Skratta bäst närhälst men TILLSAMMANS

Jag tar skratt på djupt allvar, som du kanske förstått, så jag blev så glad när jag såg att neuroforskaren Sophie Scott var gäst hos Skavlan i helgen. Jag berättade ju om henne redan för 2½ år sedan här och är så glad över att hennes forskning får större uppmärksamhet.

Sophie Scott ur Skavlan. Se klippet här!

Som jag berättat fick jag resestipendium från Helge Ax:son Johnssons stiftelse för att gå Dr Kataria's skrattskola i Mumbai, Indien 2001. De senaste månaderna har jag förstått skrattets makt på ett än djupare plan och vill även påminna om att det buddhistiska knepet för att övertyga om något svårförståeligt är att presentera det så att man skrattar tillsammans. Det innebär nämligen att man på ett undermedvetet plan redan accepterat påståendet man skrattar åt, vilket också gör det till det absolut bästa sättet att sätta stopp för härskartekniker. 

Häftigast med Sophie Scott är att hennes forskning ger skrattet akademisk evidens. Dr Kataria  http:var väldigt övertygad om att varför skrattyoga funkade så bra för att t ex sänka sjukfrånvaron och öka trivseln på företag är att de som ser varann i ögonen och skrattar ihop också känner samhörighet och sådan är den viktigaste känslan av alla för oss människor!

Jag bör verkligen se till att använda mig av mitt intyg och använda mig av skrattyoga som verktyg inom en snar framtid!!

Lycklig snällhet

Härom dagen lovade jag att berätta mer om att psychologytoday.com i november avslöjade något jag länge misstänkt och hävdat; att vara snäll gör dig lycklig! Översätter artikeln av dr Shoba Sreenivasan och dr Linda E. Weinberger, som båda är psykologer utbildade vid UCLA resp. University of Huston rakt av: 

Att skänka någon vad hen behöver men 

inte du gör dig lyckligare!

"Hur kan slumpmässiga små vänligheter göra människor lyckligare? För att snällhet gör oss tacksamma! du är snäll mot andra i nöd; helt medveten om att det höjer sin egen känsla av tur. Snällhet stärker vår empati och medkänsla; det leder i sin tur till en känsla av sammanlänkning/samhörighet med andra. Snällhet kan få deprimerade som känner sig isolerade att vilja leva att göra volontärarbete är kraftfullt när du känner dig annorlunda genom dina upplevelser. Känslan av samhörighet förenar oss snarare än att dela upp oss. Snällhet är potent i stärkandet av känslan av att höra ihop och vara en del av samhället. Forskaren, Barbara Fredrickson, hade ett intressant synsätt; att snällhet, särskilt kärleksfull sådan, för dig bort från själviska tankar. Med andra ord, det tar dig bort från den hedonistiska grottekvarnen. Medkänsla och snällhet sänker också din  stressnivå, stärker ditt immunsystem och hjälper dig att minska de negativa känslorna av ilska, oro, och depression." Det frigör energi. Vi mår bättre och mottagarna av våra ansträngningar mår bättre, vilket i sin tur gör dem snällare. Det kan frigöra neurokemikalier som resulterar i en känsla av välmående; helper’s high, som Allan Luks och Peggy Payne kallar den läkande kraften av att göra gott. Faktum är att de bindningarna i hjärnan som är inblandade och som aktiveras av medkänsla och snällhet är samma kan minska smärta. Dopamin, serotonin och kroppsegna opioider frisätts av vänligt beteende. Det förstärker utsöndringen av oxytocin när minst två personer umgås och är snälla. Dessutom binds de som är snälla mot varann samman och stärks. Det stärker både vår fysiska och mentala hälsa. Många fysiska krämpor utlöses eller förvärras av stress. Snällhet minskar stress."

För över ett decennium sedan fann en studie av japanska barn att
lyckliga människor är snällare än folk som inte är lyckliga.
Denna studie visade också att lyckan ökade av det enkla
i att räkna de utförda vänliga handlingarna.

