Här visas såväl inramade mindre blad i skimrande färg- eller gråskalor och större verk. Det handlar om motiv från rymden och partikelfysik, precis som utställningstiteln avslöjar.
"- Allt började med ett intresse kring rymdens svarta hål. Den inspirationen kom mer och mer in i min konst." berättar Ternström i LT. "Jag blir stående länge i rummet. Musiken till är stundvis kontemplativ, lika snabbt som den pockar på uppmärksamheten för att sedan ge bilderna mera uppmärksamhet.--- den skapas i ett dataprogram som med delvis styrning slumpas fram." beskriver LT vidare.När jag var dit i tisdags blev jag besviken över att ljudinstallationen inte var igång och dessutom var ljuset inte tänt i den övre våningen, vilket verkligen förtog det intryck utställningen annars kunnat få. Väldigt tråkigt eftersom Ternströms son, Sten Ternström, som gjort den är professor i musikakustik på KTH.
Utan ljuddimensionen upplever jag utställningen som platt och relativt intetsägande, eftersom jag tycker att motiven påminner alltför mycket om datorernas skärmsläckare för att egentligen kunna kallas annat än design.
Riktigt synd att Östersunds konstklubb inte ser till att utställningarna de arrangerar alltid visas som de är menat att göra. Upplevelsen blir när sådant här händer mer irritation än något annat för min del.
All rosa text är länkar vidare till det som nämns i texten!
All rosa text är länkar vidare till det som nämns i texten!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar