San Jiao en sann änglapunkt

  

Jag är så enormt glad och tacksam; igår hittade min sjukgymnast akupunkturpunkten som funkar bäst mot min hjärnvärk! 

Med hjälp av boken min tidigare granne gav mig har jag nu funnit vad den heter! 

Den finns precis ovanför örats topp och heter 角孫 JiaoSun (SJ-20). Den kallas visst även Angle Vertex; ÄnglaPunkten tänkte jag först men kom så på att det snarare är vinkelpunkten det betyder! 

Först när jag fick en nål där kände jag precis bakom mitt vänstra öga och sa att nu är det nära. Så prickade Claes rakt på den rätta punkten så det blev först väldigt smärtsamt men avklingade så!

Bild lånad från

https://h24-files

JiaoSun finns på meridianen San Jiao och ska främst vara bra för de små inälvorna i gallblåsans kanaler, liksom för öronen, tänderna etc och mot bl a värmeslag, Tinnitus, rodnad, smärta o svullna ögon tandvärk.

Bästa julklappen någonsin att själv kunna behandla den, då jag omöjligt kan få akupunktur var gång!

Lycklig mat, en bok om sambandet mellan kost o lycka

En bok som känns som om den vore skriven till just mig är Happy food : om hur mat och lycka hänger ihop av kocken Niklas Ekstedt, som f ö också är jämte boende i Skåne men sedan 2 år flyttat till Sthlm, och författaren o journalisten Henrik Ennart.

Happy food : om hur mat och lycka hänger ihop av 

Niklas Ekstedt och Henrik Ennart och Kiviks musteris 

päron- o ingefäralemonad svalkar på Malmö gardenshow

Förordet nedan stämmer helt med vad jag själv kommit fram till och propagerar för: 

Här kan du se mer om Happy food 

Q10 för att sänka blodtrycket o mycket annat

Min käraste äter antioxidanten Q10 som han rekommenderar att även jag ska äta mot mitt höga blodtryck. Q10  är ett coenzym, dvs ett kroppseget ämne som är vitaminlikt och har flera funktioner i kroppen. Q10 finns i våra vitala organ och celler, t ex finns stora koncentrationer i hjärtat och i vårt immunsystems celler. För att ta väl hand om hjärtat och undvika hjärt- och kärlsjukdomar rekommenderas därför tillskott av Q10. Den kroppsegna tillverkningen sker i levern och en liten mängd får vi även i oss från maten, t ex av rapsolja och makrill. Den kroppsegna produktionen minskas dock med åren och börjar avta redan när vi är i 30-årsåldern. Låga nivåer av Q10 kan upplevas som orkeslöshet och i värsta fall också hjärt- och kärlproblem.  Q10 är verksam i cellernas mitokondrier, där all energiomvandling sker,  så att kroppen kan använda energin från näringsämnena vi äter. Dessutom är ubiqunon, Q10 enormt viktigt för att motverka parodontit, dvs tandlossning.

Bild lånad från pushiv.com

Antioxidanten Q10 spelar en viktig roll också när den motverkar att cellerna bryts ner av fria radikaler och den motverkar även oxidering av LDL-kolesterolet (dvs det onda kolesterolet).  Under 1990-talet påstods Q10 vara bra för såväl hjärta och hjärna liksom för immunsystem och dessutom var det uppiggande. Nya studier av Q10 genomfördes i Danmark och undersökte patienter som medicinerades för hjärtsvikt. Över 400 patienter deltog, varav hälften av dem utöver sin vanliga medicin även fick 300 mg Q10 dagligen under två års tid, medan en kontrollgrupp fick placebo. Resultatet fastställdes till att revolutionerande ca 43 % av patienterna som åt Q10 som kompletterande tillskott fick färre komplikationer för de med slutsatsen att Q10 kan ha stor betydelse för hjärt- och kärlhälsan. Svenskt kosttillskott.se skriver att "Q10 kan användas av den som vill säkerställa sitt intag av ämnet och kan speciellt gynna oss ju äldre vi blir för en normal hjärt- och kärlhälsa eller vid tillfällen då energinivån upplevs låg. Q10 kan även ätas som en antioxidant och för ett normalt immunsystem.  I kosttillskott benämns Q10 som ubikinon, som är namnet på Q10 i kemisk form. Det är lätt för kroppen att ta upp och motsvarar det ämne som kroppen tillverkar själv. Vill du testa ett tillskott med Q10 bör du veta att det är ett fettlösligt ämne som behöver närvaro av fett för att kunna tas upp. Ät därför Q10 tillsammans med en måltid.”  

