Economics and Political Science, talade vid litteratutfestivalen Hay Festival i lördags att senaste forskningen visar att de markörer som tidigare visat på framgång numer inte samstämmer gällande lycka, som äktenskap och att uppfostra barn.
Skrattar utan barn
Åter till artikeln: "Kanske har vi redan misstänkt der, men stödjer veternskapen det; ogifta och barnfria kvinnor är befolkningens lyckligaste undergrupp. Och de har också större chans att leva längre än sina gifta väninnor med barn, enligt en ledande lyckoexpert.
’Gifta människor är lyckligare än andra undergrupper av befolkningen, men bara när maken är i rummet när de tillfrågas hur lyckliga de är. När maken inte är närvarande: förbaskat eländiga ," sa han.
’Vi har några riktigt bra data från långtidsstudier som följer samma personer över tid, men jag kommer att göra de studierna en massiv björntjänst till den forslningen och tillägga: för dig som är man, då bör du troligen gifta dig, men om du är kvinna kan du strunta i det.’”
Kan inte annat än hålla med.
Migrän är verkligen ett gissel för väldigt många o nu tycks (äntligen) läkarvetenskapen ha funnit sätt att förebygga, o alltså inte bara dämpa, sådan
Jag läser i Illustrerad Vetenskaps nyhetsbrev "I dag vet de [forskarna] att den smärtsamma huvudvärken beror på en av nervernas signalmolekyler, CGRP. Hos de flesta människor är CGRP helt harmlöst, men hos migränpatienter leder det till att känselnerverna i huvudet är extremt känsliga och upplever minsta påverkan som smärta.
Läkaren Peter Goadsby från King’s College Hospital i London har nu utvecklat en så kallad antikropp som slår ut signalmolekylen. På så sätt kan migränen bromsas innan ett nytt anfall inträffar." Helt fantastiskt, tycker jag! "Effekten har dokumenterats i ett försök med 955 migränpatienter som injicerades med antikroppen en gång i månaden under ett halvt år. Patienterna hade som utgångspunkt migrän mellan fyra och 14 dagar i månaden, men efter försöket hade deras månatliga migrändagar i genomsnitt minskat till 3,5 dagar. [Genomgående mina kursiveringar] 47 procent av deltagarna upplevde som minst en halvering av antalet dagar med migrän och 26 procent blev helt botade från sin migrän." Bästa tänkbara resultat m a o! "Det nya läkemedlet finns redan på den amerikanska marknaden under namnet erenumab och väntas godkännas i EU under 2019. I jämförelse med existerande migränmediciner har eerenumab den fördelen att den bara ska tas en gång per månad och att biverkningarna är betydligt färre. Tre nya migränmedel är på gång Erenumab är ett av tre nya typer av migränmedicin som antingen förebygger anfall eller dämpar akuta migränsmärtor."
"Hur kan slumpmässiga små vänligheter göra människor lyckligare? För att snällhet gör oss tacksamma! du är snäll mot andra i nöd; helt medveten om att det höjer sin egen känsla av tur. Snällhet stärker vår empati och medkänsla; det leder i sin tur till en känsla av sammanlänkning/samhörighet med andra. Snällhet kan få deprimerade som känner sig isolerade att vilja leva att göra volontärarbete är kraftfullt när du känner dig annorlunda genom dina upplevelser. Känslan av samhörighet förenar oss snarare än att dela upp oss. Snällhet är potent i stärkandet av känslan av att höra ihop och vara en del av samhället. Forskaren, Barbara Fredrickson, hade ett intressant synsätt; att snällhet, särskilt kärleksfull sådan, för dig bort från själviska tankar. Med andra ord, det tar dig bort från den hedonistiska grottekvarnen. Medkänsla och snällhet sänker också din stressnivå, stärker ditt immunsystem och hjälper dig att minska de negativa känslorna av ilska, oro, och depression." Det frigör energi. Vi mår bättre och mottagarna av våra ansträngningar mår bättre, vilket i sin tur gör dem snällare. Det kan frigöra neurokemikalier som resulterar i en känsla av välmående; helper’s high, som Allan Luks och Peggy Payne kallar den läkande kraften av att göra gott. Faktum är att de bindningarna i hjärnan som är inblandade och som aktiveras av medkänsla och snällhet är samma kan minska smärta. Dopamin, serotonin och kroppsegna opioider frisätts av vänligt beteende. Det förstärker utsöndringen av oxytocin när minst två personer umgås och är snälla. Dessutom binds de som är snälla mot varann samman och stärks. Det stärker både vår fysiska och mentala hälsa. Många fysiska krämpor utlöses eller förvärras av stress. Snällhet minskar stress."
För över ett decennium sedan fann en studie av japanska barn att
lyckliga människor är snällare än folk som inte är lyckliga.
Denna studie visade också att lyckan ökade av det enkla i att räkna de utförda vänliga handlingarna.
