Sammanfogande med Yoga

Härom dagen då jag kommit hem efter bl a hathayoga slog det mig. Jag har tränat yoga i halva livet! 1995 fick jag t o m ”recept på” yoga (precis som jag fick recept  på konst från Solliden rehab något tidigare) och gick en kvällskurs. Både ock fick jag som medicinsk rehabilitering 1995. Jag var och är ännu så lydig att jag (givetvis...) gjorde det mina läkarna rekommenderade för att jag skulle bli så bra som möjligt. 

Därefter har jag fortsatt främst med gymyoga, läst och själv upplevt en hel del av dess alla medicinska fördelar. 

    

Svanen, som denna Asana heter, 

lyckades jag dock inte med förrän 

för 2-3 år sedan. Den gör dig vig och

stärker ryggmuskulaturen.  

Jag gillade genast kombinationen av andning, smidighet, meditation o tänket; det holistiska i योग sanskrits tecken för yoga, som betyder sammanfoga. Det fick jag lära mig av guru dr Kataria i Mumbai 2001. 

För tillfället tränar jag både Hathayoga och Viryayoga, men eftersom båda ligger på onsdagar tränar jag varannan vecka vardera.     

En närmast svindlande tanke att det är och varit så betydelsefullt i mitt liv... 

Liekvinnan slår världen mer häpnad

Farfar lärde mig att slå med lie för så där 40 år sedan. Jag tyckte det var så kul att jag bara fick göra det vid ett tillfälle dock. Tyckte det var så kul att han var rädd att jag skulle leka med lien o göra den slö. Oförståeligt; jag var ju tio år och skulle aldrig göra nåt sånt framför lillasyster.

Att det tog hela 6 år innan jag kom på att det finns en lie. Avskyr ju att klippa gräs o det brukar ta 1 h eftersom det är så bökigt med alla planteringar. Slå Med Lie gick bara på 10 min; minst lika kul som jag minns det också (men på så kort tid blev det inte mycket träning egentligen. Tog riktigt bra på skuldror o bröstrygg känner jag dock nu)!

Håll i pinnarna, inte i skaftet och "svinga" mer! Det går efter mer träning. Bra jobbat det finns många tekniker; det du beskriver är som farfar lärde mig, TaiChi-teknik enl Slåttergubbens on-linekurs men jag jobbar mer dynamiskt o utgår från bålmuskulaturen

Det går som en dans med TaiChiMetoden, som farfar lärde mig. Med den och en vass lie är det som att smeka av gräset att slå med lie. Älskar den; det går snabbt och är så smidigt att komma åt.

Uppenbarligen har jag lyckats inspirera odlande vänner med; toppen!  Följ gärna on-linekuren här!

Rutinmässigt (är bäst)!

Många har tydligen först i och med corontän-tider insett vikten av rutiner men personligen har jag alltid tyckt att

[Rutiner är (vad som bör vara) härskande!]

”Överallt” går det nu att läsa om experter som ger tips om att hålla rutiner för att må bra. Här pratar t ex Paolo Roberto och hans Elin Härkönen i Efter Fem om hur bra det är att skapa nya och särskilt hälsosammare rutiner under corontänen. Följ gärna deras exempel!

Fler klipp hittar du här!

Psykologer ger också ”tips för att må bra i coronakarantän:  Sitter du, likt många andra, hemma i karantän för att undvika fortsatt smittspridning av coronaviruset? 

– När allt är upp och ner är det extra viktigt att försöka hålla sina vanliga rutiner så gott det går, poängterar Min Doktors psykolog Olof Johansson,” 

”Håll dina vanliga rutiner och dygnsrytm Gå upp samma tid som du brukar, ta på dig kläder varje dag och följ de vardagsrutiner som du fortfarande kan följa. När allt är upp och ner är det viktigt att försöka hålla sina vanliga rutiner så gott det går.” Han fortsätter:  

”Träffa dina vänner, men över videosamtal. Det är viktigt att inte sluta vara social när dina vanliga tillfällen för att vara social minskar. Idag har vi fantastiska möjligheter till att umgås utan att vara på samma fysiska plats – utnyttja dem! Detta kan vara ett tillfälle att hitta nya sätt att umgås med familj och vänner, kanske även efter att karantänen är över. Ett exempel kan vara att äta middag tillsammans, fast över videosamtal.  

Håll igång fysiskt Det är viktigt att försöka aktivera sig, speciellt när dina vanliga möjligheter till att röra dig fritt utomhus begränsas. Om möjligt, motionera eller ta promenader på icke tätbefolkade platser regelbundet.  

Jobba som vanligt, fast hemma Om du jobbar hemifrån, försök behålla dina vanliga jobbrutiner och fortsätt ha kontakt med dina kollegor under din arbetsdag. Istället för maila kan du ringa din kollega eller ta ett videomöte, och kanske kan ni även ta en kopp kaffe tillsammans under fikapausen över länk?  

Håll dig uppdaterad Det är viktigt att hålla sig uppdaterad och informerad kring virusets utveckling. Men om nyhetsflödet skapar mycket oro och stress hos dig, begränsa dig till att läsa nyheterna ett par gånger per dag – och schemalägg gärna när så att du inte fastnar i någon onödig diskussionstråd trots att du kanske egentligen inte ville det”

Klokt citat som inte alls gör sig lika bra på svenska När ”jag” byt mot ”vi” blir t o m
sjukdom [illness] till välmående [wellnes]

Så har vi allt om hur just framgångsrika personer ofta är rutinmänniskor: Morgonrutiner för framgång: ”6 saker framgångsrika människor gör Framgångsrika människors morgonrutin Det sägs att din morgon definierar hur hela din dag kommer att bli. Att ta kontroll över din morgonrutin och investera i dig själv gör dig gladare, mindre stressad och mer produktiv - det har framgångsrika människor sedan länge insett. Men vad gör framgångsrika människor på morgonen? Här är sex tips.  

