Det är verkligen smärtsamt med
demenssjukdomar. Särskilt det faktum att de drabbade inte själva inser hur deras beteende påverkar alla i deras omgivning och att den aggressivitet de ofta låter någon eller några i deras omgivning utsättas för så snart de ses kan ta sig sådana grymma uttryck att dessa inte orkar finnas kvar, utan tvingas ta avstånd för att inte själva förvittras till liknande beteende.
Tänk då så fantastiskt att någon så enkelt som fysisk träning visat sig kunna såväl
lindra symtom och fördröja utvecklingen av demens (något jag även skrev om i
våras här).
 |
| Bilder lånade från www.Östra småland.se |
I september skrev också
Östra småland om när "den populära läkaren Anders Hansen [som jag nämnt här ofta] nyligen besökte Kalmar gav han många exempel på varför hjärnan mår så bra av att vi rör på oss. Forskning visar till exempel att
det räcker med att promenera för att minska risken för att bli dement med hela 40 procent. [genomgående mina kursiveringar]
Anders Hansens föreläsning handlade om hur forskningen börjat intressera sig mer och mer för hur hjärnan påverkas av träning. Detta undersöks med test av till exempel koncentration och minne, men också med hjälp av röntgenundersökningar som visar hur viktiga delar av hjärnan förändras.---
– Det finns inga bra bromsmediciner. De som finns fungerar halvdant i bästa fall. Det går att bromsa sjukdomen med fysisk aktivitet. Detta görs på en del äldreboenden, det är fina ansträngningar på sina ställen, men inte överallt.---
Förutom för demenssjukdom finns forskning som visar att träning skyddar och behandlar Parkinsons sjukdom.
– Det finns en oro bland personer som har demens i släkten eftersom sjukdomen delvis är genetiskt betingad. Då är det en god nyhet att om man har den ärftliga risken så kan man kompensera för den med fysisk aktivitet. Risken för att få demens ökar faktiskt mer om man är stillasittande.
Anders Hansen berättade även om hur en frisk hjärna gynnas av träning.
– Forskning med magnetkamera har visat att hjärnan är det organ som påverkas mest av fysisk aktivitet. Bra kondis gör oss smartare och lär oss tåla stress bättre. Träning höjer [stress]hormonet kortisol, men efteråt sjunker det till en lägre nivå.
Han upprepar flera gånger att all motion är bättre än ingenting, men vid behandling av mild och medelsvår depression krävs mer än promenader. Helst ska man ligga på 70 procent av sin maxpuls.
– Man behöver få upp pulsen under 45 minuter tre gånger i veckan. Det tar fem veckor för att få effekt. Jag vill betona att antidepressiva läkemedel är livsviktiga. Ofta är kombinationen av det och motion bäst, inte antingen eller. Vid milda depressioner, när man är trött och hängig, funkar antidepressiva dåligt.
Anders Hansen berättar att många patienter som behandlats för depression fortsätter att äta medicin
för att inte bli sjuka igen. Det har lett till att var åttonde vuxen i Sverige använder antidepressiva
läkemedel.
– I USA är siffran ännu högre, där är det var sjunde person. Detta trots att motion, även lugn sådan, fungerar bättre.
– Fysisk aktivitet ger ett bättre skydd än om man äter läkemedel. Även promenader minskar risken för att få en ny depression.
Att man mår bra av att röra på sig låter självklart. Ändå blir vi allt mer stillasittande.
– Vi har alltid känt till det här, vi har bara glömt det i modern tid. Anledningen är den otroliga medicinska utveckling som skett under de senaste 150 åren. Den har gjort att urgamla kunskaper har hamnat i skymundan. Det är ett tankefel att tro att något så enkelt och billigt som motion inte kan vara lika effektivt som dyra behandlingar."
Föreläsningen filmades och finns här på 1177 Vårdguiden.
Också
NewYork times.com rapporterade i oktober att åldersrelaterad
kognitiv försämring kan motverkas av fysisk träning. Detta fast nästan 2 miljarder dollar spenderades 2018 på appar som påstod sig kunna förbättra våra
kognitiva förmågor. "Vetenskapen menar dock att det varit bättre att använda mer tid för träning och mindre på att stirra på mobilen.
I år har
Världshälsoorganisationen släppt vetenskapligt bevisade riktlinjer för hur vi bäst minskar riskerna för kognitiv försämring och demens. Fast de pekar på vissa systematiska problem då dessa undersökningar inte visar på lika långsiktiga effekter som de som gäller just fysisk träning." Det räcker alltså med att få upp pulsen under 45 minuter tre gånger i veckan t ex genom att promenera. Hur svårt kan det vara när alternativet är att ev drabbas av?:
"En studie grundad på det svenska tvillingregistret visar att
botade cancerpatienter löper ökad risk för demenssjukdom senare i livet. Studien ger dock inte svar på
vilken del av cancerbehandlingen som främst ökar risken. Även om en behandling kan påverka vår tankeförmåga under åldrandet, så måste denna risk naturligtvis värderas i relation till att behandlingen kan bota från cancer. Med framtida forskning hoppas vi utveckla behandlingsmetoder som botar utan risk för försämringar av tankeförmågan hos den som överlever sin cancer." skriver
Boo Johansson, professor i psykologi, särskilt åldrandets psykologi, Göteborgs universitet, och
Gunnar Steineck, professor i klinisk cancerepidemiologi, Göteborgs universitet i
Forskning & Framsteg 2017.
