måndag 19 september 2016

Svält ger längre friskare liv

Vi människor skapades för att kunna leva ett friskt och bra liv även när tillgången på mat var sämre. Vi är m a o skapade för att svälta ibland. Eftersom det för närvarande forskas väldigt mycket på hur människor ska kunna leva friskt långt upp i åldrarna liksom eftersom så många är överviktiga har även detta börjat undersökas närmare.

Hur jag antas se ut som gammal
(enligt appen AgingBooth)
Förra veckan rapporterade Vetandets Värld under rubriken Glad, frisk och gammal från ett internationellt symposium kring det hälsosamma åldrandet vid Chalmers i Göteborg. Konferensen Healthy Ageing hölls "30-31 augusti, täcker forskning på åldrandets olika aspekter – med jäst, fruktflugor, maskar och människor till hjälp".
Dina Petranovic, docent vid Biologi och bioteknik, VD för Molecular Frontiers är huvudansvarig för Healthy Ageing berättar om idéerna bakom konferensen:
 – Jag och mina kollegor på Chalmers arbetar med åldrande relaterat till sjukdom. Men det gör ju många andra också – till exempel på Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet och Sahlgrenska universitetssjukhuset. Det här är ett område av stort intresse. Vi blir allt äldre och åldrande är en naturlig riskfaktor för sjukdom. Frågor som rör just åldrande blir därför allt viktigare globalt, den åldrande befolkningen är en av våra största utmaningar. Samtidigt är vårt forskningsfält relativt nytt. Vi vill gärna sätta fokus på dessa viktiga frågor och tror att det kan intressera många."
Vetandets Värld tog bl a upp Spermidin, som är väldigt intressant men på ett helt annat sätt än en först skulle tro. Det handlar om autofagi, dvs  hur kroppen skyddar sina egna celler automastiskt från svält, medan t ex cancerceller förgörs av den påfrestningen.
"I lovande djurförsök med det kroppsegna ämnet spermidin har forskare sett bättre hälsa, förbättrade kognitiva förmågor och i vissa fall längre liv. Nu är den första kliniska studien med människor igång, där äldre mellan 60 och 80 år får tillskott av spermidin."  Genomgående mina kursiveringar.
Finaste kolonigrannen Gunnel Pihlman
är 81 år ung men har knappt träffat
henne alls i sommar
Vetenskapsradion berättade också 25 augusti att "Forskning på möss visar att mindre födointag förbättrar förmågan att reparera dna och skapa långa proteiner.     
Att minska på födointaget med omkring 30 procent har visat sig ge längre livslängd åt en mängd olika djur, alltifrån bananflugor till apor. Fenomenet kallas för dietrestriktion eller kalorirestriktion.   
För att gå till botten med varför så kallad kalorirestriktion förlänger livet, studerade holländska forskare möss med en sjukdom som gör att de åldras extra snabbt, så kallad progeri som i viss form också drabbar oss människor. ---  Sjuka möss som fick 30 procent mindre föda än vanligt vid varje mattillfälle, levde tre gånger längre än sjuka möss som fått äta så mycket de ville. Forskarna upptäckte att mindre energi till cellerna bland annat fick reparationssystemet för dna att göra färre fel - och därmed bromsades åldrades.  
Dessutom fick mössens nervceller dubbelt så lång livslängd med mindre mat. Den här kunskapen kan nu användas till att ta fram läkemedel mot progeri, men kanske också mot mer vanliga åldersrelaterade sjukdomar som exempelvis alzheimer och demens, enligt forskarna. 
En av mina absoluta favoritbilder av Greta Garbo
Den togs 1965 av Cecil Beaton då hon var 60 år
– Det kan finnas åtgärder som man kan göra för de individer som har drabbats av åldersrelaterade sjukdomar eller för tidigt åldrande. Då kan man ju kanske sätta in träningsprogram eller speciell föda, eller till och med läkemedel för att hindra detta, säger Helgi Schiöth, professor i farmakologi vid Uppsala universitet som granskat studien. Men enligt Helgi Schiöth tar det minst fem år innan sådana läkemedel kan bli verklighet. Ett minskat kaloriintag kan däremot hjälpa snabbare.   
– Jag tror att ändra kosten och beteendet är lättare i nuläget. Läkemedel är en bit från att vara tillgängliga. Enligt Helgi Schiöth blir vi alla friskare om vi inte äter oss proppmätta. Vi är nämligen inte gjorda för att bli mätta flera gånger om dagen, eller ens flera gånger i veckan, eller ens flera gånger i veckan. [Som jag inledde med.]  
– Vi är utvecklade för att klara svält, vi är inte utvecklade för att klara det här höga energiintaget, säger Helgi Schiöth professor i farmakologi vid Uppsala universitet.   
Forskare vid Göteborgs universitet håller också på att studera grundläggande mekanismer bakom varför minskat kaloriintag bromsar åldrandet. Deras forskning inriktar sig på enzymer som försvarar cellerna från åldersrelaterade skador, så kallade peroxiredoxiner".   
26 augusti fortsatte så Vetenskapsradion under rubriken Proppmätta lever kortare:   
– Vi är utvecklade för att klara svält, vi är inte utvecklade för att klara det här höga energiintaget, säger Helgi Schiöthl.   
Lyssna här på vad han har att säga om den nya forskningen gällande detta!