De vaknar före alla andra  Framgångsrika människor har insett att tiden är ovärderlig. Genom att gå upp klockan 06.00, 05.30 eller redan 05.00 har du köpt dig själv massor med extra tid. Utnyttja tiden till att göra sådant som är viktigt för dig och njut av känslan att få ett försprång gentemot sjusovarna.  

Börja alltid dagen med att investera i dig själv. Det är ingen nyhet att fysisk aktivitet minskar stress och ökar lyckoendorfinerna. Det behöver inte vara högintensivt – yoga, en promenad eller ett lätt styrkepass fungerar utmärkt. Vi lovar, 10 minuters motion går att klämma in i din morgonrutin.  

De äter inspiration  Motivation kommer inte automatiskt, precis som med mat behöver du äta inspiration regelbundet för att orka. Människor som har lyckats vet att innan du springer till bussen, lagar frukost till skrikande barn eller stressar iväg till dagens första möte behöver du ge dig själv energi. Titta på ett inspirerande YouTube-klipp, läs en intressant artikel eller meditera.  

De sätter mål för dagen  Ta för vana att börja dagen med att visualisera dina livsmål, granska dina uppgifter för dagen och gör ett dagsschema. Organisera, prioritera och gör de aktiviteter som går i linje med de mål du har satt upp. 
Lägg tid på det som är relevant och välj bort det som inte är det. Visualisera att dagen är slut och att du ställer dig frågan ”Hur var din dag?” – vad vill du svara? Varje dag kommer inte att vara perfekt men detta kommer att hjälpa dig att hålla rätt fokus.  

De gör det viktigaste först  Innan de öppnar mailen och kanske till och med innan de åker in till kontoret och riskerar att bli avbruten av frågor från medarbetare har gör framgångsrika människor dagens viktigaste uppgift. Morgonen är den tiden på dagen då vi har mest energi och är som mest benägna att ta tag i surdegar – för gör vi det inte direkt kommer det med sannolikhet inte bli av den här dagen heller.  

De umgås med sina nära och kära  Nu när du har mer tid på morgonen är det en god idé att lägga fokus på dina relationer. Varför inte duka upp en härlig frukost till din familj? Prata om dina barns drömmar medan du hjälper dem att klä på sig eller bjud ut din partner på frukost på ett mysigt café. Framgångsrika människor vet att morgonen är tiden på dygnet då vi har minst stress och andra distraktioner i sinnet och därmed också mest energi för våra relationer”

Vi är det vi upptrepat gör och därför
blir framgångsrika i [jfr1000 h]
Det handlar inte om en händelse
utan en vana (Aristoteles)

Rutiner är för rutinerade!

Träna fysiskt mot demens

Det är verkligen smärtsamt med demenssjukdomar. Särskilt det faktum att de drabbade inte själva inser hur deras beteende påverkar alla i deras omgivning och att den aggressivitet de ofta låter någon eller några i deras omgivning utsättas för så snart de ses kan ta sig sådana grymma uttryck att dessa inte orkar finnas kvar, utan tvingas ta avstånd för att inte själva förvittras till liknande beteende.

Tänk då så fantastiskt att någon så enkelt som fysisk träning visat sig kunna såväl lindra symtom och fördröja utvecklingen av demens (något jag även skrev om i våras här).

Bilder lånade från www.Östra småland.se

I september skrev också Östra småland om när "den populära läkaren Anders Hansen [som jag nämnt här ofta] nyligen besökte Kalmar gav han många exempel på varför hjärnan mår så bra av att vi rör på oss. Forskning visar till exempel att det räcker med att promenera för att minska risken för att bli dement med hela 40 procent. [genomgående mina kursiveringar]

Anders Hansens föreläsning handlade om hur forskningen börjat intressera sig mer och mer för hur hjärnan påverkas av träning. Detta undersöks med test av till exempel koncentration och minne, men också med hjälp av röntgenundersökningar som visar hur viktiga delar av hjärnan förändras.---

– Det finns inga bra bromsmediciner. De som finns fungerar halvdant i bästa fall. Det går att bromsa sjukdomen med fysisk aktivitet. Detta görs på en del äldreboenden, det är fina ansträngningar på sina ställen, men inte överallt.---

Förutom för demenssjukdom finns forskning som visar att träning skyddar och behandlar Parkinsons sjukdom.

– Det finns en oro bland personer som har demens i släkten eftersom sjukdomen delvis är genetiskt betingad. Då är det en god nyhet att om man har den ärftliga risken så kan man kompensera för den med fysisk aktivitet. Risken för att få demens ökar faktiskt mer om man är stillasittande.

Anders Hansen berättade även om hur en frisk hjärna gynnas av träning.

– Forskning med magnetkamera har visat att hjärnan är det organ som påverkas mest av fysisk aktivitet. Bra kondis gör oss smartare och lär oss tåla stress bättre. Träning höjer [stress]hormonet kortisol, men efteråt sjunker det till en lägre nivå.

Han upprepar flera gånger att all motion är bättre än ingenting, men vid behandling av mild och medelsvår depression krävs mer än promenader. Helst ska man ligga på 70 procent av sin maxpuls.

– Man behöver få upp pulsen under 45 minuter tre gånger i veckan. Det tar fem veckor för att få effekt. Jag vill betona att antidepressiva läkemedel är livsviktiga. Ofta är kombinationen av det och motion bäst, inte antingen eller. Vid milda depressioner, när man är trött och hängig, funkar antidepressiva dåligt.

Anders Hansen berättar att många patienter som behandlats för depression fortsätter att äta medicin
 för att inte bli sjuka igen. Det har lett till att var åttonde vuxen i Sverige använder antidepressiva 
läkemedel.

– I USA är siffran ännu högre, där är det var sjunde person. Detta trots att motion, även lugn sådan, fungerar bättre.

– Fysisk aktivitet ger ett bättre skydd än om man äter läkemedel. Även promenader minskar risken för att få en ny depression.

