lördag 8 januari 2011

Bekvämlighetszonen utökad

Igår fick jag en riktig påminnelse om hur skilda referensramar vi människor kan ha.
Flasktork á la Duchamps
har jag inte råd med nu.
Någon gång kommer jag
nog ändå att skaffa en.
Som jag skrivit om tidigare  kan man numer köpa Marcel Duchamp-aktiga flasktorkar i många inredningsbutiker. Igår fann jag två varianter i en av min lilla stads butiker och skojade med ägarinnan, som jag pratat en hel del med och som jag tycker verkar vara kulurell av sig, om att det är så roligt att kunna hitta "konstikoner" i hennes butik. Hon såg ut som ett frågetecken och inte blev det bättre av att jag sa att Marcel Duchamp ju helt ändrat synen på konst när han 1914 instroducerade "Ready-mades" med en Flasktork på en konstutställning 1914... Hon kände sig nog lika dum som jag och försökte prata bort det med att de inte bara är vackra utan också så praktiska för att kunna ha glas man verkligen gillar framme. Det har hon helt rätt i, men det är inte av det skälet jag gillar den, men det höll jag faktiskt tyst om...

När känslan av att jag inte bara gjort bort mig själv utan även henne avklingat började jag fundera på hur ofta man bara pratar med folk som man delar erfarenheter och syn på samhället med och hur nyttigt  det egentligen är att lämna sin "bekvämlighetszon". I och med det tvingas man ju se sig själv lite utifrån och lär sig väldigt mycket, men annars inte ens skulle ha tänkt på. Visst känns det lite obehagligt först, men för varje litet steg man tar ut i det okända ju säkrare kommer man att känna sig allt starkare och faktiskt kommer det även att kannäas mer spännande! Känslorna av nervositet och av spänning ligger nämligen väldigt nära varann i våra hjärnor. (Ja, nu är jag tillbaka vid mitt favoritorgans outtömliga resurser.) När obehagskänslan klingar av kommer den driekt att övergå i just spänning och en känsla av hur kul det ändå är att utmana sig själv. Därigenom utökas din bekvämlighetszon och i den hittar du lyckan! 
bild lånad från http://www.createacashflowshow.com
För att citera Cullberg: "Att skapa nya lösningar förutsätter alltså ett tredubbelt mod. Först och främst modet att göra sig av mig gamla tankar. För det andra modet att tänka i nya banor. Men kanske främst av allt modet av att vistas i osäkerhetens landskap tillräckligt för att det nya ska kunna göra sig gällande. Detta är en sanning som gäller om allt nyskapande oavsett om det gäller att skapa en ny organisation eller ett nytt litterärt mästerverk"
Det finns massor att läsa på nätet om just att utöka bekvämlighetszonen, som jag tänker läsa in mig på framöver. 

Inga kommentarer: