Visar inlägg med etikett odla lycka. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett odla lycka. Visa alla inlägg

lördag 12 november 2022

Saffran skördad från egen saffranskrokus!!!

Kan ni tänka er; jag har skördat min egen saffran för första gången! Något jag aldrig trott skulle vara möjligt. Fatta lyckan! 

"Crocus sativus Saffranskrokus blommor på hösten, knölarna ger 1-5 blommor. 
För att få fram kryddan saffran är det pistillens röda grenar man ska skörda ."

Sedan några år tillbaka finns saffransodlingar här i Sverige  och krokuslökar finns även at köpa så jag köpte mina första lökar redan förra hösten, men först i år har de blommat så jag nu kunnat skörda. Bara några få strån än så länge i och med att bara två krokusar blommat och den ena, höll jag nästan på att missa så att den nästan blommat över. Trodde de skulle komma i september så var inte redo förrän nästa höst…

Min odlingsbalja är dock full av gröna strån så hoppas och tror att alla mina dussintalet lökar kommer att blomma och förhoppningsvis även dela sig så att jag får  till än fler plantor! Saffranskrokus är fantastiskt roligt att odla och lyckan när en krokus tittat upp är närmast obeskrivbar. Jag har verkligen inte lyckats med mina odlingar denna säsong men nu när jag fått saffran känns det ändå som en helt fantastisk sommar! Jag kan ju erbjuda lökarna en någorlunda skyddad vintervila på max några minusgrader och skyddar odlingsbaljan med säckväv under de riktigt kalla dagarna, som tack och lov inte blir så många här på Österlens mittpunkt. 

Går bra att plantera i kruka, plantera omgående. Fungerar bäst i södra Sverige, 
men går självklart bra att experimentera med. Storlek: Sluthöjd: ca 8 cm
 Planteringstid: När det är frostfritt Blomningstid: Oktober Läge: sol/halvskugga

Saffranskrokus säljs under säsong till oktober från åtminstone från åtminstone www.wexthuset.com och www.odla.nu. De doftar, är vackra och krokusblomman känns igen på de röda, långa stiften som sträcker sig utanför kronbladen. Sveriges största saffransodling är på friland på Gotländska Stafva gård med ca 100 000 knölar.

De trivs bäst i näringsrik, genomsläpplig jord på varm och solig plats är idealet för saffransknölen. En väldränerad jord och ett soligt, varmt läge är idealet, gärna i rosjord med tillsats av lera. De kan också drivas i kruka och då stå ganska tätt, men vid nästa omplantering ska de glesas ut. Då kan också sidolökar tas tillvara för att öka saffransbeståndet för vart år. Plantera knölarna 10-15 cm djupt med 5 cm avstånd. Denna lite djupare plantering än vanlig krokus säkrar en bättre övervintring. Plantera under sensommaren/tidiga hösten. Krukodlade knölar behöver ny näring på våren då tillväxten sker. Plantera då också gärna om och glesas ut dem och tar tillvara sidoknölarna och öka beståndet.  

Samplantera med pilar, kinesisk gräslök och martorn.

Vattna saffranskrokus under växtperioden augusti-november och under våren. Knölen har sedan sin viloperiod under sommaren då den vill vila skönt; varmt och torrt. Saffranskrokusknölarna gräver sig neråt i jorden av sig själva, de planterades grundare från början. Sommartid vilar knölarna och får då inte utsättas för väta, då ruttnar de. Därför är en väldränerad jord är ett måste för alla lök- och knölväxter. Skörda saffran: De röda märkena skördas när blomman är fullt utslagen. Torka gärna din saffran på vanligt hushållspapper. Det tar bara några dagar och förvara så din saffran torrt och mörkt

Saffransblommorna är sterila, så saffranskrokus förökas med sidoknölar. Övervintring av saffranskrokus: Torrt och svalt. Knölarna klarar ner till - 7 grader om de skyddas av granris, snö eller annat isolerande material. Krukodlade knölar kan vara kvar i krukan som grävs ner eller ställs svalt och mörkt som i ett garage. Knölarna kan också grävas upp och förvaras svalt och mörkt. Vänta i så fall med att gräva upp dem tills plantan har vissnat ner helt och all näring gått tillbaka till knölarna.

Varje knöl får 1-5 väldoftande blommor, där pistillens röda, långa stift med tredelad märken sär själva saffranskryddan. Nyp eller klipps bort dem för hand bort och torka till saffran. Det är världens dyraste krydda så många vill  försöka sig på att odla saffranskrokus. På grund av mildare klimat har allt fler svenska odlingar startat, främst i Skåne och på Gotland, där det är naturligt kalkrik jord som knölarna trivs med. 

Se reportaget om skånskodlad saffran från Nyhetsmorgon här!

Redan i december 2018 skrev finlandssvenska Hufvudstadsbladet om Silvia Mutlu att "Det började som en vild chansning, men efter tre år [dvs 2015] kan Silvia Mutlu i skånska Staffanstorp konstatera att det går alldeles utmärkt att odla saffran i Sverige. I dag har hon norra Europas största saffransodling på frimark.---Varje år produceras omkring 300 ton saffran. Drygt hälften kommer från Iran. Saffran odlades 1500 f.Kr. i bland annat Egypten och på Kreta. I samband med festligheter i antikens Rom användes saffran för att skapa vällukt. I Norden omtalas kryddan första gången i samband med gravölet 1328 efter lagman Birger Petersson (heliga Birgittas far). Saffran som brödkrydda förekom vid danska hovet redan på 1400-talet, medan den i Sverige skall ha introducerats av Stockholmsbagaren Mårten Kemmecker (död 1675). Från Stockholm spreds saffran främst i Östsverige och brukades i festliga sammanhang, bland annat på Gotland i saffranspannkaka. Källa: SvD/Nationalecyklopedin.

– En dag hade mamma sett ett program på turkisk tv där de odlade saffran, och frågade om vi inte kunde prova det. Vi började googla efter information och efter några dagar beställde vi 8 000 saffranskrokusar från Nederländerna. Det var först när leveransen kom som jag började fatta vad som hände, säger Silvia Mutlu. Utan någon som helst grundläggande kunskap i saffransodling utöver det som familjen hittat på internet sattes de första lökarna i jorden i september 2015. De räknade inte med att få någon skörd det första året, men redan efter några månader kom de första blommorna.

– Det gick mycket bättre än vad vi hade förväntat oss, och sammanlagt fick vi fem gram saffran. Varje år sedan dess har antalet lökar utökats. I år sattes först 80 000–100 000 lökar från Iran. När det handlar om så stora mängder blir det lite svårt att hålla räkningen, säger Silvia Mutlu. Därefter sattes drygt 50 000 lökar från Bulgarien. En lök ger tre till fyra blommor .Det behövs drygt 100 000 blommor för att utvinna ett kilo saffran.

– Blommorna plockas för hand och det är mycket petigt att få ut saffranstrådarna. Alla hjälper till, till och med min lilla dotter. Hon är faktiskt bättre än vi på att pillra ut dem, säger hon. Saffran odlas främst i Iran, Afghanistan, Nordafrika och Sydeuropa och det behövs runt 100 000 blommor för att få ett kilo saffran. Priset varierar beroende på kvalitet, men ligger för tillfället på 6 euro per gram i Europa. Det är lätt att tro att Sveriges kyliga och blåsiga klimat skulle ställa till problem för krokusarna, men så är tydligen inte fallet.– Vintrarna i Iran och Afghanistan är betydligt kallare, så om de klarar kylan där så klarar de kylan här.Silvia Mutlu medger dock att det var nervöst när den första frosten och snön kom. Det visade sig dock inte vara något att oroa sig över, allt som händer är att blommorna stannar i utvecklingen tills det blir plusgrader igen. Det enda familjen gör för att saffranskrokusarna ska trivas är att rensa ogräs och skrämma bort fåglar. I övrigt sköter plantorna sig själva. De behöver varken besprutas eller bevattnas. Inte ens rådjuren verkar vara intresserade av blommorna.