Att man mår bra av att röra på sig låter självklart. Ändå blir vi allt mer stillasittande.

– Vi har alltid känt till det här, vi har bara glömt det i modern tid. Anledningen är den otroliga medicinska utveckling som skett under de senaste 150 åren. Den har gjort att urgamla kunskaper har hamnat i skymundan. Det är ett tankefel att tro att något så enkelt och billigt som motion inte kan vara lika effektivt som dyra behandlingar."

Föreläsningen filmades och finns här på 1177 Vårdguiden.

Också NewYork times.com rapporterade i oktober att åldersrelaterad kognitiv försämring kan motverkas av fysisk träning. Detta fast nästan 2 miljarder dollar spenderades 2018 på appar som påstod sig kunna förbättra våra kognitiva förmågor. "Vetenskapen menar dock att det varit bättre att använda mer tid för träning och mindre på att stirra på mobilen.

I  år har Världshälsoorganisationen släppt vetenskapligt bevisade riktlinjer för hur vi bäst minskar riskerna för kognitiv försämring och demens. Fast de pekar på vissa systematiska problem då dessa undersökningar inte visar på lika långsiktiga effekter som de som gäller just fysisk träning." Det räcker alltså med att få upp pulsen under 45 minuter tre gånger i veckan t ex genom att promenera. Hur svårt kan det vara när alternativet är att ev drabbas av?:

 "En studie grundad på det svenska tvillingregistret visar att botade cancerpatienter löper ökad risk för demenssjukdom senare i livet. Studien ger dock inte svar på vilken del av cancerbehandlingen som främst ökar risken. Även om en behandling kan påverka vår tankeförmåga under åldrandet, så måste denna risk naturligtvis värderas i relation till att behandlingen kan bota från cancer. Med framtida forskning hoppas vi utveckla behandlingsmetoder som botar utan risk för försämringar av tankeförmågan hos den som överlever sin cancer." skriver Boo Johansson, professor i psykologi, särskilt åldrandets psykologi, Göteborgs universitet, och Gunnar Steineck, professor i klinisk cancerepidemiologi, Göteborgs universitet i Forskning & Framsteg 2017.

Vikten av stretching

I lördags hade det gått en månad sedan min operation så då fick jag börja träna lite förskiktigt igen! Cykla måste jag vänta med i ytterligare en månad så tränade främst min rehabträning, crosstrainer och HIIT körde jag i roddmaskin, vilket gick jättebra. Naturligtvis stretchade jag också igenom hela kroppen med utgångspunkt på hela kroppen i ett flöde (se video nedan!) och med tilläggen från sjukgymnasten.

Stretcha hela kroppen i ett flöde

Jag propagerar ju gärna för att stretcha och nu har Harvard university gett mig vatten på min kvarn. Eller rätare sagt så har jag först nu hittat en avhandling ända från september 2013 därifrån jag gärna citerar:

"Vikten av stretching Det täcker inte att bygga muskler och få bra kondition. Du behöver också tänka på din rörlighet. Kanske ser du stretching dom något för bara löpare eller gymnaster men vi behöver alla stretcha [genomgående mina kursiveringar] för att behålla vår smidighet och oberoende. ’Många människor förstår inte att stretching måste vara en vana. Det bör ske dagligen,‘ säger David Nolan, sjukgymnast vid Harvard-anslutna Massachusetts General Hospital.  Stretching håller musklerna flexibla, starka och häldosamma och den flexibiliteten behövs för att få behålla rörligheten i lederna. Utan den blir musklerna stela och strama. Sedan, när du vill använda musklerna för aktivitet är de svaga och kan inte användas hela vägen. Det gör att du riskerar smärta, stelhet och muskelskador. Till exempel kan sittande på en stol hela dagen resultera i spänningar i lårmuskulatur, rygg och höfter. Det kan bli svårare att sträcka ut benet eller knät hela vägen, vilket hämmar gången. På samma sätt kan spända muskler som plötsligt behövs för någon ansträngande aktivitet som sträcker ut dem, som att spela tennis, kan skadas av att plötsligt ansträngd. Skadade muskler kanske inte är nog starka gör att skydda lederna, vilket kan ge ledskador. Vanlig stretching håller musklerna långa, smidiga och rörliga och det betyder att ansträngning inte belastar  musklerna själva för hårt’ säger Nolan. Friska muskler hjälper också personer med balandproblem att undvika att falla. 

Sjukgymnastik efter bäckenfraktur

Rätt början Med en kropp bestående av muskler kanske idén om daglig stretching kan tyckas överväldigande. Nolan menar dock att du inte alls behöver stretcha varje muskel var dag. ’De kritiska områdena för din mobilitet finns i underkroppen: dina vader, lårmuskler, höftböjarmuskeln, i bålen och lårmusklerna framför höfterna.’ Stretching av 

nacken och ländryggen är också till god hjälp. 

Sikta på ett program för daglig stretching eller åtminstone tre till fyra ggr i veckan. Försök hitta en sjukgymnast (din hälsocentral är bästa stllet att börja söka på) som kan fastställa din muskelstyrka och skräddarsy ett stretchprogram som passar dina behov. Om du har kroniska besvär som Parkinsons eller ledinflammation behöver du hitta särskilda stretching-övningar ihop med en doktor innan du börjar. 

Rätt utförande Det brukade anses att stretching var nödvändigt för att värma upp musklerna och förbereda dem för aktivitet. Det har dock visat sig, av alltmer forskning att stretching av musklerna innan de är varma faktiskt kan skada dem. ’När allt är kallt är muskelfibrerna inte beredda utan kan skadas. När du tränar strömmar blod till området och gör vävnaden smidigare och mottaglig för förändring’ säjer Nolan. Allt som behövs för att värma upp musklerna före stretching är 5-10 minuter blodgenomströmning i området så blir vävnaden både mottagligare och mer medgörlig’ säger Nolan. "

Uppgraderad sjukgymnastik för att öka rörligheten i rotatorkuffen

Jag har inkluderat några fler övningar i min stretchingrutin (se ovan). Dels pga cykelkraschen och så har jag även vidareutvecklat min sjukgymnastik och även några av Naprapat Jonas övningar så att de blir nog utmanande och kul för mig att utföra dem.