Hjärtmassage - mirakel av skicklighet

Idag fick jag höra om ett mirakel; en bekant till mig berättade att hennes bror fått hjärtstillestånd men utan att få några som helst hjärnskador.

Bild av hjärtmassage lånad från www.allas.se,

där du också kan lära dig hjärtmassage!

Eftersom jag vet alltför väl att bara sekunder utan syretillförsel till hjärnan kan innebära stora hjärnskador sa jag att han måste ha haft en oerhört tur som inte fått andningsstillestånd. Då berättade hon att han haft det i hela 40 minuter. Hans fru hade dock haft sinnesnärvaro nog att hela tiden ge honom hjärtmassage tills ambulansen kom. Det är verkligen ett sant mirakel, som jag aldrig tidigare hört om, men definitivt inte tur, utan ren skicklighet av hans fru som i och med hjärtmassagen inte bara räddade hans liv utan också hans mentala förmågor. Det slog mig just att det måste vara för den livsviktiga syretillförselns skull det är så viktigt med just hjärtmassage!

Sådant gör mig både imponerad och riktigt lycklig att höra om; se alltså till att lära dig  hjärtmassage här!

Sakkunnig om Havens rehabilitering

🌼 Här sitter jag mitt i Haven o njuter🌺

På tisdagens Kulturfika fick jag veta att Simrishamns kommun har köpt Haven i Gärsnäs!

Förra sommaren var jag där och förtrollades av den fantastiska miljön samtidigt som jag hoppades att verksamheten med rehabilitering där skulle kunna fortsätta när det sålts.

Blev därför oerhört glad över att få höra att kommunen planerar att fortsätta med just det. 

Det är ju en helt fantastisk miljö där och jag har sådan lång erfarenhet av just rehabilitering.

Samtidigt har jag läst mycket om all forskning som visar på hur suveränt det fungerar med just odling som rehabilitering för så många olika problem.

Jag lovade därför att försöka fungera som någon slags referensperson om just rehabiliteringsbiten, eftersom kommunen tydligen är osäkra på vad de ska göra där.

Det kommer att kunna bli den perfekta miljön för såväl utbrända, stressade och de som råkat ut för skallskador.

Dessutom blev jag lovad skott av hibiskusar av en av de andra på Kulturfika; helt suveränt!

Tänk att rehabiliteras där, närmast i paradiset!

Medelhavskost mot depression!

Vad vi äter har enormt stor betydelse för hur vi mår, så det är egentligen väldigt konstigt att läkare oftast bara skriver ut mediciner utan att fråga eller påpeka något gällande kosthållningen. Har t ex skrivit om hur depression kan uppstå här och nu återkommer jag till det. Mycket för att SVT tog upp det i september.

grönsaker från Ås trädgård

Uppsala-professorn Tommy Cederholm uttrycker sig så här ang att en ny stor studie, som visar att  dieter med mindre kött  kan kopplas till bättre psykologisk hälsa:
– Eftersom hjärnan är ett så fettrikt organ så kan fettet vara av särskild betydelse, säger Uppsala-professorn Tommy Cederholm.
Det är spanska forskare; Almudena Sanchez-Villegas, Lisa Verberne, Jokin de Irala, Miguel Ruíz-Canela, Estefanía Toledo, Miguel Martinez Gonzalez, Lluis Serra Majem och Miguel Ángel Martínez González, vid Universidad de Navarra i Pamplona, som presenterat resultatet av ett långt forskningsprojekt kring dieternas koppling till vår mentala hälsa. "Undersökningen innehåller över 15.000 försökspersoner visar att de personer inom gruppen som höll sig till en så kallad medelhavsdiet eller dieter med tonvikt på vegetarisk kost klarade sig bättre från depression än dem som inte ändrade sina matvanor.

dr Almudena Sanchez-Villegas,
huvudforskare för undersökningen
på bild lånad från www.iuibs.ulpgc.es

– Vi ville förstå vilken roll föda spelar för mental hälsa. Alla de dieter vi tittat på är sammankopplade med fysiska hälsofördelar och nu kan vi se att de även kan ha en positiv effekt på vår mentala hälsa, säger Almudena Sanchez-Villegas, huvudforskare i projektet. 