Clevelandclinic.org publicerade i november 2016 dessutom följande:
"Som vi vet hjälper givande andra, såvom vi jobbar för en organisation, ger känslomässigt stöd till dem runt oss eller donerar till välgörenhet. Flera studier visar nu också att givande är bra [alltså givande] även för givaren; det stärker nämligen både vår fysiska och mentala hälsa. Studier har visat att dessa hälsofördelar kommer från att ge:

• Sänkt blodtryck 
• Starkare självkänsla 
• Mindre depression 
• Sänt stressnivå
• Längre liv 
• Större lycka 

...  En studie visade att de som gav socialt stöd till andra hade lägre  blodtryck än de som inte gjorde det. Stödjande kontakter med andra hjä'lpte också de som råkat ut förhjärtinfarkt. Forskarna upptäckte också att de som la ned tid på att hjälpa andra via samhället eller inblandning i organisationer hade bättre självkänsla, färre depressioner och lägre stress- nivåer än de som inte gjorde det.

Enligt en studie från University of California, Berkeley, där människor som var 55 och äldre som  volontärjobbade för två eller fler organisationer visade sig ha 44% lägre risk att dö under en femårs- period än de som inte var volontärer även när de räknade bort faktorer som ålder, träning, allmänhälsa och negativa vanor som rökning. En forskare fann liknande siffror vid en studie från University of Michigan där äldre hjälpte vänner, släktingar och grannar, eller gav emotionellt stöd till sina partners jämfört med dem som inte gjorde det. Biologiskt kan givande skapa en varm glöd som aktiverar områden i hjärnan som har med njutning, samhörighet och tillit. Det finns bevis för att, när du ger  bort något, bildas mänskligt sekret av må-bra-ämnen i hjärnan, sådana som serotonin, dopamin,  och oxytocin . När forskare från National Institutes of Health såg magnetröntgen-bilder av sådana som gav till välgörenhet fann de att givande stimulerar belöningssystemet, så att endorfiner skapar ovan nämnda helper’s high. Och precis som andra droger är även det beroendeframkallande."
Snälla nån, så mycket gott som kommer ur det goda med att vara snäll och vänlig!

”Vetenskaplig lycka” enl Seth Selleck

Jag var på föredraget The Science of Happiness med Seth Selleck på biblioteket. Han är hitflyttad amerikan som jobbar som ungdomssamordnare i Simrishamns kommun för projektet Ungdomens hus Bénka-dí  på biblioteket. Alla bilder i inlägget är hans och kommer från föredraget, som hölls på engelska.

”Tillåtelse att vara mänsklig”

I föredraget frågade sig Selleck  ”Varför ökar psykisk ohälsa i världen? Vilka faktorer påverkar livsglädjen? Hur kan vi bäst möta alla utmaningar i vår snabbföränderliga värld?” 

"Klinisk depression är epidemisk globalt
[beroende på bl a] Stress, ohälsosam kost, ensamhet,
brist på motion, solsken och sömn" dvs ämnen
jag återkommit till här ofta

Denna föreläsning har hållits just för  Bénka-dí-ungdomarna och tar upp den ökande psykiska ohälsa som drabbar såväl unga som gamla, och Seth Sellecks tankar om hur man kan råda bot på den. Det är dessa som presenteras bl a på bilderna här och det handlar om ämnen jag tagit upp ofta här.

”Vi söker alla Lycka [som beror på]  

• Nedärvda nivåer  
• Tankar och känslor kommer och går 
• Observerande av jaget och livet 
• Accepterandet av jaget och livet [jämför med ACT-terapi]  
• Att välja fokus
• Valet av agerande, vanor (istället för att bara reagera) 
• Skapa och utveckla attityder [men han menar, tvärtemot forskningsresultat,  att vi inte bör förvänta oss något särskilt för att risken då är att vi blir besvikna 

"Förväntansluckan

• Vår VERKLIGHET jämförd med våra FÖRVÄNTNINGAR
• Rika samhällen är mindre lyckliga
• Annonser och sociala media
• Oftast är vi inte rika, vackra, bra eller framgångsrika nog

M a o när vi jämför oss med andra istället för att uppskatta och njuta av det vi har här och nu och är närvarande även i de allra minsta detaljerna av vardagen så kan vi omöjligt finna lyckan. Jag brukar säga att mitt lyckligaste ögonblick var att sitta och lyssna på mina nyfunna vänner på en indisk tågstation, där de satt och pratade och skrattade åt småsaker på ett sätt som gjorde att jag kände mig bekväm och delaktig, fast jag inte förstod mycket av vad som sades på Marathi.