Clevelandclinic.org publicerade i november 2016 dessutom följande:
"Som vi vet hjälper givande andra, såvom vi jobbar för en organisation, ger känslomässigt stöd till dem runt oss eller donerar till välgörenhet. Flera studier visar nu också att givande är bra [alltså givande] även för givaren; det stärker nämligen både vår fysiska och mentala hälsa. Studier har visat att dessa hälsofördelar kommer från att ge:
... En studievisade att de som gav socialt stöd till andra hade lägre blodtryck än de som inte gjorde det. Stödjande kontakter med andra hjä'lpte också de som råkat ut förhjärtinfarkt. Forskarna upptäckte också att de som la ned tid på att hjälpa andra via samhället eller inblandning i organisationer hade bättre självkänsla, färre depressioner och lägre stress- nivåer än de som inte gjorde det.
Enligt en studie från University of California, Berkeley, där människor som var 55 och äldre som volontärjobbade för två eller fler organisationer visade sig ha 44% lägre risk att dö under en femårs- period än de som inte var volontärer även när de räknade bort faktorer som ålder, träning, allmänhälsa och negativa vanor som rökning. En forskare fann liknande siffror vid en studie från University of Michigan där äldre hjälpte vänner, släktingar och grannar, eller gav emotionellt stöd till sina partners jämfört med dem som inte gjorde det. Biologiskt kan givande skapa en varm glöd som aktiverar områden i hjärnan som har med njutning, samhörighet och tillit. Det finns bevis för att, när du ger bort något, bildas mänskligt sekret av må-bra-ämnen i hjärnan, sådana som serotonin, dopamin, och oxytocin . När forskare från National Institutes of Health såg magnetröntgen-bilder av sådana som gav till välgörenhet fann de att givande stimulerar belöningssystemet, så att endorfiner skapar ovan nämnda helper’s high. Och precis som andra droger är även det beroendeframkallande."
Snälla nån, så mycket gott som kommer ur det goda med att vara snäll och vänlig!
Jag var på föredraget The Science of Happiness med Seth Selleck på biblioteket. Han är hitflyttad amerikan som jobbar som ungdomssamordnare i Simrishamns kommun för projektetUngdomens husBénka-dípå biblioteket. Alla bilder i inlägget är hans och kommer från föredraget, som hölls på engelska.
”Tillåtelse att vara mänsklig”
I föredraget frågade sig Selleck ”Varför ökar psykisk ohälsa i världen? Vilka faktorer påverkar livsglädjen? Hur kan vi bäst möta alla utmaningar i vår snabbföränderliga värld?”
Denna föreläsning har hållits just för Bénka-dí-ungdomarna och tar upp den ökande psykiska ohälsa som drabbar såväl unga som gamla, och Seth Sellecks tankar om hur man kan råda bot på den. Det är dessa som presenteras bl a på bilderna här och det handlar om ämnen jag tagit upp ofta här.
Valet av agerande, vanor (istället för att bara reagera)
Skapa och utveckla attityder [men han menar, tvärtemot forskningsresultat, att vi inte bör förvänta oss något särskilt för att risken då är att vi blir besvikna
Oftast är vi inte rika, vackra, bra eller framgångsrika nog
M a o när vi jämför oss med andra istället för att uppskatta och njuta av det vi har här och nu och är närvarande även i de allra minsta detaljerna av vardagen så kan vi omöjligt finna lyckan. Jag brukar säga att mitt lyckligaste ögonblick var att sitta och lyssna på mina nyfunna vänner på en indisk tågstation, där de satt och pratade och skrattade åt småsaker på ett sätt som gjorde att jag kände mig bekväm och delaktig, fast jag inte förstod mycket av vad som sades på Marathi.
Att skapa lycka är som att träna våra muskler:
Observera. Bli medveten om långtidslyckan [som jag vill kalla förnöjsamhet]
Justera dina förväntningar [eller som jag vill påstå; jämför dig inte med andra, utan förvänta dig det som är möjligt för just dig!]
Sakta ned och skapa en hälsosammare livsstil
Spendera tid med dem du älskar utan distraktioner, ansikte mot ansikte
Skriv ned en positiv upplevelse var dag
Skriv ned eller berätta för någon om fem saker du är tacksam för var dag
Täck med lock, för det kommer att lukta riktigt illa när nässlorna bryts ned.
Låt stå en dryg vecka. Rör om några gånger under tiden.
Sila bort nässlorna ur hinken (lägg dem på komposten) och använd vätskan till gödselvatten.
Det är "den bästa gödning som finns, då brännässlor innehåller mycket kväve och en mängd viktiga mineraler. Späd 10 delar vatten till 1 del nässelvatten. Ett alternativ till färska nässlor, är att hänga nässlor på tork och lägga i blöt efterhand som det behövs. Tips: En bonus med att skörda fullvuxna nässlor är att det kommer nya späda skott, som med fördel kan användas till nässelsoppa (som du hittar recept till här!) och andra maträtter.
Näringsvattna när det är mulet och gärna lite fuktigt i marken, så att näringen verkligen tränger ner i jorden. Man vattnar jorden inte plantorna. Lättast är då att använda en vattenkanna och handvattna exakt där du vill ha näringen, och vattna gärna efteråt med slangen. Nässelvatten luktar riktigt illa och kan göra så upp till några dagar efter vattningen. Det kan vara läge att planera gödselvattningen till några mulna dagar! "