 – Det finns ganska många studier som visar att vad vi äter för typ av fett påverkar vårt humör. Det är rimligt att tro att den dominerande typen av fett i de här hälsosamma dieterna säkert har en viktig betydelse för hur man mår mentalt, säger Tommy Cederholm, professor i klinisk nutrition vid Uppsala universitet och åsyftar bland annat de fleromättade omega-3-fettsyror som ofta förekommer i dieterna i fråga.  Rätt av vissa näringsämnen

 – Det påverkar hjärnans signaleringsvägar och annat i hjärnan. Sannolikt är det så att cellernas förmåga att tala med varandra förändras på ett sätt som är bra för hur man mår, fortsätter han.  

Forskarna visade också att en tröskeleffekt fanns i sambandet: De som höll sig till dieterna i någorlunda utsträckning hade i princip samma risk att drabbas av depression som de som strikt höll sig till dieterna. [Min kursiveringar genomgående.]  

Något som kan tyda på att den positiva effekten inte nödvändigtvis kommer av vad man inte äter, utan snarare av att man får i sig rätt mängd av vissa näringsämnen.  Studiens huvudförfattare har tidigare i år publicerat en rapport med dietära rekommendationer för att förebygga depression, i vilken hon förespråkar ett högre intag av frukter, grönsaker, nötter och andra matvaror som innehåller fleromättade omega-3-fettsyror.  

Vad studien inte visar är ifall det är dieten i sig som ger de skyddande effekterna eller om depression kan påverka matvanor. Det är alltså viktigt att inte dra några förhastade slutsatser, något som forskarna själva också påpekar. --- Materialet för studien inhämtades från S.U.N.-projektet som påbörjades redan 1999, och bestod av frågeformulär som deltagarna själva fått fylla i. Av de 22.045 som i juni 2014 fortfarande ingick i projektet valdes 15.093 personer ut, bland annat baserat på om deras dagliga kaloriintag låg inom bestämda intervall eller inte. Man påpekar i studien att urvalsgruppen inte kan ses som representativ för den spanska befolkningen eftersom att den är begränsad till universitetsutbildade spanjorer utan tidigare diagnostiserad depression. Även de som tidigare diagnostiserats med klinisk depression uteslöts ur studien."

En annan stor studie från Harvard, med liknande resultat om depression hos kvinnor presenterades i SvD i januari 2014. I den kopplas risken för depression ihop med inflammationsdrivande mat, som sockrade drycker, vitt mjöl och margarin. Där visades att en diet med bland annat vin, kaffe, olivolja och gröna bladgrönsaker tycks däremot skydda mot inflammation.
"En ständigt pågående och låggradig inflammation i kroppen har på senare år lyfts fram som en viktig orsak till hjärtsjukdomar, diabetes, stroke, cancer och demens.
Nu har forskare vid Harvard school of public health för första gången i en stor försöksstudie lyckats visa att den västerländska matens inflammatoriska verkan också tycks ha ett samband med vår allt sämre psykiska hälsa.
De kvinnor som konsumerade mycket sockrade drycker, vitt mjöl, rött kött och margarin löpte 29 till 41 procent större risk att drabbas av depression än de som åt mat som var mindre inflammationsdrivande.
Skyddande mot inflammation var bland annat vin i måttliga mängder kaffe, olivolja och gröna bladgrönsaker. 