Våra musklers behov av vatten

Allt fungerade fantastiskt när jag opererades i Landskrona i onsdags och jag är så tacksam över att det äntligen är gjort nu. Det enda som oroade sköterskorna är att jag, trots att jag efter operationen druckit drygt 3 l vatten, inte fick urinera trots idoga försök. (Typiskt; där sprack min tidigare Stones-liknelsen från sjukhuset ännu mer!) Enl sköterskorna ska det inte påverkas av att jag normalt dricker 3 l/dag (o före operationen bara fick dricka 2 glas vatten).
Men, nu kommer något glädjande (icke Stones-relaterat) jag har funnit vetenskaplig evidens för att vältränades kroppar upptar vätska väsentligt bättre än andra! Tänker då att det torde vara eftersom musklerna förbränner även vatten i vila; så där hade sköterskorna helt fel. Det kommer jag dock INTE att uppmärksamma dem på! (Jag är nog besvärlig med alla mina frågor i vanliga fall så tänk er mig som narkotikapåverkad.) Jag är alltså vältränad trots att musklerna inte syns så väl längre, så det så.


Vatten fyller ut nästan varje utrymme i vår kropp och hjälper till att
 strukturera protein och glykogen i kroppen. Bara för att kunna röra 
musklerna krävs vatten och det är nödvändigt med elektrolyterna
 i vatten för att kunna bygga muskler över huvud taget.


Utan nog vatten i kroppen får musklerna inga elektrolyter, som t ex kalcium, kalium och magnesium. Dessa hjälper musklernas styrka och kontroll så att de fungerar optimalt. Läser att elektrolyterna följer med olika livsmedel och drycker och att vi förlorar dem bl a genom svettning och toalettenbesök. Elektrolyterna ingår i våra kroppsvätskor som urin, blod och svett och sitt namn har dessa fått av att de verkligen har "elektrisk laddning". 

En elektrolysobalans kan orsakas av bl a sjukdom, medicinering, vätskebrist (som sagt) och underliggande (bl a kroniska) störningar. Vanligaste orsaken är att vi förlorar vätska, vilket kan bero på t ex kräkningar, diarré, svettning och hög feber. Andra orsaker kan vara näringsfattig kost, svårighet att kunna uppta näring pga tarm- eller matsmältningssvåriheter. Det kan också handla om Hormonobalans och endokrina störningar (i hormonbalansen och ämnesomsättningen) liksom om antibiotikabehandling, diuretika, kemoterapi samt viss annan behandling av cancer, hjärtsjukdomar eller hormonella störningar. Njursjukdom eller skada då njurarna spelar bl a också en viktig roll vid reglering av klorid i blodet.

De viktigaste elektrolyterna är kalcium (som behövs för muskelkontraktioner, nervsignaler, blodkoagulering, celldelning samt att bibehålla ben och tänder), magnesium (behövs också för muskelkontraktioner, stabil hjärtrytm, nervfunktion, benbyggnad och styrka, motverkar ångest och stöder matsmältningen). Dessutom kalium (som bidrar till stabilt blodtryck och understödjer muskelfunktionen), Natrium (vilket bidrar till att upprätthålla vätskebalansen, behövs för muskelkontraktioner, och hjälper till med nervsignalering) Klorid (som även det upprätthåller vätskebalansen). Fosfat som finns på flera platser i kroppen och är en viktig beståndsdel i bl a skelettet, DNA-molekyler och för cellernas energiproduktion och signalering.

Läser att många underskattar vikten av just vatten vid styrketräning. "Rätt vätskebalans är lika viktigt för hälsan som för att nå tävlingsframgångar. Den mänskliga hjärnan består till 95% av vatten; blodet är 82% vatten; lungorna är nästan till 90% vatten. Vatten är det enskilt mest kritiska näringsämnet för hälsa, tillväxt och utveckling. Det är inte bara viktigaste näringen i kroppen utan också det vi har allra mest av. Vatten behövs för balancen i alla kroppens system, inkl hjärna, lungor, njurar och muskler.  Så viktigt för balancen att om vi har bara 2% för lite kan hjärnan krympa på ett sätt som ger irreparabla skador för vår neuromuskulära koordination, sämre koncentration och långsamt tänkande. Vätskeförlust innebär minskas uthållighet, mindre styrka, det kan ge kramper och sakta ned muskelrrsponsen.  
Vatten krävs för att transportera näring till cellerna och transportera avfall ur kroppen. För att röra och sträcka musklerna behövs också vatten. Med vätskeförlust förloras elektrolyterna och du kan få kramp. Då musklerna kontrolleras av nerver, uthålkas din kontroll och styrkebalansen utan vatten och elektrolyter. Muskler består primärt av vatten, så utan vatten kan du inte spänna dem och förlorar deras tonus."
En genomsnittlig  person, som rör sig lite, behöver minst 8 - 12 dl vatten/dag.Aktiva människor måste dels ersätta vätskan de förlorar som svett.  Beroende på din storlek och svettning förlorar du ca 6 dl vatten för varje träningstimmar. Träning i ett milt klimat innebär att du troligen svettas ut drygt 11/2 l vatten varje timme. Vätska krävs också bl a för smörjningen av våra leder.

Kontrollera känslor med fysisk träning!