Att skapa lycka är som att träna våra muskler:

• Observera. Bli medveten om långtidslyckan [som jag vill kalla förnöjsamhet]
• Justera dina förväntningar [eller som jag vill påstå; jämför dig inte med andra, utan förvänta dig det som är möjligt för just dig!] 
• Sakta ned och skapa en hälsosammare livsstil
• Spendera tid med dem du älskar utan distraktioner, ansikte mot ansikte
• Skriv ned en positiv upplevelse var dag
• Skriv ned eller berätta för någon om fem saker du är tacksam för var dag
• Var snäll och gör små vänligheter som gör [en positiv] skillnad för någon [Jag återkommer till hur smittsam vänlighet, är här; i november bekräftades av Psychologytoday.com; att vara snäll gör dig lycklig!]
• Gör positiva handlingar tillsammans med andra

bild lånad från hjarnfysik

Det handlar m a o om hjärnans neuroplasticitet; att skapa nya synapser [kommuniskationsvägar mellan våra nervceller] genom att öva, på samma sätt som vi kan träna upp våra muskler. Träna på och finn därigenom just det som gör dig lycklig!!!

Lycklig japansk buddhism som gör gift till medicin

"Den grundläggande orsaken till människors olycka ligger i deras tendens att utveckla behov av olika slag. Behov är bojor kring ens hjärta – jordiska önskningar, begär, osv. I lärorna före Lotus sutran, undervisade Shakyamuni [det japanska namnet för Buddha eller Siddharta Gautama, som han hette under sitt liv i Indien, innan han fann visdom under ett fikonträd i Bodh Gaya, östra Indien 1257] människorna om vägen för att frigöra sig från sådana bojor. Andan i Lotus sutran är dock inte att utrota jordiska önskningar. När vi grundar oss på den buddhistiska Lagen, kan vi omvandla jordiska begär – precis som de är – till upplysning." Det läser jag på japanska buddhismen  Soka Gakkais hemsida.

Indisk Lotus i växthuset på Lunds botaniska trädgård 2014.
Näckrossläktet [Nymphaea]. "Den är inte svår att odla under
våra betingelser; man måste bara veta hur".

Lotusen är central inom buddhismen då den symboliserar kroppens, talets och  själens renhet, fast den växer i lera och träck. Blommorna växer på långa stjälkar som om de flöt fritt i det leriga vattnet ”av bundenhet och begär”. Den symboliserar även avskiljning eftersom vattendroppar enkelt glider av den. Den är gudomligt vacker fast den växer i lerig skit. Att göra gift till medicin är en bild av just lotusen som är central inom japanska Soka Gakkai (SGI), dvs att vända varje tråkighet till något positivt; att vanda olycka till lycka, alltså något jag sysslat med i större delen av mitt liv! Soka Gakkai är en buddhistisk fredsrörelse som fokuserar på lycka! Jag fattar inte riktigt varför jag inte skrivit om det tidigare; eftersom jag presenterades för rörelsen redan i november 2015 av en väninna här på Österlen och har deltagit regelbundet  i dess sammankomster i hög utsträckning sedan dess.
Eller rättare sagt så introducerades jag i själva verket till SGI redan i december 1999 när några munkar i Los Angeles gav mig en lapp med mantrat Nam myoho renge kyo, men då trodde jag att det var ett personligt mantra som delades ut till mig att använda vid meditation...

Tina Turner chantar Nam myoho renge kyo

Lotus sutran [sanskrit: Saddharmapuṇḍarīka Sūtra, bokstavligen Sutran om den vita lotusen av den storslagna dharman] är en av de mest populära och inflytelserika mahayanasutrorna [texter som accepteras som kanoniska inom de olika Mahayanabuddhistiska-traditionerna. Dessa finns idag bevarade främst i den kinesiska buddhismens skriftkanon, den tibetanska buddhismens skriftkanon samt i bevarade sanskritdokument] särskilt betydelsefull är sutran inom de mahayanska inriktningarna nichiren-buddhism.

Daisaku Ikedas bok om buddhism enligt Soka GakkaiUnlocking
the Mysteries of Birth & Death: . . . 

And Everything in Between, A Buddhist View Life

som på svenska heter Nyckeln till 

födelsens och dödens gåtor

Sutrans viktigaste budskap är att Buddhaskap, det högsta livstillståndet, handlar om gränslös medmänsklighet, visdom och mod, finns medfött i varje person utan hänsyn till kön, etnicitet, social klass eller intellektuell förmåga. Lotus sutran  är en lära som uppmanar till ett aktivt engagemang med det triviala livet och dess utmaningar. Buddhaskap är ingen flykt från dessa utmaningar utan en outtömlig källa till positiv energi för att gripa tag i och transformera lidandet och livets motsättningar för att skapa lycka. Som SGIs (Soka Gakkais)  president Daisaku Ikeda skrivit: Lotus sutran är egentligen en lära om självbestämmande. Den 'lär oss att inre beslutsamhet kan transformeraindivider till vad de vill; den ger oss det ultimata uttrycket till oändlig potential och den värdighet som finns nedärvt i det mänskliga livet'.” 

