Visar inlägg med etikett tonsatt lycka. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett tonsatt lycka. Visa alla inlägg

måndag 24 februari 2020

Musik vägen till våra inre

Bild av hur musik påverkar hjärnan från rulesofsociety.org

Jag vet inte om ni minns den demenssjuke man som vaknade till liv när han hörde "sin" musik. Det gör verkligen jag och jag skrev om honom här redan 2012. Det gör också DNs vetenskapsjournalist Maria Gunther (men tror dock på inget sätt att hon läst just mitt blogginlägg...) som i söndagens DN skriver att han heter Henry och att "Henry porträtteras i dokumentärfilmen Alive Inside: A Story of Music and Memory, om musikterapi för alzheimerpatienter, från 2014" [sic! precis som mitt blogginlägg är filmen från 2012].
Bild från www.dn.se
Som jag citerar ur artikeln: neurovetaren "Daniel Levitin är författare till flera populärvetenskapliga böcker och forskar om hur vi påverkas av och upplever musik. Vid den årliga konferensen för amerikanska vetenskapsorganisationen American Association for the Advancement of Sciences, AAAS, i februari var han en av talarna på ett seminarium om musik i hjärnan. Att musik kan fungera så bra för alzheimersjuka har biologiska förklaringar, menar han.
– Musik verkar använda strukturer i hjärnan som är äldre [genomgående mina kursiveringar] evolutionärt än språk, ansiktsigenkänning och liknande, och som därför är mer motståndskraftiga när hjärnan får problem med att överföra signaler och annat. [jfr t ex amygdala och frontalloben!] Dessutom är musik ett unikt stimulus eftersom det lagras på flera olika sätt i minnet. Delar av hjärnan lagrar rytmen oberoende av tonhöjden eller klangfärgen eller tonföljden eller melodin eller harmonin. Andra delar av hjärnan förenar alltihop. Tanken är att om vi bara kan nå ett eller två av de här systemen så aktiveras även de andra, säger han."
Hur jag antas se ut som gammal
(enligt appen AgingBooth)
Som jag berättade också 2012 finns även forskning från Umeå om hur fantastiskt musik påverkat dementa patienter. Kanske kan Maria Gunther hjälpa mig att komma ihåg mer om den intressanta forskningen genom att skriva även om den? Jag fick delta på ett seminarium för personal som jobbade inom neuro-fältet, där flera forskare berättade om sitt arbete, och gavs någon gång i Östersund runt 1994-97 . Bl a minns jag att Martin Ingvar var med där och då.
En kvinnlig forskare från Umeå (vill jag minnas men kan omöjligt minnas hennes namn), berättade där om hur hon i sin forskning undersökt hur dementa patienter påverkades av musik. Hon hade funnit att när personalen på ett sjukhem med gravt dementa patienter sjöng sånger från de dementa patienternas ungdom tillsammans med dem kunde dessa patienter bl s göra sin morgontoalett helt utan hjälp, fast de annars var svårkontaktbara.



tisdag 27 augusti 2019

Våra musklers behov av vatten

      Allt fungerade fantastiskt när jag opererades i Landskrona i onsdags och jag är så tacksam över att det äntligen är gjort nu. Det enda som oroade sköterskorna är att jag, trots att jag efter operationen druckit drygt 3 l vatten, inte fick urinera trots idoga försök. (Typiskt; där sprack min tidigare Stones-liknelsen från sjukhuset ännu mer!) Enl sköterskorna ska det inte påverkas av att jag normalt dricker 3 l/dag (o före operationen bara fick dricka 2 glas vatten).
      Men, nu kommer något glädjande (icke Stones-relaterat) jag har funnit vetenskaplig evidens för att vältränades kroppar upptar vätska väsentligt bättre än andra! Tänker då att det torde vara eftersom musklerna förbränner även vatten i vila; så där hade sköterskorna helt fel. Det kommer jag dock INTE att uppmärksamma dem på! (Jag är nog besvärlig med alla mina frågor i vanliga fall så tänk er mig som narkotikapåverkad.) Jag är alltså vältränad trots att musklerna inte syns så väl längre, så det så.
      Vatten fyller ut nästan varje utrymme i vår kropp och hjälper till att
       strukturera protein och glykogen i kroppen. Bara för att kunna röra 
      musklerna krävs vatten och det är nödvändigt med elektrolyterna
       i vatten för att kunna bygga muskler över huvud taget.

      Utan nog vatten i kroppen får musklerna inga elektrolyter, som t ex kalcium, kalium och magnesium. Dessa hjälper musklernas styrka och kontroll så att de fungerar optimalt. Läser att elektrolyterna följer med olika livsmedel och drycker och att vi förlorar dem bl a genom svettning och toalettenbesök. Elektrolyterna ingår i våra kroppsvätskor som urin, blod och svett och sitt namn har dessa fått av att de verkligen har "elektrisk laddning". 
      En elektrolysobalans kan orsakas av bl a sjukdom, medicinering, vätskebrist (som sagt) och underliggande (bl a kroniska) störningar. Vanligaste orsaken är att vi förlorar vätska, vilket kan bero på t ex kräkningar, diarré, svettning och hög feber. Andra orsaker kan vara näringsfattig kost, svårighet att kunna uppta näring pga tarm- eller matsmältningssvåriheter. Det kan också handla om Hormonobalans och endokrina störningar (i hormonbalansen och ämnesomsättningen) liksom om antibiotikabehandling, diuretika, kemoterapi samt viss annan behandling av cancer, hjärtsjukdomar eller hormonella störningar. Njursjukdom eller skada då njurarna spelar bl a också en viktig roll vid reglering av klorid i blodet.

      De viktigaste elektrolyterna är kalcium (som behövs för muskelkontraktioner, nervsignaler, blodkoagulering, celldelning samt att bibehålla ben och tänder), magnesium (behövs också för muskelkontraktioner, stabil hjärtrytm, nervfunktion, benbyggnad och styrka, motverkar ångest och stöder matsmältningen). Dessutom kalium (som bidrar till stabilt blodtryck och understödjer muskelfunktionen), Natrium (vilket bidrar till att upprätthålla vätskebalansen, behövs för muskelkontraktioner, och hjälper till med nervsignalering) Klorid (som även det upprätthåller vätskebalansen). Fosfat som finns på flera platser i kroppen och är en viktig beståndsdel i bl a skelettet, DNA-molekyler och för cellernas energiproduktion och signalering.
    Läser att många underskattar vikten av just vatten vid styrketräning. "Rätt vätskebalans är lika viktigt för hälsan som för att nå tävlingsframgångar. Den mänskliga hjärnan består till 95% av vatten; blodet är 82% vatten; lungorna är nästan till 90% vatten. Vatten är det enskilt mest kritiska näringsämnet för hälsa, tillväxt och utveckling. Det är inte bara viktigaste näringen i kroppen utan också det vi har allra mest av. Vatten behövs för balancen i alla kroppens system, inkl hjärna, lungor, njurar och muskler.  Så viktigt för balancen att om vi har bara 2% för lite kan hjärnan krympa på ett sätt som ger irreparabla skador för vår neuromuskulära koordination, sämre koncentration och långsamt tänkande. Vätskeförlust innebär minskas uthållighet, mindre styrka, det kan ge kramper och sakta ned muskelrrsponsen.  
    Vatten krävs för att transportera näring till cellerna och transportera avfall ur kroppen. För att röra och sträcka musklerna behövs också vatten. Med vätskeförlust förloras elektrolyterna och du kan få kramp. Då musklerna kontrolleras av nerver, uthålkas din kontroll och styrkebalansen utan vatten och elektrolyter. Muskler består primärt av vatten, så utan vatten kan du inte spänna dem och förlorar deras tonus."
    En genomsnittlig  person, som rör sig lite, behöver minst 8 - 12 dl vatten/dag.Aktiva människor måste dels ersätta vätskan de förlorar som svett.  Beroende på din storlek och svettning förlorar du ca 6 dl vatten för varje träningstimmar. Träning i ett milt klimat innebär att du troligen svettas ut drygt 11/2 l vatten varje timme. Vätska krävs också bl a för smörjningen av våra leder.

    torsdag 22 augusti 2019

    Stones & Operation igen

    Har opererats igen, sövd och med beräknat inlagd tre nätter.
    Gav mig själv en redig käftsmäll när jag var sövd (Tydligt bevis på att jag ÄR stark ju..). Fläskläppen påminner om ett sånt där poppis läppförstoringsgrej på bilden (men i verkligheten är det mer där högern träffade).