Åter uppmärksammas det i riksmedia hur fysisk aktivitet hjälper oss människor att inte bli deprimerade. Denna gång skrev Svenska Dagbladet om möjligheten för oss att själva kontrollera vad vi känner med hjälp av att träna fysiskt:

Det är psykologiprofessor Lisa Feldman Barrett vid Northeastern University i Boston som anser att det är hög tid att vi uppdaterar vår syn på hur våra känslor verkligen uppkommer.
-Vi har mycket större makt över våra känslor än vi tror. Din hjärna lyssnar av kroppen och gör känslor som passar den situation du befinner dig i, citerar SvD henne. Vidare: "Känslor är i själva verket gissningar, ett slags beräkningar av vad som ska hända härnäst baserade på vad du har varit med om tidigare. [genomgående mina kursiveringar].
-Det är dags att stoppa ned 1900-talets teorier om hur känslor blir till i historiens malpåse, menar Lisa Feldman Barrett.
"Glöm att exakt samma områden i hjärnan aktiveras när vi känner rädsla, ilska, glädje eller några andra specifika känslor. Glöm att amygdala spelar huvudrollen. Visst, ibland är den aktiverad när du blir rädd, men inte alltid. Och det finns inga speciella kopplingar för känslor i din hjärna. Mönstren ser olika ut varje gång. Känslor borde sorteras som kategorier för variation är normen, precis som det brukar vara i naturen." Dvs något jag själv med bestämdhet hävdat, vilket innebär att hennes resonemang fascinerar mig... Hur hänger det ihop, tänker jag.
– vi har större makt över våra känslor än vi tidigare trodde! säger Lisa Feldman Barrett. Våra hjärnor kan hela tiden lära om och vi kan hjälpa dem på traven genom att bli bättre på att lyssna på våra kroppar. Aha, hon tänker neuroplasticitet m a o, jublar jag inom mig själv.
Här kan hennes TEDtalk ses:

Åter till artikeln:
 – Bilden hittills har varit att du är född med ett visst register av känslor och att hjärnan är rustad med kretsar för dessa. Men det är inte så att hjärnan har olika funktioner i olika delar, som om den vore en schweizisk armékniv, säger Lisa Feldman Barrett med ett gott skratt. Vi har större makt över våra känslor än vi tidigare trodde. I en ständigt pågående slinga försöker hjärnan räkna ut vad som ska hända härnäst. Den gissar, beräknar, drar slutsatser. Det gäller både tolkningar av omvärlden och den inre världen. Hela tiden sker en kommunikation mellan kroppen och hjärnan, ett slags avstämning av hur kroppen har det (interoception med ett fint ord) och vad hjärnan bör göra för att skapa balans. Kroppen påverkar våra känsloliv mer än vi trott.
- Vi förstår nu att hjärnan utvecklades från början för att kontrollera kroppen. Hjärnan styr kroppens budget skulle man kunna säga, förklarar Lisa Feldman Barrett.
 – Det handlar inte om pengar, men glukos, salt, hormoner och vatten. Allt vad din kropp behöver för att överleva och må bra helt enkelt, i första hand för att du ska kunna föra vidare dina gener till nästa generation. När du stressar upp dig inför allt som ska lösas i livet och spänner musklerna, får ont i magen, nacken och börjar andas ytligt så undrar hjärnan vad som är på gång. Den vill göra något åt din krisreaktion. Vänta då lite. Ibland har jobbiga känslor en enkel förklaring i hur kroppen har det, säger Lisa Feldman Barrett. När du stressar upp dig inför allt som ska lösas i livet och spänner musklerna, får ont i magen, nacken och börjar andas ytligt så undrar hjärnan vad som är på gång. Den vill göra något åt din krisreaktion. Vänta då lite. Ibland har jobbiga känslor en enkel förklaring i hur kroppen har det, säger Lisa Feldman Barrett." Något som har klara paralleller med KBT och ACT, där observation av hur det känns att må dåligt förordas istället för att försöka motarbeta känslan. Något som kan lära oss mycket om oss själva!
 "De här kroppsliga förnimmelserna är medfödda och filtrerar hur du uppfattar din omvärld och berättar om vi känner oss lugna, nöjda, upprörda eller känner obehag. De är ett slags barometer som berättar vad som händer i kroppen. Med enklare ord kan vi kalla det vårt sinnesstämning, som är med oss varje vaken stund hela livet... Känslor skapas i stunden och hjälper oss att fatta rätt beslut. De uppstår ur aktivitet i nervceller men inga nervceller är exklusivt ägnade för att skapa känslor. Samma känsla kan aktivera olika områden i hjärnan. Och olika känslor kan aktivera samma nätverk. Känslor borde snarast sorteras i kategorier. ---- – Exakt samma typ av smärta i din mage kan vara rädsla, ångest, hunger eller en magkänsla om att någon inte bör litas på, beroende på vilken situation du befinner sig i och vilka gissningar hjärnan gör om vad som är orsaken till det onda. ------
 – Du kan tänka på depression som extrem sparsamhet ur kroppens synvinkel. När din kropp signalerar till hjärnan att den är helt i obalans slutar hjärnan bry sig om vad som händer i omvärlden. Det förklarar symtom på depression. Den här kunskapen kan ge en ny förståelse för hur hjärnan fungerar och andra sätt att se på känslor och psykisk hälsa.

– Jag inser själv att jag har ett stort ansvar för mina egna känslor. Jag kan, i alla fall i viss mån, ändra min egen fysik och på det sättet påverka mina känslor. Lisa Feldman Barrett säger att hon själv anstränger sig mer för att göra det bästa för sin kropp på ett sätt som hon inte gjorde förut
-- Under mina första 15 år som forskare hade jag konstant sömnbrist, jag hade ett litet barn och jag skulle leda forskninglabbet. Amerikansk kultur är för övrigt designad för att få din kroppsbudget att gå på minus. Nu är hon mer försiktig och ser till att sova tillräckligt, träna och ta tid för återhämtning.
 – Jag försöker också odla nya erfarenheter för att tvinga mig själv till att ha en bred repertoar av känslor som jag kan göra, säger Lisa Feldman Barrett och drar lite på det sista ordet. Göra, för det är det som är huvudsaken i den nya teorin om känslor. Vi reagerar inte med känslor, vi skapar dem med utgångspunkt i våra kroppar.
Andreas Olsson, docent i psykologi vid Karolinska institutet, och leder forskningen på Emotionlab om emotionell inlärning i sociala sammanhang, har skrivit förordet till boken Så skapas känslor [Felman Barrets bok] Han blev själv influerad av emotionsforskningens nestor, Paul Ekman, när han gick ett doktorandseminarium på Berkeleyuniversitetet i Kalifornien i slutet av 1990-talet. Paul Ekman är mannen bakom den klassiska synen, alltså att det finns ett begränsat antal grundemotioner som är genetiskt förprogrammerade och som uttrycks på olika sätt i ansiktet. Emotionerna ansågs vara universella med mindre skillnader i olika kulturer.