”Det är inte själviskt att älska sig själv,
ta hand om dig själv och gör din lycka
till en prioritet. Det är nödvändigt!”
/Nichiren Daishonin, 1222-1282

President Daisaku Ikeda är en "fredbyggare, buddhistisk filosof, utbildare, författare och poet. Som den tredje presidenten för den buddhistiska rörelsen Soka Gakkai (SGI) i Japan, grundare och president för the Soka Gakkai International (SGI), liksom grundare av flera internationella institutioner som stödjer fred, kultur och utbildning, har han dedicerat sig till att stödja rörelser för  hållbar kultur och fred.  Centralt för Ikedas engagemang har varit övertygelsen om kraften och nödvändigheten för dialog. Han har träffat många ledare, kulturfigurer lärjungar från hela världen för att  diskutera olika vägar att övervinna de utmaningar som gäller mänskligheten. Han har också publicerat dialoger som gäller sonderandet av viktiga frågor i samtiden med över 80 sådana individer. Han har särskilt ansträngt sig för att bygga tillit och stötta kulturella utbyten gällande historisk delning och konflikt.  Ett kärnfokus i Ikedas fredsaktivitier har varit målet om kärnvapennedrustning". Soka Gakkai International (SGI) var en av de organisationer som tilldelades Nobels fredspris 2017.

Historia hämtad från www.ssgi.se
"1930 - Soka Gakkai grundas Soka Gakkai (bokstavligen, 'Värdeskapande förening') började 1930 som en studie-grupp av reformistiska pedagoger. Dess grundare Tsunesaburo Makiguchi (1871-1944) var en författare och pedagog, inspirerad av Nichiren Daishonins buddhism och passionerat hängiven till reformen av det japanska utbildningssystemet. Hans teori om värdeskapande utbildning, vilken han publicerade i bokform 1930, är ​​centrerad kring tron på varje individs obegränsade potential och ser utbildningen som en livslång strävan efter självkännedom, visdom och utveckling. Publiceringen av den första volymen av Makiguchis Soka kyoikugaku taikei (Teorin om Värdeskapande pedagogik), den 18 november 1930, markerade grundandet av Soka Gakkai.
1935 - Social reform Makiguchis betoning på självständigt tänkande över rutinmässig inlärning och själv-motivation över blind lydnad utmanade direkt dåtidens japanska myndigheter, som såg utbildningens roll som formning av fogliga anställda till staten. Makiguchi och hans närmaste medarbetare Josei Toda (1900-1958) började utveckla Soka Gakkai från dess ursprung av en grupp pedagoger hängivna utbildningsreformen till en organisation med ett bredare medlemskap med fokus på spridningen av buddismen som ett sätt att reformera samhället.
1943 - Kampen mot regeringens förtryck Den militaristiska nationalismen uppstod i Japan på 1930-talet och kulminerade vid Japans inträde i andra världskriget. Den militaristiska regeringen påtvingade statsideologin Shintoismen på befolkningen som ett sätt att förhärliga sitt angreppskrig och slog ner alla former av oliktänkande. Makiguchis och Todas vägran att kompromissa sin tro och stödja regimen ledde till deras arrestering och fängelse 1943 som ’tanke-brottslingar.’
1944 - Tsunesaburo Makiguchis död Trots försöken att övertala honom att frångå sina principer, höll Makiguchi fast vid sin övertygelse och dog i fängelset 1944. Efterkrigstidens återuppbyggnad (1945 - 1958)

Grundmålet inom buddhism är att inse
mänsklighetens fred och lycka /Josei Toda

1945 - Aktiv, socialt engagerad Buddhism: Josei Toda överlevde detta eldprov och släpptes ur fängelset några veckor innan krigsslutet. Toda hade även i fängelset studerat Lotus sutran och chantat Nam-myoho-renge-kyo intensivt och kommit till den revolutionära insikten att Buddha är själva livet. Han kom till den djupa övertygelsen att det var hans uppgift att sprida budskapet om Lotus-sutran så mycket som det var möjligt och beslöt att ägna resten av sitt liv åt detta arbete. Han beslöt sig även för att återuppbygga Soka Gakkai mitt under efterkrigstidens förvirring i Japan och utökade sitt uppdrag från utbildningsområdet till nytta för samhället som helhet. Han främjade en aktivt, socialt engagerad form av buddhism som ett medel för självuppskattning, d.v.s. ett sätt att övervinna hinder i livet och fylla på inre hopp, tillit, mod och visdom. Han använde termen ’Mänsklig Revolution’

för att uttrycka den centrala idén av Nichiren Daishonins buddism - att alla människor kan förändra sina liv till det bättre och nå upplysning i detta liv. Detta meddelande genljöd särskilt bland de utslagna i det japanska samhället och innan Todas död 1958 fanns det cirka en miljon medlemmar."

”Att vara oförskräckt vad som än sker, det är roten till all sann lycka.
Att röra sig beslutsamt framåt oavsett vad som ligger framför en -
det är anda, beslutet som leder till mänsklig seger”.
/ Daisaku Ikeda

Hur det sorgligaste tröstar

Jag brukar nämna vikten av att försöka se allt ur fler än ett perspektiv och det är ofta livsviktigt. När jag känt mig lycklig och nöjd med livet har det hänt att det slagit mig att inget varar för evigt. Att det gäller att njuta eftersom livet är föränderligt och att det är sorgligt.

Just den tanken är, konstigt nog, också en stor tröst. När det känns som om allt går utför och att jag är ett misslyckande är det tanken på att inte heller detta kommer att bestå som kan hjälpa till att genomleva en tuff period.

Bild lånad ut Det Sjunde Inseglet 

Att försöka betrakta situationen utifrån och konstatera att nu känns allt totalt hopplöst, men det är bara som det känns eftersom jag (som nu t ex) inte får behålla nästan något jag äter och därför inte har någon energi pga näringsbristen.

Just tanken på hur det alltid kommer en ny vår, liksom att det brandskadade blåregnet här i Simrishamn överlevde eldsvådan och kommer att blomma igen om några månader. Även det överlevde trots att branden slukade flera byggnader. 

"Det går över" är så negativt laddat för något som egentligen gäller åt båda håll. Ingen sorg varar för evigt. Lika lite som att heller ingen lycka gör det, trots att sagoböckerna hävdat motsatsen.

Ofödda barn reagerar på mammans ev lycka

Jag vet att jag tidigare läst, hört eller sett om hur ofödda barn påverkas av deras mödrars sinnesstämning, men det enda jag hittar nu när jag vill berätta om det är denna artikel från www.respektlivet.nu, fast jag är övertygad om att att källan jag syftar på är något stort universitet e dyl.

En studien,  Fetal Response to Induced Maternal Emotions [Fosterrespons på framkallade moderskänslor] publicerad i The Journal of Physiological Sciences i maj 2010 visar just att "Ofödda barn reagerar på mammans sinnesstämning".
Fostren  blev stilla och tysta när modern kände sorg, medan de bli livliga när mamman kände sig lycklig. Sambandet mellan mödrars psykiska välbefinnande under graviditeten och hur det påverkar deras ofödda barns hälsa rönte allt större uppmärksamhet 2010 och dr Kazuyuki Shinohara  vid Nagasakis universitet i Japan undersökte därför med sin forskargrupp vid institutionen för neurobiologi och beteende fostrens reaktioner på mammans sinnesstämning. Det gjorde de genom att visa tio gravida kvinnor ett glatt, fem minuter långt klipp ur filmmusikalen the Sound of Music. Dessutom såg ytterligare 14 kvinnor ett lika långt, sorgligt klipp från filmen Utmaningen, där en pojke gråter vid sin fars död. De olika klippen visades mellan två känslomässigt neutrala filmklipp så att forskarna fick möjlighet att mäta de förändringar i fostrets rörelser som eventuellt skedde.

bild lånad från soulwise.co.uk

Mödrarna såg filmerna med hörlurar på för att garantera att inga andra ljud skulle påverka deras känslor när de mättes och för att fostren inte heller skulle påverkas av filmens ljud.  

– Foster kan höra under de sista tre graviditetsmånaderna
Förklarar dr Shinohara förklarar för The Journal of Physiological Sciences
Forskarna undersökte med hjälp av ultraljud fostrets arm-, ben- och kroppsrörelser till antalet och de kunde konstatera att de ofödda barnen viftade betydligt mer med sina armarna under det glada klippet än när modern såg ett neutralt filmklipp. När mödrarna såg det sorgliga klippen rörde de också betydligt mindre på armarna än annars.
– Dessa fakta visar att framkallade känslor hos gravida kvinnor påverkar främst fostrets armrörelser,.  Positiva och negativa känslor har motsatt effekt på fostrets rörelse fortsätter dr Shinohara. Forskargruppen drar slutsatsen att även om det är oklart vad som gör att ofödda barn med lyckliga mammor viftar med armarna vet man, att sorg frisätter stresshormonet adrenalin, som omdirigerar blod från livmodern och förbereder musklerna för ansträngning.
Om gravida kvinnor utsätts för kronisk stress påverkas fostrens utvecklingen, så att barnen föds för tidigt och med låg födelsevikt. Om de också känner ihållande negativa känslor som ångest, depression och ilska under graviditeten påverkas både fosterutveckling och barnets senare utveckling, enligt vad dr Kazuyuki Shinoharas forskargrupps studie visar.
Så viktigt också för nästa generations skull att den havande känner sig tillfreds alltså.

Skratt, relationer och framtiden

I måndags berättade Vetenskapsradion om det intressanta faktumet att hur vi skrattar tillsammans kan skvallra om relationen till den vi skrattar med. Du kan höra reportaget och skratten här!

Skratt tillsammans på en skrattklubb i Mumbai, Indien 2001
Som jag berättat så är just att skratta tillsammans och att se
varann i ögonen de största hemligheterna bakom att börja skratta

Det handlar om en forskningsstudie under Gregory A. Bryant vid UCLA som visat att  hur vi skrattar tillsammans med andra verkar kunna avslöja hur väl de människorna känner varandra.
Forskarna spelade upp inspelningar av människor som skrattande för nästan 1000 personer från 24 olika platser i världen. De skulle efter att ha hört skratten berätta om de uppfattade att de som skrattat ihop antingen var goda vänner eller knappt kände varann.
Det visade sig att deltagarna faktiskt lyckades "gissa" rätt oftare än om det bara varit slumpmässigt. Forskarna menar att det visar att skratt inte enbart är viktigt socialt för funktionen inom en gruppen, utan att det också ger andra möjlighet att tolka hur relationerna mellan dem ser ut.
Resultaten visade också att skratten som var mindre regelbundna i tonhöjd och intensitet oftare uppfattades som skratt vänner emellan.
Om du lyssnar på programmet här tror jag faktiskt att även du kan avgöra vilka som står varann nära och inte.

I fredags var jag också till Österlens museum och såg utställningen Tillbaka Till Framtiden som Dennis Dahlqvist curerat ihop med museichefen Lena Alebo. En av avdelningarna var humor och där nämndes just dr Madan Kataria som jag bodde hos i Bombay!!!

Några fler bilder från utställningen Tillbaka Till Framtiden: Temana i utställningen är ornament & crime, recycling, D I Y – do it yourself, naivism, patina, storytelling, andlighet och humor. 

Do it yourself [gör det själv] som punkare och Lotta på Bråkmakargatan gjorde! Är ett av utställningens teman.
Lena Alebo är historiekännaren som har fördjupat sig i livet på den skånska landsbygden och hon har plockat fram intressant allmogedesign ur museets gömmor och de har så jämförts med dagens formgivning. Allmogekonsten som växte fram här på landsbygden i och med enskiftet i början av 1800-talet, då bönderna fick det så gott ställt att de kunde skaffa tjusigare möbler än tidigare, med utsmyckningar och även anlägga trädgård, vilket blev en statussymbol samtidigt som det gjorde hemmet vackrare.
– I södra Skåne var inte möbelsnickerierna så många men däremot fanns det en gåramålare [gårdsmålare] i nästan varje by. Han gick runt och målade livet på gården och människorna som bodde där. Målningar blev ett slags varumärke för gården. Jöns Persson i Valleberga och Oskar Lindblom i Skillinge var två av de mest kända på Österlen, förklarar hon i Skånska Dagbladet.

Utställningen visar både samtida och allmoge:
– Det är dags att modernismen och funktionalismen får konkurrens av en mera hållbar och dekorationsrik design. Det har många av våra avantgardiska formgivare förstått, som Dahlqvist säger till SkD.

Stickad Hjärna av Malin Schönbeck. Hur en stickar en sådan själv, D I Y, skrev jag om här! Modern Glaskorv av Frida Fjellman och Dahlqvist hittade Elfstrands klassiska groda i botten på kräftfatet.