Sambandet var tydligast för den femtedel som åt mest eller minst av dieter som orsakar eller skyddar mot inflammation.
Forskarna betonar att inget enskilt livsmedel ensamt kan orsaka en depression. Det handlar om den samlade effekten av hela dieter och de lyfter särskilt fram nyttan av en traditionell medelhavskost. [Än en gång!]  Bakom studien, som publicerats i tidskriften Brain, behaviour and immunity, står flera av världens mest kända forskare på nutritionsområdet, däribland Harvardprofessorerna Walter Willett och Frank Hu.
– Det är viktigt att se på hela kostens relation till sjukdomar och inte bara på isolerade näringsämnen och livsmedel, förklarar huvudförfattaren och Harvardforskaren Michel Lucas i ett mejl till SvD. Han betonar att resultaten sammanfaller med andra fynd kring relationen mellan mat och hälsa och att det ur ett folkhälsoperspektiv känns lugnande att det som är bra för kroppen också är bra för sinnet. Studien är gjord inom ramen för Nurses’ Health Study som är en av världens största kostundersökningar. 
Forskarna har i tolv år med start 1996 följt 43 685 kvinnor i åldern 50–77 år. Alla som behandlats för depression eller haft en sådan diagnos uteslöts vid studiens början för att lättare fastställa orsak och verkan. Därefter kartlades ätvanorna vid sex tillfällen samtidigt som blodprover togs för att spåra tecken  på kronisk inflammation.
Under studien fick 2 594 kvinnor diagnosen depression och behandlades samtidigt med antidepressiva medel.
När en bredare definition användes, med antingen diagnos eller behandling, steg antalet till 6 446. Fetma är sedan tidigare kopplat till depression, men i den nya studien är effekten av inflammationsdrivande mat oberoende av kroppsvikt.

Intresset för låggradig kronisk inflammation väcktes på 1990-talet av Harvardprofessorn Paul Ridker. Insikten kom av att mindre än hälften av hans hjärtpatienter hade högt kolesterol och han såg i inflammation en alternativ förklaring till skador på blodkärl.
I dag bektraktas låggradig kronisk inflammation som en etablerad och viktig orsak både till hjärtsjukdomar och andra vanliga västerländska sjukdomar.

dr Bo H Jonsson på bild lånad från
www.amazon.com

Det finns tidigare forskning som talar för en koppling mellan matvanor och depression, liksom mellan inflammation i kroppen och depression.  
– Men det här är den första studien som samtidigt väger in matens inflammationsdrivande effekt, säger Bo H Jonsson, medicine doktor vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet och överläkare inom Norra Stockholms psykiatri.
– Jag ser att det finns ett samband mellan kost och depression. Jag har varit psykiater i 30 år och pratat med mina patienter om kosten de senaste tio åren. Min egen kliniska erfarenhet är att maten är viktig, åtminstone för en del patienter. Det finns en tydlig koppling till socker men även, tror jag, till typen av fett. Dessutom finns det forskning som tyder på att olika mineral- och vitaminbrister ibland har betydelse. "  Dags att lägga om kosten för de som inte äter bra m a o!

Receptet på Lycka - dansk TV-serie

När man ser den danska serien Receptet på Lycka är det lite kul att de är på La Santa Sport på Lanzarote! 1984, när det var alldeles nybyggt, var nämligen jag och min familj, liksom stora delar av Svensk Fastighetsförmedlings dåvarande ägare och personal just där på konferenesresa över nyårshelgen.

Hotellanläggningen La Santa Sport på bild ur Receptet på Lycka

Receptet på Lycka är en oerhört intressant serie, tycker jag. Den handlar om fyra unga kvinnor som trappar ned sin SSRI-medicinering [av s,k, "lyckopiller"] genom att istället satsa på t ex träning. Den sänds på SVT 1 på onsdag-kvällar och SVT24 onsdag-nätter, men kan också se dem på SVTplay.

alla bilder ur Receptet på Lycka

De har hjälp av tidigare jägarsoldaten och mentale tränaren BS Christiansen, psykologen och kbt-terapeuten Irene Oestrich och överläkaren i psykiatri Karin Garde,

Serien är i åtta delar, varav tre hittills har sänts. Avsnitt 1 kan inte längre ses men däremot avsnitt 2 och 3.

meningen fortsätter " för annars fortsätter man att vara
rädd och kan få ångest. I de mentala övningarna konfronteras
de med sådant de aldrig gjort tidigare. På så sätt lär
de sig att tackla komplicerade situationer."