fredag 16 september 2016

Vaniljsyltade tomater

Skördefesten vid Koloniföreningens 100-årsjubileum smakade jag fantastiskt goda vaniljsyltade tomater som en kolonist gjort. De smakade magiskt till den sashimi en av kockarna gjort så eftersom jag även i år har massor med tomater bestämde jag mig för att göra sådan fast jag inte har receptet.


Hon berättade att hon hade socker, vaniljstång och vinäger i men jag tänkte att jag testar en vanlig 1-2-3-lag och tillsätter vaniljfrön bara.
 

Samtidigt som jag steriliserade burken i ugnen skållade jag därför tomaterna (i 4 - 7 minuter, beroende på storlek) efter att ha skurit lite i skalet för att lättare få av det och att de inte skulle explodera i hettan. Sköljde i kallt vatten och drog bort skalen.

Jag gjorde så en vanlig 1-2-3-lag med vaniljstång i

1-2-3-lag med vanilj
Koka upp
1 dl 12%-ig ättiksprit
2 dl socker 
3 dl vatten
och se till att sockret löser sig
Skrapa ur
1 Vaniljstång
och koka med. Ta ur den, lägg tomaterna i en steriliserad burk och häll över vaniljlagen.

Färdigt att äta eller varför inte ge bort som present? Oerhört vackert med tomater i olika färgnyanser och smaken sedan!

torsdag 15 september 2016

Speglar, fantomsmärtor och neurologi

Härom kvällen var jag på en fantastiskt trevlig middag tillsammans med bl a en arbetsterapeut och vi pratade om hur mycket som egentligen är neurologiskt fast det inte ansetts vara det tidigare. Det gjorde vi eftersom jag läste nyligen om att fantomsmärtor, som min benamputerade farmor led så av, kunnat behandlas effektivt med hjälp av en spegel.
Greta speglar sig och speglar är bra till mycket fantastiskt!
Jag hittar inte artikeln nu med det var ett vetenskapligt experiment som gjordes där försökspersonerna först kände smärta när de såg hur smärta tillfogades en konstgjord hand de såg genom en spegel efter att de först verkligen tillfogats smärta samtidigt som de såg denna skadas. När de senare såg hur den konstgjorda handen skadades gjorde förväntanseffekten att de ändå verkligen kände smärta. (Det påminde om detta). En sidoupptäckt var då att även fantomsmärtor kunde försvinna genom att använda en spegel.
Arbetsterapeuten berättade om en patient som hade droppfot, vilket även jag hade efter olyckan (min högra fot fungerade inte som den skulle trots väl fungerande muskulatur pga mina hjärnblödningar i höger hjärnhalva) och att även det behandlats med hjälp av speglar! Det låter helt fantastiskt; för egen del fick jag arbeta mig ur det rent muskulärt och eftersom jag märker att det kommer tillbaka emellanåt när jag känner mig väldigt trött vore det väldigt bra att kunna avhjälpa det enkelt.
bild lånad från Vetenskapsradion