    Skulle nog även ha smärtat men tack vare Sister Morphine är jag mest trött o det finns också bra musik om min nuvarande belägenhet
    Även tagit en (blodförtunnande i o f s men ändå) sil så känner mig lite som Mick & the guys, fast med slangar utstickande o i landstingskläder.

    Det enda som oroade sköterskorna var att jag, trots att jag efter operationen druckit drygt 3 l (vatten...), inte fick urinera på 10 h. (Typiskt; där sprack Stones-liknelsen ännu mer! Har bara ha kunnat äta en tallrik fil sedan i tisd dock o det är ju rätt rock n roll.) Enl sköterskorna ska det inte påverkas av att jag normalt dricker 3 l/dag (o före operationen bara fick dricka 2 glas vatten). 

    torsdag 1 november 2018

    Underbar Monicas Vals på Malmö Stadzteater

    Igår kväll upplevde jag en fantastisk föreställning och hur en stjärna fötts.
    bilder ur programmet
    Monicas Vals är, som det står i programmet, "ett drömspel, fragment och fantasier, ett liv i koncentrat, en rad minnen och händelser, utan annan ordning än deras närgångenhet. Den är inte en biografi. Inspirerat an Monica Zetterlunds liv och musik av Klas Abrahamsson."
      
    Alla medverkande är fantastiska o klarast lyser huvudrollsinnehavaren Mari Götesdotter, som låter som Monica Z både när hon talar o sjunger, liksom har en mimik och ett kroppsspråk som avbildar henne perfekt. Scenografilösningarna är geniala och kostymerna lika tidsenliga som fantasifulla.
    Mari Götesdotter är en helt ny bekantskap för mig och jag är övertygad att hon kommer att slå igenom så det brakar om det i just denna roll.
    Här följer några pressröster: ”Enastående om Monica Zetterlund” Sydsvenskan
    ”Imponerande kraftprov” Svenska Dagbladet
    ”En fantastisk gestaltning” Dagens Nyheter
    ”Fullständigt lysande” Skånska Dagbladet
    ”Kraftfull gestaltning” Kristianstadsbladet
    ”Ett absolut måste att uppleva” Orkesterjournalen
    Om du har chansen missa inte Monicas Vals!

    onsdag 28 mars 2018

    Tage & Hasse-hyllning av högsta klass på Skillinge teater

    I söndags fick jag vara med om en fantastisk halvannan timme med musik jag älskar sedan decennier, nämligen Svenska Ords, eller m a o Hasse & Tages. På mysiga Skillinge teater hyllade stockholmska vokal-ensemblen FiveLive förstärkta med legendariske jazztrumpetaren Jan Allan, pianisten Alexander Baginski Ekroth, basisten Per V Johansson och skådespelaren Bodil Mårtensson vad de valde att kalla Tage & Hasse.
    Bodil Mårtensson läste det bästa monolog jag
    vet; Tages om sannolikhet.

    Jan Allan, som jobbade med Hasse&Tage sedan Glaset i örat 1974, berättade i Ystan (som jag nu lärt mig att en ska kalla lokaltidningen här) att den genialiska idén med en musikalisk Hasse&Tage-hyllning kommer från körledaren Anna Skagersten.
    Han delade också generöst med sig av minnen från sin långa tid med Hasse&Tage i föreställningen och det var underbart att höra om alla följande klassiska revyer som Spader MadameGlaset i örat och Svea Hund.
    –De är mina bästa arbetsgivare alla kategorier. Vi gjorde 200 föreställningar med Svea Hund, det var aldrig tråkigt. Dessutom var det alltid fest. Det var lika genomarbetade fester som revyer
    Skickliga FiveLive består av Åsa Engström, Barbro Hedin, Agneta
    Rosberg, Maria Toll och körledaren Anna Skagersten, som också
    arrangerat det Hasse & Tage-material hon valt ut