Dokumentärserien är från 2014 och försöker visa vägen till lyckan utan lyckopiller. I programserien får de testa en kombination av terapi, träning och dieter, men framför allt att utmana sin egen syn på vad de klarar av. Det är något jag personligen tror väldigt mycket på. Det används ofta just för att  i a f testa något man aldrig trott skulle vara möjligt, för när man väl klarat av det blir det en sådan oerhörd kick, som ger modet att fortsätta att utmana sig själv. Christiansen säger något oerhört viktigt i avsnitt tre, se bilden ovan.

Mia och jag på La Santa Sport 1984.Observera blommande hibiscus i bakgrunden

1984 när vi var där tränade även OS-laget i friidrott på hotellet där vi bodde och varje morgon var det morgongymnastik vid poolen. Det jag minns bäst i övrigt är att de som jobbade på hotellet främst kom från lökodlingarna i närheten innan, så en av kyparna blev så betagen av mig att han gick in i en pelare och spillde het löksoppa över hela min rygg. Det blev jag inte så imponerad av...

Maten och vår evolution

Något väldigt viktigt som ofta verkar glömmas bort helt när det handlar om vad vi ska äta är vad vi människor har behov av om man tänker på hur evolutionen påverkat och faktiskt också fortfarande påverkar oss. Det är något som Göran Burenhult, som är  professor emeritus (pensionerad professor) i arkeologi vid Uppsala Universitet Campus Gotland och Staffan Lindberg,  läkare och docent i allmänmedicin vid Lunds Universitet, skriver om i ett debattinlägg i SvD redan i höstas.

Under rubriken Striden om maten missar evolutionen  undrar de retoriskt vad evolutionen har med maten att göra. 

De skriver att "Det är först de senaste trettio generationerna som exempelvis mejeriprodukter tagit en större andel av det totala födointaget i vår moderna värld. Bröd och müsli i den formen vi intar idag är helt moderna företeelser – vitt mjöl har endast funnits i 120 år." De fortsätter: "Varför matar inte djurskötarna på zoo sälarna med gräddbakelser? Varför får inte girafferna falukorv – eller tigrarna pizza? Jo, därför att alla djurskötare, zoologer och evolutionsbiologer i världen vet att dessa djur under årmiljoner utvecklat sin matsmältningsapparat och ämnesomsättning till den typ av föda som var tillgänglig i deras ursprungliga miljö." [Min kursivering.] De fortsätter resonemanget med att undra "Varför tänker inte dietister likadant?   

Tänk efter. När du sväljer en tugga är ditt matsmältningssystem och din ämnesomsättning i princip den samma som hos en människa för 100 000 år sedan. [Min kursivering.] De enzymer och receptorer som tar hand om maten är desamma. Om du då äter något som detta system inte är anpassat till, vad händer då? Förr eller senare kan det bli problem. Det mesta vi äter idag har aldrig varit basföda under människans evolution fram till de gemensamma förfäderna till jordens nu levande befolkningar. Omkring 80 procent av västvärldens födointag idag är artfrämmande för människan. [Min kursivering.] 

Varför är detta inte intressant för kostforskarna?  

vad väger egentligen tyngst, fett eller kolhydrater?
bild lånad från img.webmd.com

De samhällen som i modern tid har fortsatt att äta ursprunglig människoföda har sluppit många av våra vanligaste sjukdomar, som hjärt-kärlsjukdomar, diabetes, högt blodtryck, osteoporosrelaterade frakturer och flertalet cancerformer. Trots att de ofta uppnår hög ålder. Varför är detta inte intressant för den medicinska vetenskapen? [Min feta stil.] Alla inser att sådana folkgrupper inte är anpassade för vår typ av mat. När de börjar äta den så får de också alla våra folksjukdomar – överallt på jorden samma mönster. Varför blundar vi för det?  Och de som mot bättre vetande hävdar att vi andra har anpassats till den nya maten, menar de att vi skall ha andra kostråd än dessa folkgrupper?  

Människans matsmältningsapparat och ämnesomsättning formades för över 30 miljoner år sedan [min kursivering.] då tidiga former av apor blev primater, som för omkring 20 miljoner år sedan utvecklades till människoapor, hominoider. Kännetecknande för våra förfäders kost, till skillnad från djurexemplen ovan, är att den är mycket rikt varierad, med en animalisk del bestående av termiter, maskar, larver, fågelungar, fågelägg och (oftast små) däggdjur. Den vegetabiliska delen består av frukt, rotfrukter, rotknölar, rötter, lökar, nötter, blad, knoppar och blommor. [Min kursivering.]  