Väl hemma kollade jag därför upp det lite och hittade faktiskt detta ända från 2008, fast det jag hänvisar till kan ha varit tidigast för ett år sedan: "Många som får en kroppsdel amputerad upplever ändå smärta i den förlorade kroppsdelen, ofta som en ihållande kramp. [Jag kommer särskilt ihåg hur konstigt det var när farmor sa att de kliade så där hennes ben inte längre fanns kvar.] Vad sådana här fantomsmärtor beror på förstår man ännu inte helt. Men nu beskrivs i en studie en ny metod att lindra dem, eller bota dem helt.  
Metoden bygger på våra spegelneuroner i hjärnan, nervceller som inte bara aktiveras när vi gör en rörelse, utan även när vi ser andra göra samma rörelse.
Den amerikanska psykologiprofessorn VS Ramachandran och hans kolleger lät personer som saknade ena handen stoppa in den hand de hade kvar i en specialbyggd [spegel]låda med speglar, som gav illusionen av att de hade två händer. När en andra person masserade deras hand, kände försökspersonerna massagen även i den försvunna handen och hos flera försvann fantomsmärtorna.  (New Scientist)"
Du kan se försöket i spegellådorna här:

Fann även detta från Vetenskapens Värld sedan i februari 2014:  "I 48 år levde en amputerad man med ständig smärta. Nu har Chalmersforskare lyckats lindra smärtan med hjälp av en virtuell låtsasarm. [Genomgående mina kursiveringar.] Forskare vid Chalmers tekniska högskola presenterar nu en ny teknik för att behandla fantomsmärta, alltså när personer som blivit amputerade upplever att den saknade kroppsdelen fortfarande finns kvar och gör ont.  De har behandlat en man som amputerade ena armen en bit ovanför armbågen för 48 år sedan. Sedan dess har han lidit av svåra fantomsmärtor, och trots många försök har ingen tidigare behandling har hjälpt.  – När man förlorar en lem så stämmer inte hjärnans kartan för kroppens signalvägarna längre. Man vet inte exakt vad det är som händer, men det orsakar smärta, säger Max Ortiz Catalan, som är doktorand vid Chalmers tekniska högskola och Sahlgrenska universitetssjukhuset och arbetar med projektet.
På 90-talet kom forskare på ett nytt revolutionerande sätt att hantera den här typen av mystisk smärta i kroppsdelar som faktiskt inte finns. Det kallas spegelterapi och går till så att den amputerade personen får göra rörelser med sin friska arm eller ben, och försöker samtidigt att göra samma rörelse med den amputerade. Med hjälp av en stor spegel reflekteras den friska sidans rörelser, vilket skapar en visuell illusion av att båda armarna eller benen fungerar som de ska.  Det forskarna gör med den här typen av teknik är att reparera kartan för signalvägarna i hjärnan och på så sätt lura den amputerades hjärnan till att tro att lemmen fortfarande är frisk.
Nu har de utvecklat den här spegelterapin ett steg till.
Nu använder man sig av så kallad ”förstärkt verklighet där mannen, i stället för att använda spegel, får se sig själv på en datorskärm via en webbkamera. Genom en markör på den stump som finns kvar av mannens arm, kan den förlorade armen ersättas med en virtuell låtsasarm på datorskärmen. Med hjälp av elektroder som fästs på stumpen kan muskelsignaler fångas upp och mannen kan på så sätt styra den virtuella armen på skärmen.
Redan efter andra behandlingen minskade smärtorna hos den amputerade mannen, och fortsatte att minska vid varje behandlingstillfälle. En fördel med den nya tekniken är att den kan användas även där patienter saknar båda armarna eller benen. Forskarna hoppas att tekniken även kommer att kunna användas till sjukgymnastiksövningar [sic!] för personer som har nedsatt rörelseförmåga, exempelvis efter en ryggmärgsskada eller en stroke.
 – Detta är en studie av ett specifikt fall, så vi kan inte dra några generella slutsatser att det kommer fungera för alla patienter. Men med tanke på att patienten i studien har haft smärtor i 48 år och tidigare testat flera typer av behandlingar, är det sannolikt att det inte är en slump att det fungerar, säger Max Ortiz Catalan.  Om några månader inleds en klinisk studie av mjukvaran på tre sjukhus i Sverige. Forskningsområdet är en spin of  på Max Ortiz Catalan huvudsakliga forskningsområde där han jobbar med utveckling av nervstyrda proteser,"
Faster Nanny spelar orgel för farmor i juli 2000
Vetenskapsradion rapporterar med att prata med amputerade Ture Johanson istället: "Behandlingsmetoden kräver inget ingrepp i kroppen eftersom muskelsignalerna fångas upp av elektroder som sitter utanpå huden på armstumpen. --- En majoritet av alla som blir amputerade drabbas av någon form av fantomsmärtor i den förlorade kroppsdelen. Det här är ett fenomen som sjukvården idag inte helt kan förklara och som är svårbehandlat.
– Ja, jag åkte av vägen för fyrtioåtta år sedan och rullade runt på en åker, och armen klipptes av mot taket. När jag åkte ut så var armen tydligen kvar i bilen,  berättar Ture Johanson.
Ända sedan bilolyckan har han haft problem med fantomsmärtor i sin högerhand: Värk och kramper som han inte lyckats bli kvitt, trots att han testat allt från hypnos och mediciner, till akupunktur och så kallad spegelterapi. Men för ett år sen fick han som första person i världen pröva en ny behandlingsmetod, som utvecklats av forskare vid bland annat Chalmers tekniska högskola i Göteborg.  Med hjälp av elektroder fästa på huden, som kan läsa av nervsignalerna i den amputerade armstumpens muskler, har Ture Johanson kunnat styra en virtuell arm, som han kunnat se på en datorskärm. Förhoppningen har varit att det här virtuella övandet ska hjälpa till att få ordning på de trasiga nerver och de delar av hjärnan som man tror är med och skapar fantomsmärtorna i den amputerade kroppsdelen.
Även om metoden nu måste testas på fler patienter, så visar de första resultaten, som nu publicerats, att Göteborgsforskarnas teknik fungerar. Åtminstone på Ture Johanson: Efter ett år med övningar har inte bara hans smärtor minskat drastiskt. Den förlorade handen, som han i alla år har upplevt som krampaktigt stängd, har också öppnat upp sig" Häftigt va? Du kan läsa ännu mer i 