    Jan Allan var också med i flera Hasse&Tage-filmer, som Picassos äventyr, inspelad i Tomelilla med omnejd. Han var också trumpetare i Picassos äventyr på kabarén i Montparnasse.
    Jan Allan har spelat med de stora Lasse Gullin, Arne Domnérus, Bengt Hallberg, Monica Zetterlund, Georg Riedel och Jan Johansson.
    Hyllningskonserten är verkligen bra med fantastiska musiker: Jag som älskar ord, särskilt Svenska Ords, njöt och mimade igenom nästan hela föreställningen. Håller med Ystans Bengt Eriksson om att Anna Skagersten briljerar i Donna Juanita.
    Det enda jag saknade var O vad en liten gumma kan gno ur Glaset i örat så när jag nämnde det för sköna Maj Ström gav hon mig en helt perfekt present från Hasse&Tage-muséet i Tomelilla, där hon varit engagerad! Jag älskar 🎼verkligen den låten🎵men blev väldigt glad över en underbar version av Donna Juanita.
    Älskar verkligen Skillinge teater som sedan vintern 2017 drivs av skådespelaren och regissören Nils Peder Holm och  Karin Johansson-Mex, som har över 25 års konkret erfarenhet som producent eller chef inom kultur, akademi och mediasektorerna med ett mycket starkt kontaktnät inom hela kultur- samt mediesektorn i Skåne. Jag var där på ett oerhört genomarbetat seminarium om film i Skåne i somras och nu blev glad över att höra att underbara Camilla Plum kommer dit på vårmarknaden 12 maj, för nu ska även jag det!

    måndag 4 september 2017

    Legendariska Lydia Lunch på Garaget i Hammenhög

    I fredags upplevde jag något jag nog skulle ha kunnat göra vad som helst för att göra för 30 år sedan. Jag såg och pratade med No Wave-ikonen Lydia Lunch på Garaget i Hammenhög.

    Du kan se en del av framträdandet här . Lydia Lunch lyssnade jag en hel del på under mina år som aktiv i Östersunds Musikforum under det sena 1980- och tidiga 90-talet, nämligen. 

    Boy/Girl från 1984

    Garaget "är en plats för konst, teater, film och musik i Bilfirma N.H.Nilssons gamla garagelänga vid torget i Hammenhög" läser jag på deras egen hemsida.
    Lydia Lunch presenteras så här på evenemanget: "amerikansk sångerska, poet, författare och skådespelerska. Som 17-åring startade hon bandet Teenage Jesus and the Jerks och blev snabbt ett av New Yorks mest inflytelserika band på det sena 70-talets New Wave-scen. Lydia Lunch bröt ny mark då och har fortsatt utmana med en mängd olika uttryckssätt. Hon har släppt ett 30-tal album och samarbetat med bl.a. Brian Eno, Sonic Youth, Omar Rodriguez Lopez och Nick Cave.
    Lydia Lunch kallar själv sina ord för virus, som infekterar. Om folk förstår vad hon pratar om eller inte är inget som bekymrar henne. Konserten hos oss är ett soloframträdande där hon läser poesi som både skyddar oss från och samtidigt får demoner att dansa långt inom oss. Varmast välkomna till en helt oförglömlig afton!" Det hade de verkligen rätt i!
    Förbandet Neutral kommer från Göteborg och de spelar verkligen shoe-gazing a la Ride och andra Manchester-band från slutet av 80-talet. Mitt sällskap, som varken kände till dem eller Lydia Lunch tyckte de är ångestframkallande och retade sig på att medlemmarna Sofie Herner och Dan Johansson stod med ryggen mot publiken under en stor del av konserten. Åter till presentationen: "Neutral ... vars experimentella noisemusik av vardagspoesi och distade gitarrmattor är något helt unikt. Detta vill ni helt enkelt inte missa!"
    DJ, soffor och miljön med alkoholfri bar och DJj gav rediga Chaplin-backlash under sent 1980-tal!
    Lydia är (givetvis) vän med konstnären Nan Goldin, som gästade Konsthögskolan, Umeå när jag gick där.
    Enl turnéledaren i DJ Elena Smon Wolay, (som också är bokare, arrangör, producent) har Lydia Lunch spelat mycket i Göteborg under alla år, men till Norrland kom hon nig aldrig under sent 80-tal. Hon kommer tillbaka för att fira midsommar/sommarsolståndet här med bl a undertecknad!