Att vår matsmältningsapparat och ämnesomsättning utvecklats mot en så rikt varierad föda är den direkta anledningen till att den moderna människan senare från sitt afrikanska urhem skulle kunna sprida sig över hela jorden och anpassa sig till radikalt olika naturgeografiska miljöer.  Människan kan, som fångstfolk i arktiska regioner, leva väl på 90 procent animalisk och 10 procent vegetabilisk föda, eller som rotfruktsodlare i tropikerna på 80 procent vegetabilisk och 20 procent animalisk. Det är den totala frånvaron av mejeri- och spannmålsprodukter, liksom raffinerat fett, socker och salt, som är gemensamt för alla dessa ursprungliga samhällen och vår egen mångmiljonåriga evolution. [Min kursivering.] Alla saknar de våra stora folksjukdomar, de finns bara i sentida jordbrukssamhällen – kan det verkligen vara en tillfällighet?  

Vår matsmältningsapparat och ämnesomsättning är alltså utvecklad under årmiljoner – vi har odlat spannmål och producerat mejeriprodukter endast under några få årtusenden. Moderna DNA-analyser visar att det inte skett någon förändring i vår genetiska uppsättning de senaste 40 000 åren – mindre än 0,02 procent. [Min kursivering.] Det är först de senaste trettio generationerna som bröd och andra spannmålsprodukter, liksom mejeriprodukter, tagit en större andel av det totala födointaget i vår moderna värld. Bröd och müsli i den formen vi intar idag är helt moderna företeelser – vitt mjöl har endast funnits i 120 år.  En föreställning på modet är att vi blir sjuka av för mycket kolhydrater. Varför negligeras därvid våra och andra forskares observationer att ursprungsbefolkningar med rotfrukter som basföda och extremt högt kolhydratintag slipper diabetes och hjärt-kärlsjukdomar?  Eller de som hävdar att mycket fett eller protein är farligt, varför bortser de från att arktiska fångstfolk och andra samhällen med högt protein- och fettintag är lika friska?  Varför dessa evinnerliga strider om fett mot kolhydrater, eller kött mot växtföda, utan att ens snegla mot det faktum att inget av detta varit konstant under vår evolution?  [Min kursivering.] 

Bild  av människoskallar lånad från svt

Det mesta talar för att dessa stridigheter missar målet. När nutida mat orsakar nutida sjukdomar så sker det sannolikt till stor del via andra mekanismer. Biologiskt aktiva ämnen i maten rubbar tarmfloran, bryter ner skyddsbarriärer i tarmen och blodkärlen och blockerar eller aktiverar myriader av receptorer i kroppens intrikata endokrina och metabola system.  Det stora flertalet av sådana störande ämnen finns i växtriket – och de har inte uppkommit av en slump. Fråga växtekologerna. En växt kan inte springa undan när vi försöker äta upp den. Så den får skydda sig på annat sätt. Allra starkast skyddar växten sina fröer – sin avkomma – genom att anrika skyddsämnen där i särskilt hög koncentration.  Enkel logik och evolutionär teori. Som alla tror på men ingen tillämpar. Istället uppfattas östrogenliknande ämnen från sojaböna av naturromantiker som naturlig människoföda eftersom den finns i naturen. Bara för att nämna ett exempel.  Så när vi står där, undrande, i livsmedelsbutiken, vad skall vi välja? Det säkraste är nog att gå förbi hyllorna med paketerad 'functional food', liksom mjölk- och brödavdelningarna, direkt bort till den mat som liknar det som har utgjort basföda i människans ursprungliga miljö: rotfrukter, grönsaker, frukt, bär, nötter, ägg, fisk, skaldjur och kött.  Men föreställningen att bröd och mjölk inte skulle vara artfrämmande föda är stark. Hittills mycket starkare än nyfikenheten."