onsdag 14 september 2016

Glutenfri zucchini-pudding

Nu när ytterligare två zucchini mognat passade jag på att göra den goda zucchinipudding jag fick receptet till i fjol men glutenfri, dvs. Det blev riktigt gott så här kommer receptet:
Zucchini-pudding 6 port 
Sätt ugnen på 225 grader och smörj en ugnsfast form  (22-24 cm i diameter) med
rapsolja
Skala och skär
1 kg zucchini
i tärningar. Koka dem i 10 minuter och mixa så till en jämn smet. Lår svalna.
Vispa
4 ägg
luftigt och vispa ned
3/4 dl råsocker
i äggen.
I en annan bunke blandar du ihop
2 krm salt  
3 msk mandelmjöl  
1 msk psylliumhusk
25 skållade och finhackade sötmandlar 
2 skållade och finhackade bittermandlar
Vänd ihop med äggsmeten och blanda även i zucchinimoset.


Häll smeten i formen och grädda mitt i ugnen i 200 grader ca 40 minuter.
Låt svalna något och servera med lättvispad grädde (och sylt/eller bär). Riktigt gott!

söndag 11 september 2016

Behåll minnet länge!

För några veckor sedan skrev DN om hur vi måste använda vår hjärna och minnet för att de ska fungera optimalt, alltså på samma sätt som med resten av kroppen. Allt detta är sådant jag återkommer ofta till här i bloggen. Jessica Gedin har ett så underbart ort för vad även jag är; vetenskapsgroupie! Hon vurmar för fysik, men i mitt fall gäller det nästan allt överskuggande neurovetenskap med allt vad det innebär. Det är nog knappast en överraskning för dig om du brukar läsa bloggen.
Min titan-hjärna Utopiskt Implantat för Framtiden
– Det är lite av use it or lose it som gäller, använd hjärnfunktionerna om du vill öka chansen att bevara dem, säger Lars Nyberg, professor i psykologi och neurovetenskap vid Umeå universitetDN. "Tillsammans med Lars-Göran Nilsson, professor emeritus i psykologi, och [DNs] Insidans medarbetare Peter Letmark har han skrivit boken Det åldrande minnet (Natur och kultur) med underrubriken Nycklar till att bevara hjärnans resurser.  ---
Nyberg ... lägger till:  
– Men i boken vill vi lyfta fram att många faktiskt har välbevarade minnesfunktioner högt upp i åldrarna.