    torsdag 16 februari 2017

    Sorgerliga saker hände - om Sparres svek

    Jag har tidigare berättat hur jag älskade och sjöng skillingtrycket Elvira Madigan för jämnan som barn. Farfar spelade tramporgel när jag och Mia sjöng den på en inspelning och hur jag sedan 1999 använde den inspelningen som soundtrack till konstvideon Quest for Balance, som visats både i Umeå och Johannesburg.
    Inspirerande Kathinka Lindhe med bilden av sin farfarfar Sixten Sparre
    Idag höll den ena huvudpersonen i visan, Sixten Sparres barnbarnsbarn, radiojournalisten Kathinka Lindhe ett föredömligt Fastlagsbulleföredrag på Österlens Museum med ledning av hennes bok : Sorgeliga saker-  Elvira Madigan, Sixten och migLindhe sa att det var extra roligt att hålla föredraget här, så nära Stockeboda gård, där paret Sparre bodde tillsammans.
    Änkan Luitgard Sparre kallades Lycka,
    eftersom hennes mor dog i barnsäng och
    framställdes som en ragata. Det ryktet kommer
    dock från en dansk journalist som själv
    var besviken på kärlek
    Kathinka berättade animerat om hur Sixten Sparre var en bortskämd, van vid att leva på stor fot med fina manér och att få som han ville. Han var dock fattig, pga faderns dåliga affärer (trots tillhörig en så anrik adelssläkt att riddarskölden har nr 7 på Riddarhuset).  Kathinka Lindhe berättade att Madigan-historien hölls helt tyst i hennes hem och att hennes far fick reda på den först när han och hennes mor var på bio för att se filmen från 1943 (i Östersund där de bodde!) och någon påpekade att historien gäller hans far.  Då var han 21 år och hade aldrig ens misstänkt något. Själv fick Kathinka veta det först vid 16 års ålder när Bo Widerbergs film skulle ha premiär och hon förstod då varför hon o systern förbjudits att sjunga Elvira Madigan.
    Föredraget inleddes med att vi sjöng skillingtrycket ihop,
    så att alla skulle ha handlingen klar för sig. Text och
    ackompanjemang som vid  Karaoke
    Sparre var dragon eftersom militären var en fin räddning för fattiga adelsmän, Han var stilig och "räddades ekonomiskt" av att gifta sig med förmögna Luitgard Adlercreutz, född i Rörum. Hennes far var apotekare som gjort en förmögenhet på att odla läkeväxter och sälja vidare. Luitgard och Sixten fick två barn. 1888 förälskade han sig dock i lindanserskan Elvira Madigan, som egentligen hette Hedvig Jensen, efter att ha sett alla hennes föreställningar, först som reporter för Kristianstadbladet . Han skickade biljetter med meddelanden till henne via en kvinna och flydde sommaren 1889 från en föreställning hon gjorde i Sundsvall till Danmark. Där flydde de från hotellet där de bott o haft helpension i 3 veckor. De var då skyldiga 16 000 kronor omräknat till dagens penningvärde.
    – Det var ju rent bedrägeri. Det fanns helt enkelt ingen väg ut. Sixten Sparre visste att allt var över. Allt var bara lögner och påhitt. Han hade ju även med sig en pistol och sex kulor,
    Elvira Madigan hade med sig hela sitt bohag, medan han bara hade benkläder, manschetter och lite annat.
    Första filmen om Elvira Madigan kom redan
    1943, Men där förbjöd sonen att Sparre skulle
    nämnas vid sitt rätta namn.
    Kvar blev Luitgard och barnen, som utöver otroheten med lindanserskan dessutom stod i miljonskuld (i dagens penningvärde) på alla möjliga ställen och Sparre hade även förskingrat barnens bankböcker på motsvarande 175 000 kronor. Under åren de var gifta, 1880–1889, hade Sparre  levt upp hela förmögenheten och han hade 18 månaders obetald hyra. Det var måttlöst och illojalt och han insåg nog att det var över för hans del. Han och Elvira begav sig till ön Tassinge, där han sköt henne och sedan sig själv. I Tassinge är det massor med turister som kommer pga "den ultimata kärlekssagan" och det är sed att lägga brudbuketten på graven där.
    Trots att denna "ultimata kärlekssaga" besjungits och filmats handlade det alltså om ett enormt svek, Det skvallrades dessutom så Luitgard och barnen räddades till Vetlanda av hennes far, som ska ha blivit allt argare med åren, Där delade hon hus med sin storasyster, som skilt sig från sin man och också räddaddes av fadern. Kathinka Lindhe fick god hjälp i efterforskandet från danska källor och berättar historien ur den svikna hustruns perspektiv.
    Förförisk bild av vackrElvira Madigan  som var väldigt
    hårt hållen av sina föräldrar som drev cirkusen hon reste med 
    Kathinka Lindhes far Casimir Lindhe (1922–2006) efterlämnade även ett eget arkiv om släkten, med bl a ett värdefullt gammalt fotoalbum.
    Du kan höra ett radioreportage om boken här! Fantastiskt föredrag så tackar och bockar ödmjukast för att ha fått uppleva det!

    fredag 9 december 2016

    Fenomenal Josette Bushell-Mingo (s)om Nina Simone

    Nina Simone har varit en enorm idol i säkert 30 år. Faktum är att jag var helt övertygad om att jag bloggat en hyllning till inte bara hennes egen musik utan också hennes fantastiska talang och teknik som konsertpianist, för att nu inte nämna hennes enorma engagemang för svartas rättigheter. Tydligen har det dock bara stannat vid en tanke. 
    Sedan tonåren har jag tyckt att den i särklass största underhållningen är att se live-konserter, men då de inte längre är möjligt med Nina Simone efter hennes bortgång 2003 så är det i särklass bästa substitutet att se Riksteaterns Nina - a story about me and Nina Simone. som fått översvallande kritik. När jag fick veta att den skulle komma hit till Simrishamn blev jag därför enormt glad och köpte genast biljett, fast jag inte skulle få något sällskap.
    Det är som en teaterföreställning med många konsertinslag, närmast uteslutande på engelska. Utöver Josette Bushell-Mingo medverkar fantastiska musikerna Shapor Bastansiar, piano och kapellmästare Shaney Forbes, trummor och Jair-Rohm Parker Wells på bas. Därutöver fantastiskt förstärkt av just bilder och ljud. 
    Jag har genom åren lyssnat så mycket på så gott som hela Nina Simones utgivning och därför kan varenda andetag och frasering hon gör tyckte mycket om tolkningarna av vad jag antar vara en för allmänheten mindre känd del av hennes utgivning. Bushell-Mingo är en fantastisk sångerska men eftersom Simone är ett sådant fenomen gör Bushell-Mingo rätt i att t ex inte försöka hålla de sista tonerna och låta dem klinga ut med vibrato, utan bara "klippa" tonerna direkt.

    "Genom att spegla sitt liv och artisteri i Ninas levnadsöde och musik skapar Josette en dubbelexponering som vibrerar genom årtiondena. För regin står Dritëro Kasapi. Tillsammans med Josette på scenen är tre musiker. Genom text, musik och sång tar vi del av två kvinnors hopp, drömmar, sorg och framgång. [Genomgående mina kursiveringar.]  
    Idag är Nina Simones musik klassisk och Nina är en ikon och en rik tröst för många. Men under hennes livstid gick hennes karriär brant nedåt när hon tog politisk ställning för medborgarrättsrörelsen och Black Power i 60-talets USA. Hur fattade artisten Nina sina beslut, vad kostade de, hur vågade hon? Vad har förändrats sedan dess? Vi rör oss från 1964 – då hoppet var starkt och amerikanska medborgarrättsrörelsen stod på sin topp – till en nutid där svartas utanförskap är en skrämmande realitet även i Sverige. Vad ärvde Josette av Nina, och hur kan hon använda det idag?" som det står Riksteaterns i presentationstext.

    Det är en fantastisk föreställning som jag verkligen vill rekommendera, även om det mesta som togs upp om Nina Simone är väl känt av mig sedan innan. Jag känner inte till namnen på alla svarta som mördats i USA, men som tidigare boende i Sydafrika saknade jag den fasansfulla historien om apartheid och om när Hector Peterson sköts under Soweto uprising för exakt 30 år sedan i somras. Fast det kanske inte var lika betydelsefullt för Josette som jag är säker på att det var för Nina Simone.
    Synd jag mår så dåligt bara. Tårarna rann ett tag, men tror inte att någon märkte det eftersom ingen satt precis bredvid mig. 