Oerhört relevanta frågor som jag bara vill tillföra ytterligare en till: Varför har inte detta debattinlägg fått den uppmärksamhet det förtjänar? Gör mitt bästa för att sprida det här i a f!

Mina verktyg vid krisreaktion

Bild lånad från www.pedagogforlaget.com

Nu har jag insett vilken min nya strategi måste bli och med den har jag fått fantastisk hjälp av duktiga Gunilla Noterius.

min verktygslåda är välfylld och jag har flera stycken

Genom att plantera små frön hos mig varje vecka vi setts lossnade det i tisdags så att en blomma växte och vecklade ut sina kronblad, när jag förstod att full kontroll inte är möjlig. Däremot blir det väldigt arbetsamt att försöka räkna ut hur varje situation ska hanteras och det visar sig ändå alltid att det alls inte blir som jag föreställt mig. Det är jag oerhört tacksam för! Jag har nog alltid varit ett kontroll-freak och därför omöjligt kunnat slappna av.

Den här triangeln fick jag med mig och den har tydligen sin grund i KBT.
I mitten ska dock Situationen eller Triggern som
ger upphov till hörnen finnas.
Med tankarna följer också det jag associerar med just situationen.
Känslan ger upphov till kroppsreaktioner, som kan avhjälpas med
t ex andningen.
Beteendet kan vara ett undvikande, men för mig är det snarare ett
försäkrande av detaljer. Att jag skriver eller ringer runt för att säkra
lösningen på de problem,  som jag inte ens vet kommer att uppstå.
Tack vare detta har jag alltså även fått  verktygen mot mitt
problemlösarproblem! Tacksamhet känner jag verkligen!!!

Verktygen jag tar med mig är följande:
Katastroftankar är inget annat än just tankar, så jag måste flytta fokus genom att koncentrera mig på något annat.
Lev i nuet! För det som har varit är genomlevt och det som ska hända kommer inte att bli som det varit.
Rutiner är viktiga så gör sådant jag brukar tycka om att göra fast jag inte känner för det.

Jag har försökt att undvika ångest i så hög grad som möjligt medan jag nu fått lära mig att genom att istället gå in i och leva igenom den så krymper den istället och blir mindre och mindre jobbig. Det är som med min barn- och ungdoms spindelrädsla. Jag tordes inte röra vid spindlar innan jag som 17-åring var utbytesstudent i den amerikanska södern. Jag ville inte visa mig som en sjåpig svensk tjej som inte kunde hantera de gigantiska spindlarna där.

Spindel från Drejeriets sommarutställning 2012

Av ren och skär stolthet tvingade jag därför mig själv att lägga en skål över en gigantisk spindel med håriga ben i mitt badrum. Jag la så ett papper under och bar ut den i trädgården. Sedan var jag helt sonika inte rädd för spindlar längre! När jag gick konstskolan brukade jag t o m bli arg på den som städade bort en husspindels "balkong" som den byggt utanför hålet där den bodde och tänkte att nu fick den en massa jobb att bygga en ny igen.

Nedmonterat här: Kulturens kraft inom vården

Jag har själv fantastisk erfarenheter av hur oerhört bra kultur, som i mitt fall konst, fungerar efter svåra skador främst i hjärnan. Nu, drygt 18 år efter att jag fick Konst på Recept, fast då hade det inget namn, uppmärksammas det stort också i DN under titlarna Kultur ett outnyttjat vårdverktyg och Kulturens läkande kraft i tisdags.

I Kultur ett outnyttjat vårdverktyg står det: "En strid ström av vetenskapliga undersökningar visar att kultur kan läka sjuka. Men kunskapen används sällan i vården. Nu satsar Stockholms landsting på webbsajten 'Den kulturella hjärnan' för att få in musik och dans i vården." Tänk att Jämtlands läns landsting var hela 18 år före Stockholm här! I alla fall i mitt fall! Det värsta är dock att nu verkar satsningar som dessa stå långt bortom vad Jämtlands läns landsting kan erbjuda. Rehab-centrum har bara en läkare varannan vecka och de har knappt resurser att ens ge nödvändig hjälp. Det är konstigt. Så här säger nämligen Gunnar Bjursell, som är professor emeritus vid Karolinska institutet och redaktör för projektet Den kulturella hjärnan till DN:

– Målet är att slå undan benen på alla kritiker som menar att detta med hjärnforskning bara är flum, där målet är att på ett populärvetenskapligt sätt föra ut de senaste forskningsrönen om sambandet mellan kultur och hälsa. Vi vill på det här sättet visa på kulturens enorma betydelse för vårt välmående. Ta till exempel hur musik både kan stimulera lärande och dämpa smärta.