Lisa Feldman Barrett t och hennes labb på universitetet i Boston satte som mål att lösa frågan om en viss hjärnaktivitet visar på specifika känslor. Under ett par decennier undersökte varenda studie av ilska, avsky, rädsla, glädje, ledsamhet och lade ihop resultaten av de knappt hundra som var statistiskt användbara i en metaanalys [jämförelse av dessa vetenskapliga undersökningar f att dra slutsatser av dem alla]. 1300 deltagare har testats under 20 år. De menar att de gamla teorierna har falsifierats. Predrag Petrovic som också forskar i neurovetenskap vid Karolinska institutet och som skrivit boken Känslostormar menar att det vore olyckligt att döma ut Paul Ekmans grundliga forskning, med sin tids metoder. Både Andreas Olsson och Predrag Petrovic anser att även om vi har lärt oss att uppleva emotioner på vissa sätt beroende på bakgrund och kultur så finns det liknande sociala emotioner världen över. När allt kommer omkring finns det också gemensamma nämnare mellan de olika synsätten, det ’konstruktivistiska’ och det ’klassiska’.  Känslor har tydliga funktioner. De förutsäger framtiden, beräknar hur vi ska agera och reagera. De vägleder oss och ger signalerna från kroppen mening. Som art har vi alltid varit beroende av att förutse framtiden. Eller i alla fall att gissa vad som ska hända härnäst. Som precis nu när du läser det här."

Lyssna gärna på Kropp & Själ om Lisa Feldman Barretts bok Så skapas känslor  detta här!

Dessutom  rekommenderar jag verkligen att lyssna på Anders Hansens Sommarprogram om allt som vi kan tacka fysisk träning för!

Stärk rotatorkuffen!

Sjukgymnasten gav mig två nya övningar för att stärka rotatorkuffen. Den verkar nämligen vara alldeles för svag i förhållande till supraspinatus och subscapularis så därav värken. Jag som i alla år varit så noga med att alltid träna antagonisterna med supersets och att stärka upp min delvis förlamade vänstra kroppshalva för att bli så kroppsligt balanserad som möjligt blir förvånad över den obalansen. Även om jag inte skadat vänsterhanden och därför över- o felbelastat skulle dessa problem tydligen ha uppstått förr eller senare (och det har de även gjort vid några tillfällen). Så bra att med denna träning kan motverka framtida värk i skuldror och axlar istället för att bara undvika och döva problemen!

Min ömma skuldra

Är oerhört nöjd med Claes Javerud som har helhetstänket, kan akupunktur, kiropraktik mm och dessutom praktik så nära att jag kan cykla dit på 10 min (och hem tar det bara 5 då det är nedför) till skillnad från att tvingas ta bussen ända till Kristiansstad, där jag fick sämre, främst dövande kiropraktorbehandling!

Här får mins rotatorkuffar en (av tre) omgångar med bågskytten och kulstöraren med gummiband. Stärker därigenom dessa bortglömda små muskler så jag ska slippa värk i axlar och skuldror enl sjukgymnasten. La senare även till helt sträckta armar o grand plie i andra position för att även stärka sätet. Kanske blir det en ny film av det med?

Fysisk träning hjälper möss mot Alzheimers

Nu har forskare vid Harvard univerity verkligen lyckats med något fantastiskt; deras forskning visar att de goda effekterna på kognitiva förmågor, ( t ex minnet), som fysisk träning har kan blockeras av fientlig inflammatorisk miljö i hjärnan som uppstår vid Alzheimers sjukdom kan“rensas ut”av fysisk träning, så att de nya nervcellerna överlever , trivs och förbättrar de kognitiva förmågorna hos möss med Alzheimers.

Bild från Harvard

“I vår studie visade vi att fysisk träning är ett av de bästa sätten att få igång neurogenesis [bildandet av hjärnceller] och sedan genom att ta reda på vilka molekyler och genetiska faktorer som är inblandade. Vi beslöt oss för att imitera de goda effekterna av just träning med genterapi och medicinska ahjälpmedel,” enl studeiens seniorförfattare professor Rudolph Tanzi. 

Bild från harvard

“Fast vi ännu inte har utrustning för att säkert frammana samma effekt hos patienter, bestämde vi precis vilka proteiner och gener att inrikta oss på för att utveckla i framtiden” säger ledande studieörfattaren Se Hoon Choi.

Äntligen fit!

Tänk; vid 48 års ålder har jag äntligen lyckats så jag enkelt kan göra pullups/chins och, än bättre, är nöjd och kan njuta av min kropp!

Jag är urdålig på att ta selfies men måste bara visa även detta som jag kämpat för sedan jag såg Sarah Connor/Linda Hamilton i Terminator 2 1992 åtminstone:

Visst vägde jag än mindre förra sommaren men så var jag så vansinnigt deprimerad och kände mig så ensam att inger kändes kul. Nu känner jag å andra sidan att jag funnit flera sammanhang och kan klä mig hur jag vill och det sitter bra (ifjol såg allt för stort ut). YES!!! Känner mig så oerhört tacksam över hur mitt liv ser ut nu i det stora hela och vet vilken kamp det varit många gånger. 🙏🏼

Det Autoimmuna protokollet enligt Paleoteket.se

Jag har flera gånger nämnt Autoimmun Kokbok av Karl Hultén och Cecilia Nisbet Nilsson så nu tänker jag berätta lite mer om den, eftersom jag tycker den är så bra. Så här presenteras den ”Det främsta målet med konceptet i den här kokboken är att förbättra din tarms integritet och att återupprätta normalt samspel mellan immunförsvar, tarmvägg och mikroflora.”  

Författarna är Karl Hultén och  Cecilia Nisbet Nilsson som båda skriver i www.paleoteket.se. Hultén har en magisterexamen i Biomedicin och har forskat vid Institutionen för Neurovetenskap på Karolinska institutet. Han är dessutomäven författare. "En långvarig kronisk inflammationssjukdom har motiverat mig att söka egna svar när det gäller kopplingar mellan mat och hälsa. Jag tillämpar ett evolutionsmedicinskt perspektiv baserad på mat med högsta kvalitet och näringstäthet."

NisbetNilsson är Medicin- och vetenskapsjournalist, utbildad vid bl a Karolinska institutet, hon är kostrådgivare och hälsokonsult, Lic. Paleo Institute . "Har hävt följande sjukdomar via läkande kost och omlagd livsstil enligt den princip hon numera lär ut: Psoriasis (svår), Psoriasisartrit (reumatisk ledvärk i främst fingrar, tår och rygg), astma, IBS och allergier (pollen, damm, kvalster, stenfrukt, hund, häst). Idag är hon helt symtomfri och äter inga mediciner för dessa sjukdomar."

De har m a o egna erfarenheter av allvarliga hälsotillstånd som de kommit till rätta med genom kost- och livsstilsförändringar. Presentationen av det Autoimmuna protokollet på www.paleoteket.se tål att upprepas: "Autoimmun sjukdom… vad är det för något? Det är när kroppens eget immunförsvar av någon anledning angriper kroppens egen vävnad. Sjukdomen får olika namn beroende på vilken vävnad som angrips. Ibland kan man även ha flera autoimmuna sjukdomar samtidigt. Även om dessa sjukdomar har olika namn och olika symtom så har de samma grundläggande orsak, nämligen en tarm som släpper igenom partiklar som den inte ska släppa igenom och att kroppens immunförsvar är felreglerat. 
Några exempel på autoimmuna sjukdomar kan vara olika reumatiska sjukdomar, psoriasis olika sköldkörtelsjukdomar och många fler.  'Det moderna industriella samhället har drabbat vår hälsa hårt och sjukdomar som aldrig tidigare varit problem har nu blivit till folksjukdomar.'" Vidare ur Autoimmun Kokbok som även innehåller recept: ”Syftet med att gå över till den här kosten är att läka tarmens slemhinna”  ”…betonas att man kan återvinna hälsan med de högkvalitativa livsmedel som våra förfäder ätit under flera miljoner år. Här hittar man nästan bara rena råvaror som kött från gräsbetande djur, helst viltfångad havsmat, grönsaker, frukt, rotfrukter och bär”  ”…programmet (det autoimmuna kostprogrammet) är i grunden mycket försiktigt och det utesluter i stort sett alla sammansatta matprodukter för att vi ska vara säkra på att sötningsmedel, gluten och andra beståndsdelar inte stör tarmhälsan”

Motverka tennisarmbåge

Jag är verkligen ingen lyckans smed för tillfället, vilket jag verkligen ber on ursäkt för! Livet känns tufft nu, men det kommer att förändras och jag försöker kämpa emot att känna mig som ett sänke. Jag brukar tycka att det är skönt att bli äldre och hävda att åldern ger ett lugn och tyngd åt vad jag säger. Det var dock innan jag fick anstränga ögonen och till slut upptäcka att texter behöver vara på större avstånd fast jag i alla år behövt flytta så nära det bara går pga närsyntheten.

Denna övning fick jag tips av sjukgymnasten om

Har också drabbats av tennisarmbåge trots att jag omöjligt kan tänka mig att jag upprepat någon rörelse så att jag fått någon överansträngning där. Sjukgymnasten, son ger mig akupunktur har visat mig hur jag ska träna omgivande muskler för att slippa drabbas av tennisarmbåge med vattenflaska vägande ca 5 hg. Vicka upp handen till ömma armbågen och vicka så ned den långsamt till det andra ytterlägen. Använd den andra handen och hjälp upp flaskan till det övre läget och låt den långsamt vicka ned igen. 15 repa x 3 set o stretch emellan setten.

Lugn träning med Qi Gong

Sedan jag blev akut dålig i magen i november har jag, som normalt tränat varannan dag, inte kunnat träna alls. Dels har jag inte haft någon energi till att göra det och dels så skulle risken vara uppenbar att en väldigt obehaglig överraskning skulle ske där. Det har känts som en tragedi eftersom gymmet verkligen varit en ryggrad jag hängt upp mitt liv på sedan det öppnade.
Under måndagens resa slog det mig att som är så lugnt bör fungera att träna i a f. När jag gick Konsthögskolan gick jag och några vänner en kurs i medicinsk Qi Gong med mästaren Pu Guang Liu, vid Nordiska QiGong-skolan, i Umeå. Någon gång mellan 1999-2001 måste det ha varit och sedan började jag mina dagar med Qi Gong de dagar jag inte gick till gymmet under flera år även sedan jag flyttat tillbaka till Östersund. När jag reste i Indien gjorde jag t ex Qi Gong i tågen de dagar vi åkte nattåg. Jag minns inte ens varför jag slutade med det, men misstänker att det var pga någon sjukdomsperiod.

Pu Guang Lius häfte med Qi Gong-rutiner

Jag sökte utbildningshäftet från kursen i den pärm där jag har div träningsmetoder, men där var den inte. Tittade så i en annan pärm och där hittade jag hela kursmaterialet till min lycka! Jag inledde därför dagen både igår och idag med just Qi Gong och det kändes fantastiskt, även om rutinerna inte riktigt finns kvar i kroppen efter dryga tio år. Nu ska jag dock återgå till denna lugna träning! Tänker även att jag ska försöka fortsätta med det de dagar jag inte går till gymmet, vilket jag verkligen hoppas kommer att bli möjligt snart! Enligt TCM (traditionellt kinesisk örtmedicin) ska Qi Gong stärka kroppen och ge ett långt liv tränas Qi Gong i parkerna och i Kina, på samma sätt som jag upplevde i Singapore och i Indien. Det spekuleras också i att de som lever länge på t ex japanska Okinawa tränar. Inom västerländsk vetenskap har Qi Gong även bevisats vara stressdämpande. Det görs långsamt o utförligt, vilket inte bara är bra för äldre utan också för oroliga magar. 

Jag köpte ett kassettband på kursen, men det
kan jag omöjligt hitta, så blev glad att finna
denna cd i skivhyllan

Jag citerar Läkartidningen.se om Qi Gong: " Qi Gong är en kinesisk filosofi som är mer än 2500 år gammal  [genomgående mina kursiveringar]. Den är grunden till traditionell kinesisk läkekonst [TCM]. Qigong bygger på tanken att det finns livsenergi, qi, i allt levande.
Utifrån denna filosofi har under historiens gång utvecklats bland annat tai chi, kampsporter och akupunktur. I kroppen löper enligt kinesiskt tänkesätt energikanaler, »meridianer«, där livsenergi [qi] flödar.

Sjukdomar och smärta anses bero på blockeringar eller skador i energikanalerna, och blockeringarna kan behandlas med hjälp av medicinsk qigong.
Träningen består av avslappning, rörelser, koncentration och andningsövningar. Man tänker sig att särskilda, enkla rörelser stimulerar energiflödet i kroppen, löser upp blockeringar och spänningar, ökar blodgenomströmningen och mjukar upp stela leder.

Daglig träning anses fylla på livsenergin. Enligt detta tänkesätt kan man också stimulera energiflödet och lösa blockeringar med hjälp av akupunktur eller akupressur. Qigong kan liknas vid inre akupunktur och har den fördelen att det inte behövs någon terapeut, när man väl lärt sig metoden.   Medicinsk qigong... syftar till att genom långsamma rörelser i kombination med avslappning och andningsövningar skapa balans i kropp och själ. Kroppens egna inre krafter aktiveras så att påverkan på det sympatiska nervsystemet minskar"

Qi Gong-mästaren Pu Guang Liu

Bild lånad från www.qigongskolan.se

www.Naturterapi.eu berättar: "När qigong blev som vi ser det idag är inte känt. Det finns en jadefigur i sitande [sic!] position från 300-talet f. Kr. i Förbjudna Stadens museum i Kina, där man kan se träningsråd inristade på figuren. Namnet Qi Gong ser ut att ha fått ett uppsving under 1950-talet i Kina men tidigare namn som neigong och daoyin i kinesiska klassiker sedan 2300 år innehåller träningsråd i vad som idag kallas qigong. Även ett antal Taoistiska texter innehåller referenser till qigong, från 300-talet och 500-talet f. Kr. där används också andra namn för att dölja teknikerna för utomstående. Den nu existerande äldsta traditionen av qigong har sin bakgrund i taoismen och taoisterna intresse för andlig utveckling men senare lärdes qigong också ut enbart för att förbättra utövarens egen hälsa och det fanns ingen koppling till andlig utveckling. Användningen av Qigong spreds på 1900-talet till bredare grupper. Tidigare var qigong hemligt eller dolt i kloster eller lärdes bara utl till en handfull utvalda lärjungar. Qigong började läras ut mer öppet, under kommunisternas hälsopolitik på 1950-talet då det var en stor brist på läkare. Vid denna tid sattes de mer förenklade, folkliga formerna samman.qigong har funnits i väst sedan 1960-talet. Sitt första uppsving fick det i samband med att nya influenser nådde Väst från Asien på 1960-talet.---
Det finns tusental [sic!] olika stilar av qigong." De skiljer sig åt i högre eller lägre grad, gällande olika synsätten och träningsteknikerna. "En av de större riktningarna är taoistisk qigong och Buddistisk qigong. Det finns även versioner av qigong som praktiserats huvudsakligen av Konfucianer eller av kampkonstnärer samt de som utövat qigong som sprungit ur den ursprungliga versionen av Zen Buddism som i Kina kallas Chan. Buddhistisk qigong brukar ha tydliga influenser från olika versioner av Yoga som kom med buddhistiska pilgrimer från Indien."
Medicinsk qigong bygger på TCM (Traditionell Kinesisk Medicin) och syftar till att stärka utövarens fysiska och mentala hälsa. I Kina räknas en metod som medicinsk qigong först om den har testats i vetenskapliga studier som påvisat goda hälsoeffekter och metoden godkänts av de kinesiska hälsomyndigheterna. "En del västerländska studier anses [sic!] att det saknas tydliga vetenskapliga belägg för att qigong skulle ha hälsoeffekter. Dessa forskare har dock i litteraturstudier funnit indikationer på att qigong kan sänka högt blodtryck. Qigong ger enligt en svensk studie [från Umeå universitet] positiva effekter för personer som drabbats av utbrändhet [dvs utmattningssyndrom], tex. minskad upplevd stress och minskad sjukfrånvaro...

När jag väl hittar kassetten till Lius QiGong är fodralet tomt.

 Tur jag har en cd med kinesisk tempelmusik också!

Även personer med nedsatt rörelseförmåga kan träna qigong eftersom den positiva koncentrationen är viktigare än den yttre rörelsen...
I Sverige började qigong sprida sig på 90-talet, det finns nu omkring ett tjugotal QiGong stilar som utövas i Sverige. QiGong kan fås som fysisk aktivitet på recept (FaR). FaR kan skrivas ut på vårdcentraler och syftet är att behandla eller förebygga sjukdomar. QiGong har lärts ut på en del skolar och förskolor i Sverige ända sedan 1995."
Underbart att vara igång och röra på mig så smått i a f!