Vackert ackompanjemang av doft o skönhet

Schersminen (inte Jasmin som många kallar den) är en helt ljuvlig buske som pryder många svenska trädgårdar och så även mina föräldrars, liksom på min gård. Doften kan bara beskrivas som diskret himmelsk och blomsterprakten ackompanjerar doften i ett skönt ljudande ackord.  På samma sätt som syrenen, som den elegant avlöser, är den svensk sommar "i ett litet nötskal"!

underbar schersmin-gobeläng nedom
mina föräldrars köksfönster

Doftschersmin (Philadelphus coronarius) kallas den därför också. Det finnsett antal varianter, exempelvis Kameliaschersmin, som har dubbla blommor och lite mer upprätt växtsätt och Smultronschersmin, som är lite lägre och som doftar mer likt smultron. Schersminen är mycket härdig och tål nästan alla jordar och förhållanden. Så har du plats för en buske som kan bli c:a 2-3 m både på höjden och bredden, så får du inte tveka! Den bör beskäras sent på vintern för att  inte bli för yvigt vidlyftig och för att hålla in den in en vacker form med mycket blommor. Skär helt enkelt  bort ett par-tre av de allra äldsta grenarna ända nere vid marken när busken har blivit ungefär 4-5 år och fortsätt sedan så med ett par års mellanrum. Då bildas nya grenar, vilket ger en tät och fin buske med mycket blommor. Det är ju ändå dem man vill åt!

Schersminen på min gård har inte helt slagit ut riktigt än

Schersmin är tämligen lättskött men kan ibland få rätt kraftiga bladlusangrepp (av företrädelsevis av den svarta sorten), vilket gör att skottspetsarna slutar växa och böjer sig, men det gör i allmänhet inget för buskens fortsatta levnad. Den kommer tillbaka nästa år till synes oberörd av dylika angrepp. Samplantera då gärna med vitlök eller andra lökar som gräslök, basilika eller indiankrasse, som håller bladlöss på avstånd.

Denna fina bild lånad från
nordingarden.blogspot.com

All rosa text är länkar vidare till det som nämns i texten!