Utställningen visar influenser av alla möjliga slag från allmogen till modern design:
– Ornament (ovan) bannlystes redan i början av 1900-talet som något som underutvecklade infödingar sysslade med. På samma sätt dömde man ut de naivistiska gåramålerierna [gårdsmålerier] och senare de andliga influenserna. I dag är ornament, dekorationsmåleri och historieberättandet inne igen, vilket flera av våra formgivare visar prov på. Humorn är också ett viktigt inslag i designen som Dahlqvist framhåller i SkD.

Fantastiskt vacker näverpall av Sophia Lithell, som finns i Malmö och inspireras av traditionellt hantverk, detaljer i vardagen, beteenden, etymologi och konst. På sin hemsida skriver hon:
"Jag tycker om att jobba med naturliga material och uppmärksammar alla detaljer. Jag älskar att skapa och arbeta med mina händer och att låta saker och ting ta tid. Jag vill upptäcka något nytt i skapandet."

Något annat skratt-relaterat är att jag hörde ett så fantastiskt Vetenskapsradion också på tisdagen om Magiska träd och heliga källor.

Min lilla ask-planta som ska bli Yggdrasil

Det mest fantastiska med det är folkloristen Tora Wall, som inte bara är enormt kunnig, utan också har ett helt underbart skratt, så hör det här!

Vikten av tilliten

Jag tycker att tillit är oerhört viktigt, eftersom rädsla och otrygghet inte bara innebär att man själv inte mår bra, utan dessutom blir man orolig, rädd och tar avstånd från allt man inte känner till. Det innebär också en fientlighet mot det man ser som okänt.

I Johannesburg fanns inte mycket tillit...

Det var något jag verkligen blev medveten om under min termin i Johannesburg, 2000. Sydafrika är ju ett land som inte bara plågats av apartheid ända från 1948 - 1994, utan också av djup fattigdom och orättvisor, vilket verkligen gett upphov till en bristande tillit mellan människor. Titta bara på bilderna ovan så får du en vink om att det innebär kriminalitet och inmurade tomter vaktade med vapen, larm och hundar,

parakrobaterna Peter Åberg och Saara Ahola
Bild lånad från DN-artikeln

Det är också något som DN tar upp i en ny artikelserie, som inleddes 16/12 med en artikel om att just tillit är det allra viktigaste verktyget för parakrobaterna Peter Åberg och Saara Ahola.Jag citerar: "Peter och Saara är två av den svenska cirkusvärldens skickligaste parakrobater, ett yrke som bygger på maximal [genomgående mina kursiveringar] tillit. Om de under ett kort ögonblick börjar tvivla på vad partnern gör kan det gå riktigt snett, med risk för allvarliga skador. ---
– Saara måste lita på mig och på att jag kan balansera henne i min hand. Det ska kännas som om hon står på ett golv, inte går på en svajig lina. Hon ska också vara säker på att jag fångar henne om något går fel, säger Peter.  Samtidigt måste han vara säker på att Saara inte börjar 'sprattla' och 'vifta' om det är på väg att gå snett; han måste lita på att hans partner fullföljer den rörelse som ingår i  numret – och att han reder upp situationen.--- DN:s Rikard Loman skrev i sin recension att kvällens stora poäng var att det inte bara krävs muskler, koordination och balans för att göra cirkus, utan att det också behövs mod att förlita sig på att andra griper in när man faller. Utan tillit störtar vi till marken när säkerhetsnät saknas, både i och utanför manegen.--- I fjol var de med med i den uppmärksammade föreställningen Crossroads i Berlin. Då märkte Saara snabbt att gruppen skulle fungera bra ihop.
– Men jag har också lärt mig att snabbt läsa av människor i andra sammanhang, att tolka deras kroppsspråk. Det kanske är ett resultat av att tilliten är så viktig i mitt jobb, säger hon.
– Jag tror att det är mycket viktigt för att alla arbetsplatser ska fungera. Vi måste lita på varandra. Annars riskerar vi att hela tiden gå omkring och misstänka varandra. Det skapar inga bra arbetsplatser och inga bra samhälle, säger Peter. Vad händer då om tilliten sviktar i  ert jobb?
Peter och Saara understryker att om tilliten sviktar är det katastrof. Om de inte kan lita på sina kollegor på scenen eller i träning blir allt svårare och skakigare och det bryter ner tilliten ännu mer.  – Detta leder i sin tur ofta till att folk blir rädda. Och när folk har adrenalin och blir rädda eftersom de inte har tillit till sina partner blir ofta resultatet ilska. I en sådan situation är det otroligt svårt att prestera hundra procent, säger Peter. ---
– Om jag är rädd för att utföra ett trick, det behöver inte vara ett nytt, beror det alltid på att jag misstror mig själv. Jag skulle aldrig kunna arbeta med en partner som jag inte litar på [säger Saara]. Skulle jag förlora tilliten till Peter för en tiondels sekund fungerar det inte på scenen, och då troligen inte heller privat."