– Ibland har vi sett spår på åkern, men de verkar inte ens ha smakat på blommorna. När blommorna har plockats och saffranet skördats ska det lufttorka i ett par dagar. Därefter förvaras saffranet i glasburkar. När Silvia Mutlu öppnar ett av locken sprids genast en doft av lussekatt. För någon som lever och andas saffran är doften dock inte längre associerad med enbart jul.– Vi har upptäckt att saffran funkar till så mycket mer. Oftast när vi lagar mat slänger vi i ett par strån bara för att experimentera. Fast mest passar den nog i bakning på grund av den söta aromen. I början fick vi jämföra blommorna som kom upp med bilder på nätet. Nu vaknar man med saffran och lägger sig med saffran, säger Silvia Mutlu.---.Lökarna planteras tidigt på hösten och blommar några månader senare. När de har slagit ut plockas de för hand. Även saffranstrådarna pillas ut för hand, vilket hela familjen hjälper till med."

fredag 16 juli 2021

Framtidens lavendel



Jag är så glad i de stora lavendelbuskar jag har på kolonin. Lavendel har ju så enormt många användningsområden som jag bl a tar upp här.
Klipper ner del för del av mina stora buskar ända ned till jorden så att de nästa år växer sig täta ända nedifrån (de har glesnat nedtill eftersom jag varken gjorde det ifjol eller året innan).
Tidigare har jag främst låtit mina lavendelbuskar växa, men i år försöker jag begränsa hur de får breda ut sig.
Det innebär att jag skördar mycket lavendel varje dag som jag torkar på lite olika sätt eller sätter i vad med andra blommor.
På gården utanför min lägenhet växer lavendel i mitten av en rundel med rosor så doften är fantastisk där!

Lavendel har jag alltid nytta av! När jag bodde norrut beställde jag torkad sådan men nu är jag mer än självförsörjande på det. Tack och lov!


Dagens lavendel-skörd rensad från blad o med ihopflätade stjälkar får torka i sovrummet så att lavendeln också gör nytta för sömnen! 

Så här vackert blommar lavendel och blåregn ihop på kollo!
Sådana här lavendelbuketter hänger för att torka lite överallt hemma och sprider både doft o skönhet tycker jag.

Skrufset som faller från buketterna lägger jag i burk sedan o sparar.

onsdag 7 juli 2021

Gudomligt osannolik gallring

Häromdagen  dagen fick jag göra något jag aldrig trott att jag skulle få uppleva:

Eftersom mina PanTao-persikor är så många o sitter så här tätt i år fick jag lov att gallra dem! Jag vill dels på inte  att grenarna går av pga av tyngden och dels vill jag inte att de skaver på eller förhindrar varandras tillväxt pga trängsel.

Min lavendel växer vackert med mitt
överdådigt blommande blåregn bakom

Är också oerhört glad i all min lavendel som jag kan plocka in o använda överallt. 


Lavendel doftar underbart, är vackert och har många gånger användningsområden jag skrivit om tidigare.
Skyddar mot mal och är lugnande bl a.
Framför allt oerhört vacker, som bilderna ovan o under t ex med rosor, som på min gård i bostadsrättsföreningen.



lördag 10 april 2021

Grånad växt för bästa kamouflage

I januari skrev Illustrerad Vetenskap om evolution som närmast sker inför våra ögon. Det är en släkting till kungsängslilja och kjejsarkrona, som tidigare varit vackert gul som nu grånat väsentligt 

 

