Återseendets glädje

Under juli månad ska man passa på att åka runt och besöka + fika på hembygdsgårdarna i omgivningen, enligt min familjs tradition. Tidigare år har vi ofta åkt till Mariebys hembygdsgård, men nu har den varit stängd i 3-4 år. Syster fick syn på att den faktiskt är öppen i år, så igår passade vi på att åka dit och avnjuta lugnet och en brödportion. Det består oftast av två kakor, en bulle och en sockerkaksbit, men det skiftar från de olika hembygdsgårdarna.

När vi kom fram blev det riktigt varmt, så vi satt länge och njöt av de möra kakorna, kaffet, lugnet och omgivningarna.

Mariebys hembygdsgård drevs under många år av Monica Nordenström, med hjälp av väninnan Maud, som gick skolan med min mor. De senaste åren  drev de dock sommarkafé vid hennes gårdsbageri i Fugelsta.

Mariebys hembygdsgård ligger naturskönt med fält runt, en skymt av Storsjön och Marieby kyrkoruin alldeles intill, så det är verkligen fridfullt där.

Senaste veckan har dessutom verkligen gått i återseendets tecken. En ungdomskompis jag inte träffat på över 20 år bjöd på middag i måndags, och en annan jag inte träffat på kanske 15 var jag och fikade med förra helgen. Det är helt underbart att upptäcka att med vissa människor spelar det ingen roll att man inte setts på så länge för att kunna fortsätta nästan på samma ställe som man avslutade för så länge sedan. 

Flaggan i topp för återseendets glädje

All rosa text är länkar vidare till det som nämns i texten!