en snöig grind i Östersund

17 december tar DN upp just hur det riskerar att bli som i Sydafrika när tilliten helt saknas i ett samhälle. Konstigt nog tas dock inte just Sydafrika upp: "Bo Rothstein är professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och har länge forskat om bland annat den sociala tillitens betydelse.  Han menar att  tilliten mellan människor påverkas väldigt lite av vad som händer på den övergripande politiska nivån, vilket kanske förvånar en del. I stället är det andra faktorer som styr.
– Det som påverkar tilliten är hur polisen, rektorn på barnens skola, socialsekreteraren och andra i offentlig tjänst uppträder på lokalplanet. Deras agerande är helt avgörande, säger Bo Rothstein.  Om företrädare för den offentliga sektorn som vi möter i vardagen uppträder ohederligt leder det till att  tilliten i hela samhället eroderas, fortsätter han.  Offentliga institutioner måste vara okorrumperade samt präglas av trovärdighet, ärlighet och opartiskhet. Då genomförs politiska beslut på ett rättvist sätt och det påverkar tilliten till andra människor positivt, menar Bo Rothstein.  En hög social  tillit främjar i sin tur värdefulla saker som till exempel hälsa och större tillfredsställelse med livet.--- Samtidigt lyckas ett samhälle med hög social tillit ofta skapa en bra infrastruktur, ett väl fungerande rättsamhälle [sic! rättssamhälle] och generella socialförsäkringar. --- I USA finns en växande likgiltighet inför det politiska systemet och maktetablissemanget i huvudstaden Washington. Även i Sverige talas då och då om ett ökat politikerförakt. Men det leder inte till minskad tillit i samhället i stort, hävdar alltså Bo Rothstein. ---– Om vi inte kan lita på tjänstemän som ju ska vara hederliga, hur kan vi då lita på andra människor?
Därför är det så viktigt att det i all undervisning finns med en moralisk dimension, menar Bo Rothstein. Tillsammans med professorskollegan Lennart Levi har han föreslagit att kärnvärden som 'etik, korruptionsbekämpning och öppenhet' ska finnas med inom all högre utbildning i Sverige.
– När vi vänder oss till offentliga tjänstemän ska vi kunna vara säkra på att de agerar opartiskt. Men det innebär inte att alla ska behandlas lika. Opartiskhet innebär att alla blir rättvist bedömda och att ingen blir favoriserad på någon annans bekostnad, framhåller Bo Rothstein. --- I en debattartikel i DN den första november i år hävdade Bo Rothstein att ett tillitsfullt samhälle klarar av att ha en stor etnisk mångfald. Hur menar han?  – Danmark ligger etta i 'tillitsligan', det är det land där folk har störst tillit sina medmänniskor i  hela världen.  Ny forskning har studerat människor som kommit till Danmark från exempelvis Turkiet och Bangladesh, där den allmänna tilliten är mindre än fem procent, säger Bo Rothstein.  – Det intressanta är att tilliten i  denna grupp i efterhand snabbt närmar sig de danska nivåerna. Resultatet styrker hypotesen om att hög tillit beror på om man upplever sig rättvist bemött i ett samhälle med myndigheter som anses rättfärdiga. Motsatsen gäller så klart också."

Svetlana Aleksijevitj under sitt tacktal,
 Nobel-föreläsning kan duläsa på svenska här

Så här post-Nobel måste jag också dra slutsatsen att det är just brist på tillit som ligger bakom allt det fasansfulla författaren Svetlana Aleksijevitj vittnar om i sina böcker. Just nu läser Evabritt Strandberg Aleksijevitjs De sista vittnena radioföljetong. Jag har försökt, men kan omöjligt äta min lunch samtidigt som jag hör om allt det vidriga även barn tvingats gå igenom i de tidigare öststaterna. Inte undra på att människor där är så misstänksamma och därigenom otrevliga, som jag upplevde under min tid i Riga, med generationers dylika upplevelser!

Dagens DN-artikel, fokuserar, som du kan se ovan, på vad mycket positivt god tillit innebär.