Växten heter Fritillaria delavayi eller på mandarin chuan bei mu 川贝母 och ingår alltså i annars så färgstarka familjen liljeväxter. Den används inom kinesisk medicin TCM (som utvecklats under 2500 år) mot all slags hosta. Det är främst roten som ska hjälpa membranen, mjuka upp muskler, lösa slem och kontrollera hosta som exempelvis utveckling mot bronkit, vilket också stöds av kinesisk forskning. Därför har den letats och används så intensivt att den genom evolutionen förvandlats så den är svårare att hitta inför botanikernas ögon. Från att tidigare enkelt ha kunnat upptäckas som en söt grön växt med en vackert gul blomma, har örten Fritillaria delavayi i alltfler områden blivit till en svårupptäckt gråbrun växt. Detta då den helst växer på steniga bergssluttningar där den nu därför närmast blivit så osynlig att den närmast är omöjlig att hitta.
Bild lånad från https://www.healthwisdom.shop/

Så här står det i artikeln: ”Forskare från Kunming Institute of Botany i Kina har nu undersökt utvecklingen i sju bergsområden i den sydvästra delen av landet. Där har de lokala myndigheterna noga nedtecknat antalet växter som har skördats mellan 2014 och 2019. Forskarna jämförde data från anteckningarna med växternas färgteckning och upptäckte ett tydligt samband. Ju mer växten plockades inom ett visst område, desto bättre kamouflerad blev den med tiden.
Resultatet visar att människans press på läkeörten har drivit på dess evolution. ... Enligt forskarna innebär den gråbruna färgen både att pollinerande insekter får svårare att hitta växten, samt att dess fotosyntes troligen har blivit mindre effektiv.” Det är alltså ett relativt högt pris växten betalar men det tycks som om den därigenom desperat försöker skydda sig från att inte utrotas totalt

onsdag 13 januari 2021

Schlumbergera årstidskaktusar


Jag har snöat in helt på mina fantastiskt blommande novemberkaktusar och därigenom hela Schlumbergera-släktet, sedan de började blomma i oktober.

För några år sedan skrev jag att jag inte visste vad som skiljer novemberkaktusar från jul- och påskkaktusar, men nu har jag tagit reda på det. 
Jag hittade en fantastisk beskrivning gällande det och fick närmre kontakt med Lotta Flodén som skrivit på gronarader.se. Hon låter mig också använda hennes bilder, som ger den ultimata beskrivningen, vilket jag verkligen tackar för!
Jag har trott att det enbart är tidpunkten då de blommar som gett dem namn, men det handlar inte bara om blommornas färg, utan också deras form. liksom själva bladens form som avgör om det är en påskkaktus, julkaktus eller kanske vårkaktus. Här ovan, på bilden från gronarader.se kan du tydligt se hur såväl blommorna som bladen skiljer sig åt.
De jag fått från min mor är främst julkaktusar (fast alla ovan är novemberkaktusar). Mina julkaktusar går i både ceriserosa, rött och den nedan blommar i både röd och vit: 
Blommorna hänger, som synes, lodrätt, medan novemberkaktusens sticker ut mer vågrätt och snarare liknar flygande svanar. 
Julkaktusen [
Schlumbergera x buckleyi]  korsades i slutet av 1840-talet fram av William Buckley mellan Schlumbergera russeliana och novemberkaktus [Schlumbergera truncata]. Den finns i många färger och har fler än 200 namnsorter. Den är svår att hitta  i butiker numer eftersom den sällan blommar till just jul. Julkaktusen kan bli väldigt gammal och få hundratals blommor.
    Bild lånad från www.instagram.com

Jag läser i en artikel i Land också att truncata, som i novemberkaktusens latinska namn,  betyder avklippt och det syns tydligt på bladen när man har julkatusen och vårkaktusen bredvid. Då ser man hur varje sektion av novemberkaktusens grenverk ser tvärt avklippta ut, medan däremot julkaktusens blad är rundade med vågade kanter. De små "sågtänderna" i utkanten av novemberkaktusens blad är också något som både  julkaktusen och vårkaktusen saknar. 
Den jag alltid kallat påskkaktus, inser jag nu egentligen är en vårkaktus, fast jag inte känner  igen blommorna. Vårkaktus [Schlumbergera x graeseri] är en hybrid mellan just påskkaktus och Rosenkaktus, [Schlumbergera roseavilken kan ha flera färger, är lätt att odla och finns i många blomsterbutiker under våren.
Rosenkaktus på bild lånad från
http://rhipsalis.com

Påskkaktus, [Schlumbergera gaertneri] är däremot, enl Lotta Flodén  en ren art med (enbart) röda blommor. Jag vill minnas att åtminstone en av mina (som jag fått av mor) är en sådan. Jag hoppas verkligen det eftersom de sällan eller aldrig finns ute till försäljning. Jag ska verkligen  vara uppmärksam på den i påsk!
Dessa två bilder av påskkaktusen och dess blad är lånade från https://cactiguide.com
Schlumbergera-släktet heter på svenska julkaktussläktet (vilket är något jag tycker känns lite udda när det är påskkaktusen som ska vara den "rena arten" men antar att den hittades först). De är alla epifyter, precis som t ex orkidéer, och växer på andra växter, men utan att parasitera på dem  . 
Historian bakom Schlumbergera-släktet hittade  jag på engelska gardeningknowhow.com men även gronarader.se berättar att de växer vilt i sydöstra Brasiliens fuktiga kust- och bergstrakter på träd eller klippor (som de epifyter de är). Schlumbergera-släktet heter julkaktus (även på engelska Christmas cactus) just för att de blommar då här på norra halvklotet, fast de i hemregionen istället blommar i april/maj. 
På den europeiska kontinenten  kallas de tydligen för crab cactus, eftersom bladen ser ut som krabbklor. Där uppges också att det finns sex olika Schlumbergera, vars namn härrör till europeiska högtider då de blommar mellan september o frabruari. November är ju ingen riktigt svensk högtid men truncata heter på engelska Thanksgiving cactus (fast det inte heller är någon kristen utan rent amerikansk högtid). De drivs alltså för att blomma just till Thanksgiving precis som julkaktusen drivs fram till jul. 

Schlumbergera är väldigt enkla att föröka. (Det är därför jag har så många.) När en bit av bladverket brutits har jag bara satt den i liknande jord i en ny kruka. Egentligen ska den helst torka i ett par timmar innan men mina har vuxit nästan ohämmat utan. Helst ska de visst inte stå i solljus heller o gärna ha en plastpåse över så att de inte torkar ut.

söndag 1 november 2020

Iskonvaljer!(?!)

Idag är det sex veckor til Lucia. Jag har därför satt min tredje omgång med iskonvaljer. Enligt vissa källor påstås det ta fyra veckor för dem att blomma efter det, medan andra källor menar att det tar sex veckor eller betydligt kortare eller längre tid. Med tanke på att jag verkligen vill ha blommande iskonvaljer till den stora Malin-dagen, också känd som Nobel-dagen dvs 10 dec tar jag det säkra före det osäkra och har bunkrat upp med så många liljekonvaljeskott att jag planterat tre varje söndag i varsina krukor för att på så sätt själv undersöka hur lång tid det tar.
Hur har jag då gjort? Grävde upp skott och beställde liljekonvaljelökar som jag så förvarat i sågspån i en plastpåse i min cykelkällaren (som håller kylskåpstemperaturen 12C). För tre veckor sedan la jag tre av dem i ljummet vatten några timmar där nere, varpå jag la dem horisontellt i (sandblandad) såjord och täckte med ett tunt lager såjordLa så mossa över så att fukten hålls konstant (och så blir det en så snygg grund för konvaljerna).

Så får de stå där svalt och mörkt tills skotten är 5 cm höga. Då ställer jag dem ljust (och gärna fortfarande lite svalt för) snart ska de då underbara blommorna på den lilla stängeln slå ut med den härliga doften av vår. Håller verkligen tummarna för att lyckas i år! Tror jag sammanlagt kommer att ha fyra eller fem krukor iskonvaljer att slå ut ända fram till nyår

 

tisdag 15 september 2020

Giftfritt mot svartfläckssjuka

   

Jag har tyvärr fått svartfläckssjuka, som är en svampsjukdom, på nästan alla mina rosor. Eftersom jag inte vill bekämpa med gifter har jag hittills behandlat det på samma sätt som jag behandlar t ex krussjuka; samodling med vitlök och plocka bort (och bränna) allt angripet på växten.

    

Om jag fattat rätt ska det bara drabba rosor men när jag köpt en Vikingasköld billigt tyckte jag den såg ut att ha just det. Sökte därför efter något ytterligare att göra och fann detta fantastiska recept med sådant jag redan har hemma för att spruta på. Har nu behandlat både Vikingaskölden och rosorna med det.

Mot svartfläcksjuka 

Blanda 

1 msk äppelcidervinäger 

2 tsk galltvål (som jag i många år använt mot fläckar!) 

1 l vatten 

skaka om och använd direkt vid minsta tecken på svartfläcksjuka. Vid sen upptäckt måste man klippa bort alla angripna kvistar men mina rosor har kommit tillbaka fint nästa säsong men inte sjukan så behandlingen har fungerat bra hittills 


Hoppas nu att slippa ytterligare svarta svampfläckar!


onsdag 8 juli 2020

Liekvinnan slår världen mer häpnad

Farfar lärde mig att slå med lie för så där 40 år sedan. Jag tyckte det var så kul att jag bara fick göra det vid ett tillfälle dock. Tyckte det var så kul att han var rädd att jag skulle leka med lien o göra den slö. Oförståeligt; jag var ju tio år och skulle aldrig göra nåt sånt framför lillasyster.

Att det tog hela 6 år innan jag kom på att det finns en lie. Avskyr ju att klippa gräs o det brukar ta 1 h eftersom det är så bökigt med alla planteringar. Slå Med Lie gick bara på 10 min; minst lika kul som jag minns det också (men på så kort tid blev det inte mycket träning egentligen. Tog riktigt bra på skuldror o bröstrygg känner jag dock nu)!
Håll i pinnarna, inte i skaftet och "svinga" mer! Det går efter mer träning. Bra jobbat det finns många tekniker; det du beskriver är som farfar lärde mig, TaiChi-teknik enl Slåttergubbens on-linekurs men jag jobbar mer dynamiskt o utgår från bålmuskulaturen
Det går som en dans med TaiChiMetoden, som farfar lärde mig. Med den och en vass lie är det som att smeka av gräset att slå med lie. Älskar den; det går snabbt och är så smidigt att komma åt.
Uppenbarligen har jag lyckats inspirera odlande vänner med; toppen!  Följ gärna on-linekuren här!


fredag 22 maj 2020

Växternas färgmystik

Jag upptäckte något intressant när jag fotade vackra azalea och rhododendron härom dagen. På de närbilder jag tog ser den som egentligen är orange ut att vara snarare cerise eller rosa, eller hur? 
Tänkte att det måste ha med ljuset att göra men framförallt är det en illusion skapad av att det gula i den invid s a s dämpar det gula i det orange. Om något blått/violett istället fanns bredvid skulle det gula i orange framstå mycket tydligare. 
Just detta fenomen syns särskilt tydligt på bilden ovan eftersom den är tagen på större avstånd så att nyanserna framträder tydligare. Det är därför det alltid är bra att observera på avstånd och använda just kontraster för att också små skillnader ska framstå tydligare Jag går in grundligare på färglära här.

söndag 10 maj 2020

Egenodlad stjärnanis!?