Ur Året Runt #23/2004. Om du klickar här
öppnas en större bild så du kan läsa!

Det är så sorgligt att här bara dragits ned, när vi nu var sådana föregångare! Bjursell tror nämligen på att ge politiker rent krassa ekonomiska argument för att kultur lönar sig, som att dans kan förebygga benbrott hos äldre och därmed spara staten en halv miljon kronor. Dessutom är det, som han säger, helt biverkningsfritt, så då lönar det sig. Så här säger han;
 – Politiker har generellt svårt att satsa förebyggande, utan kommer i stället med insatser i efterhand. Men det lönar sig att satsa förebyggande. Ta en av våra absolut största kostnader inom sjukvården – den för mental ohälsa. Här räcker det inte med tabletter utan man måste arbeta mer preventivt med insatser, som exempelvis kultur.
Riksdagsledamoten Anne Marie Brodén (m), som "är ordförande för initiativet Föreningen Kultur och Hälsa i Sveriges riksdag och menar att även om vi i dag känner till kulturens positiva effekter på hälsan kan det dröja ett tag [sic!] innan de kommer till användning. " I Jämtland var vi tidiga men har nu hamnat helt på efterkälken! Det är så sorgligt att jag bara vill gråta.

I Kulturens läkande kraft berättas om Musikterapi som är en viktig del av ­rehabiliteringen på Dalheimers hus. Även musik och handklappningar sysslade vi med på Öppen Rehab för 20 år sedan, men inte vad jag minns som musikterapin RGRM. Du kan läsa mer om det här!

Vidare om det fantastiska med kultur i vården ur DN:
"Andra exempel på forskning Argentinsk tango I en amerikansk studie med Parkinsonpatienter fick den grupp som dansade argentinsk tango två gånger i veckan en tydligt förbättrad balans och finmotorik, jämfört med de patienter som inte dansade.  Musikträning för barn En studie på amerikanska Northwestern University visar att musikträning i barn­domen bidrar till en bättre perception av ljud senare i livet, i och med att hjärnan genom det tidiga musicerandet tränas till en "robustare" ljud­uppfattning.  Underlättar efter stroke 

Att lyssna på musik kan enligt en finsk studie på Helsingsfors universitet underlätta den kognitiva återhämtningen efter en stroke. Det gäller dock enbart musik man själv fått välja och som man själv uppskattar.  Körsång mot inflammation Regelbunden körsång kan motverka inflammationer och lindra besvären för IBS-patienter, visar en studie vid Karolinska institutet. Att sjunga i kör påverkar även hjärtats rytm och får kördeltagarnas hjärtan att slå i takt med varandra.  

Konst triggar hjärnan En amerikansk undersökning visar att hjärnans belöningssystem triggas i högre grad när vi ser ett verkligt konstverk, än om vi enbart ser ett foto av verket. Museum of Modern Art har sedan 2006 lett konstvisningar för demenssjuka, något som även spritt sig till svenska museer som Nationalmuseum.  

Musicerande sänker stress Extra musikundervisning visade sig i en studie på Karolinska institutet bidra till lägre stresshormonnivåer hos barn, än hos de barn som inte deltagit i den extra musikundervisningen.  Läsning förebygger demens En 21 år lång studie på äldre gjord vid Albert Einstein College of Medicine, New York, visade att regelbunden läsning minskade risken för demens med 35 procent. Att dansa regelbundet visade sig minska demensrisken med hela 74 procent.  

Ny musik stimulerar När vi lyssnar på ny musik stimulerar det hjärnans belöningssystem på samma sätt som mat eller sex visar en studie vid McGill University, Montreal. Man har tidigare också kommit fram till att tonerna av ens egen favoritmusik stimulerar dopaminproduktionen på samma sätt som exempelvis kokain."