    Under Josettemonolog om att hon egentligen borde ta oss i publiken som gisslan och skjuta oss vita ville jag resa mig o ropa "I'll take your first shot as long as you guarantee that it'll be lethal!" Ärligt talat skulle det kännas som en lättnad för jag skulle aldrig tordas ta mitt eget liv, pga risken för att misslyckas och bli liggande som en grönsak sedan. Jag har haft problem med magen sedan i våras och de senaste två dryga veckorna har det varit så illa att jag inte ens får behålla skonsam mat som torsk i mer än en halvtimme. På den tiden hinner kroppen inte ta år sig särskilt mycket näring så har därför ingen som helst energi och har ont, men alla utredningar som gjorts visar enbart på att jag har en infektion i kroppen men inte var. Det må låta överdrivet men för tillfället känns det som om största delen av mitt liv utspelar sig i tjocktarmen och dessutom har jag ont, så jag har ingen lust med något alls längre.

    Jag är väldigt glad över att jag kunde gå och se Nina - a story about me and Nina Simone, jag minns knappt när jag senast gjorde något kul.
    Det var också fantastiskt när Josette precis i slutet berättade att för första gången på hela turnén som de ropades in för ett tredje nummer var just här i Simrishamn! Det tycktes glädja dem lika mycket som oss i publiken.

    Om du har möjlighet bör du absolut se Nina - a story about me and Nina Simone!
    Här kan du höra en fantastisk intervju där Josette berättar mer om bl a föreställningen, gör det!

    onsdag 16 november 2016

    Forntida musik att uppleva med alla sinnen


    Igår tog jag mig iväg till Ystad för att se OArchæomusica - Musik så började det! på Ystad kloster, som jag var på ett föredrag om på Glimmingehus tidigare.
    Gallisk carnyx keltisk krigstrumpet  i brons uppgrävd i 
    Tintignac, som är mest känt just för denna närmare 2 m höga
    trumpet, som är från 100 - 50 f Kr! (Replik)
    Det är verkligen en mäktig utställning där jag tillbringade över en timme med att lyssna, titta, skrapa, knäppa på och blåsa i de fantastiska instrumenten.  
    Den mäktiga carnyxen ovan ses som den mest imponerande arkeologiska fyndet och grävdes fram av ett team under Christophe Maniquet (franska INRAP) mellan 2001-04. De fick fram ett galliskt tempel, som förstörts för att ge plats åt ett  romerskt fanum, som är ett litet tempel.


    De fann bland mycket annat två carnycer, eller galliska krigstrumpeter i människostorlek varav en (denna) har ett galthuvud och den andra ett ormhuvud. De är helt unika i hela den keltiska världen fast de ofta beskrivits av klassiska författare som skräckinjagande för motståndartrupperna med sitt fruktansvärda dån. Du kan själv lyssna ovan!

    Hydraulis vattenorgel spelades vid bl a gladiatorspel 30 f - 300 e Kr romersk (rekonstruktion). Lite som att set spelas orgel på sportevenemang nu. Det var en konsert på den även på Ystad kloster, som min mor och syster besökte.

    Ramtrumma 1600-1900-talen är skandinavisk och av bl a ben, Hela utställningen är också mäktigt ljussatt. Tror att allt på utställningen är reproduktioner i och med att vad som grävts fram varit trasigt och är för sprött för att kunna visas och hanteras av publiken. Något jag tycker är väldigt givande att just kunna testa de olika instrumenten.

    Det visas också skulpturer och målningar som sätter instrumenten och musicerandet i relation till allt annat. Det tros att musicerande ofta var förknippat med shamaner och amvändes vid t ex fruktbarhetsriter. Denna nuragiska bronsreplik med bånge från Sicilien är ett tecken på just det. Den är från Italien 900 - 500 f Kr och eftersom han s a s är redo är relationen till fruktbarhet tydlig. Det är upphetsande att spela dubbelpipa uppenbarligen.

    Kykladisk Dubbelpipa-spelare 2000-2300 f Kr Grekland.
    Det har också varit ett rikt program med just konserter och föreläsningar så om du har möjlighet tycker jag verkligen att Du ska bege dig dit!

    Brudevaelte bronslurar hittades som ett par på en dansk åker av en bonde 1787. De är från 700 fKr som speglar varann så att den ena är böjd åt vänster och den andra åt höger ungefär som djurs horn. Jag spelade på en av dem; mäktigt! 
    Det tros att själva lurarna avbilda solen och som du ser är det metallhängen på halsarna. De skramlar och användes kanske som ytterligare en ljudeffekt, men är också dekorativa och jag har även en känsla av att et faktum att de kastar solkatter och speglar solljuset kan ha varit av betydelse
    Här finns en liten film från utställningen och Ystad.
    Utställningen pågår t o m 8 januari innan den reser vidare ut i världen! Bege dig dit och upplev forntida musik med alla dina sinnen! (Ok, inget att smaka på men åt smörrebröd Hos Morten innan.)

    onsdag 9 november 2016

    Musik påverkar barns utveckling positivt!

    rapporterade i april om hur bra det är med musik för barns utveckling, vilket jag är säker på att ha läst och hört om även tidigare.
    Exempelvis har det visat sig att den musik modern lyssnar på redan under graviditeten påverkar fostren så att de rörde de på munnen och tungan som om de försökte tala eller sjunga när de fick höra ett musikstycke. Det är en spansk forskningsrapport vid Instituto Marquès i Barcelona som visat att foster kan uppfatta ljud så tidigt under graviditeten som redan i vecka 16!
    I filmen kan du se de underbara bilder på ofött barns reaktion på musik

    Tidigare forskningsrön har påstått att det mänskliga hörselsystemet utvecklas först vid 26:e graviditetsveckan, men det motbevisas med den aktuella studien som forskarna visar att ofödda barn reagerar på musik redan tio veckor dessförinnan.
    studien vid Instituto Marquès i Barcelona, deltog 100 gravida kvinnor och de fick musik uppspelad intravaginalt (via vaginan) för deras foster och så studerades tredimensionella bilder (se filmen ovan) av forskarna, som kunde se hur musiken fick fostren att reagera. Fostren svarade på musiken med att uttrycka rörelser med hjälp av munnen och tungan, "precis som om de försökte säga något eller sjunga en sång.
    Det visar att det är möjligt att kommunicera med fostret och att musik stimulerar utvecklingen av hjärnans språkcentrum. Man kan därför säga att lärandet börjar redan i livmodern." Det här (okt 2015) var första gången som det lyckades att framkalla rörelser hos fostret med yttre påverkan och försöken innebar också att forskarna kunde utesluta dövhet hos fostret. Resultaten från studien kommer även at kunna användas till att utveckla ultraljudsundersökningar. Tack vare utrustningen som forskarna utvecklade för den vetenskapliga studien, finns nu också ett effektivt sätt att överföra ljud till barnet i livmodern för att kunna stimulera barnet innan födseln.
    Musik av Mozart visade sig vara mest populärt och Mozart-effekten är omtalad också gällande annat. De musikstycken som framkallade flest reaktioner hos fostren var Mozarts Eine kleine Nachtmusik. som hela 91 procent av fostren reagerade med att röra på munnen till och 73 procent reagerade genom att räcka ut tungan. 
    bild lånad från Vetenskapsradion 
    Vetenskapsradion  rapporterade dock om att små barn kan lära både lättare och bättre genom att lyssna på musik och därigenom känna igen rytmen i tal. Det kan också ha betydelse för barnets kognitiva utveckling, dvs av t ex minne, logik, inlärning, uppmärksamhet, koncentration, problemlösning, simultankapacitet, språklig förmåga och orienteringsförmåga..
    "Forskare [T. Christina Zhaoa och Patricia K. Kuhl vid University ofWashington i Seattle] lät 20 bebisar delta i ett antal korta lekstunder med musik, där barnen med hjälp av sina föräldrar fick klappa takten till musik.  
    Sedan jämförde de barnens hjärnaktivitet med en grupp barn som fått leka lika länge och lika många gånger med bilar och klossar, men utan musik [genomgående mina kursiveringar]. Forskarna kunde då se att bebisar som lekt med musik lättare kunde urskilja och förutspå mönster i både musik och tal. 
    Resultatet visar, enligt forskarna, tydligt vikten av musik för barnets utveckling av att tänka, förstå och lösa problem." Just det; mer musik till alla!