Åh, tror att jag efter åratals försök lyckats driva upp en planta från stjärnanis! (Har tyvärr glömt märka krukan så är därför inte helt säker..).
Inbillade mig att all anis skördas som stjärnanis så att jag lika gärna kunnat testa m vanliga anisfrön fast de ser så totalt annorlunda ut? Tänkte att de är mer processade o därför torde vara svårare att odla upp. Fann dock att det t o m är olika växter enl www.alltomtradgard.se som fortsätter:
Det ser t o m ut som om det är två små plantor!

Stjärnanis Illicium verum är träd odlade i Asien för sina aromatiska frukter, som används till krydda i de asiatiska köken. Frukterna är rosettformade hårda baljkapslar bestående av 6–12 delar. Hos oss används de mest som smaksättare och dekoration i efterrätter och bakverk, men man brukar inte äta själva kapseln.   
Det här är inte stjärnanis utan anis, en ört som kan odlas Sverige.
Denna o nästa bild lånade ur www.alltomtradgard.se
Stjärnanis ska inte förväxlas med anis Pimpinella anisum. Även om de har en liknande lakritssmak, så är det helt olika växter. Anis är en ettårig ört och kryddväxt som tillhör familjen flockblommiga växter, och den växer förvildad i Sverige. Anisens frön används som kryddor i bröd och i populära spritdrycker som absint, arrak, Jägermeister, Pernod och O. P. Anderson. Det är från anisörten som man utvinner anisolja”
Stjärnanis är rosettformade baljkapslar som växer på träd i Asien 
Läser vidare på www.ytterjarnaforum.se att: ”På ett alltid grönskande träd i magnoliasläktet [alla kursiveringar är mina!] kommer ibland små gulvita blommor vars frukter skördas och soltorkas till en aromatisk och spännande krydda – stjärnanis.  
Som en vacker fossil stjärna. I vart och ett av 6 – 12 baljkapslar, sammantryckta från sidan i rosettformation med spetsiga avslut, finns ett glänsande brungult, rödbrunt hårt frö. Det är där godsakerna sitter!  Smaken påminner om anis som den inte alls är släkt med men är starkare, sötare och lakrisaktigare. En enda stjärna räcker långt. Med tanke på att den använts till medicintillverkning av Tamiflu emot fågelinfluensan är det klokt att inte överdosera stjärnanis. Ett koncentrat av ett enda ämne, här shikimic-syra i Tamiflu-medicinen, kan åtföljas av biverkningar och kontraindikationer.  
I Sverige använder vi den mest i bakverk, bröd och alkohol. Vi kunde gärna krydda matlagningen oftare med den i fet mat, grytor och såser. I Kina är den ett måste i deras kryddblandning fem kryddor. I Indien är den inte sällan med i garam masala-blandningen.  
Blötlägger o försöker numer grodda mina stjärnanisfrön i 
groddlådan. Tidigare satte jag dem direkt i såjord 
men inget hände då de antagligen ej var groddbara

Stjärnanisen odlas och används mest i Asien, Kina och Vietnam. Där den förutom i köket även ingår i parfym och tvål. Inkokta päron med stjärnanis i sockerlag ger en ton av mystik och främmande men ändå välbekant smak som utgör just det där ’lilla extra’ som höjer och förundrar och gör oss så gott.” Kommer sannerligen att förundrat glädjas om jag får min stjärnanis att blomma och få frukt, om så bara i mitt fönster!
Uppdatering: En god vän kommenterade att det ju, precis som jag tycker, påminner om en ärtväxt och då klack det till i mitt usla minnedär är nog förklaringen till omärkt kruka. Några ärtlika frön låg lösa så satte nog dem i krukan... Nåja, har i a f lärt mig mer om stjärnanis, som ju är ett träd o ingen ärtväxt. Kommer dock inte att ge upp mina försök att grodda o odla upp sådana frön i fortsättningen och ärtväxter är ju gott!