bild av boken Det åldrande minnet av Lars Nyberg,
och tips för minnet ur .dn.se
 ...– Kort sagt kan man säga att vi är våra minnenMinnet kommer in så mycket i våra liv, alltifrån att vi kommer ihåg var vi lagt saker till att vi använder minnet i många vardagliga situationer utan att veta om det – som när vi cyklar eller kör bil, till exempel.
[Jag brukar nämna att våra kognitiva förmågor, som ofta misstolkas för att vara intelligens, egentligen är helt beroende av minnet.]
"Mycket i den nya boken bygger på Betula, ett forskningsprojekt i Umeå [där bl a jag finns med] som startades av Lars-Göran Nilsson redan på 1980-talet. I nästan 30 år har forskarna följt cirka 5.000 personer i Sverige för att se hur minnet förändras vid åldrandet.
Huvudfokus i projektet har varit det episodiska minnet, som baseras på erfarenheter. Det handlar exempelvis om att komma ihåg vad man gjorde i går, vad man gjorde senaste julen eller när man senast träffade sin vän.  Det är den minnesfunktionen som oftast förknippas med försämring, både vid åldrande och vid demenssjukdomar.
Tidigare har man trott att det episodiska minnet börjar försämras redan i 20-årsåldern. Men studier i Betulaprojektet visar att försämringen generellt börjar först i 60-årsåldern. [Genomgående mina kursiveringar.]
 – Det känns positivt att kunna lägga fram fakta om det, säger Lars Nyberg.
Också det semantiska minnet, 'faktaminnet' som hjälper oss att komma ihåg kunskaper och fakta som vi lärt oss, är generellt rätt välbevarat under åldrandet.  ...
 – Vi försöker visa hur mångfasetterat det är, både arv och miljö har betydelse, säger Lars Nyberg. Ofta när man pratar om ärftlighetens betydelse får man frågan om det 'är kört'. Men det finns många livsstilsfaktorer som påverkar på sikt...
Träning är viktigt men kanske inte vighet...
fantastiskt vig äldre kvinna men bildens upphov
är höljt i dunkel. Gissar att hon är gammal dansare
 – Fysisk aktivitet är viktigt, i dag vet vi att det betyder mycket för hjärnan. [Vilket jag ofta tagit upp.] Att ha en bra kondition under vuxenlivet verkar öka chansen för att minnet och hjärnan ska åldras på ett bra sätt.  Att ha koll på vikt, blodtryck och blodsockernivåer är inte bara bra för hjärtat utan även för hjärnhälsan, och också där kan fysisk aktivitet spela en roll.
Men även stimulans och utmaningar verkar ha en positiv effekt på  minnesfunktionerna. Att ha haft ett stimulerande och omväxlande arbete tycks exempelvis ha en positiv betydelse för minnet på äldre dagar, säger Lars Nyberg.
– Att hjärnan får utmaningar är en skyddsfaktor. Det är bra att om möjligt undvika att bara gå på rutin, utan försöka hitta stimulans och nya uppgifter. Sociala aktiviteter som umgänge med andra kan också vara en stimulans för hjärnan... Gör man bara det som man redan är superbra på kommer det inte att hända så mycket. Det ska till utmaningar, att man höjer nivån. Det gäller för var och en att hitta det som är utmanande för just den personen...Det finns för lite forskning för att säga något bestämt. Men det finns studier av personer i riskzonen som visat gynnsamma effekter av motion, bra kost, kontroll av hjärt- och kärlsjukdom och kognitiv träning. Minnesträning har bättre effekter på unga människor, men det betyder inte att det saknar effekt hos äldre, säger Lars Nyberg."
Det var väl logiskt? Ät bra, träna bra, ha trevligt och utmana dig själv. Svårare än så är det inte ens vetenskapligt!

lördag 10 september 2016

Vaccination mot demens?

I slutet av juli rapporterade Illustrerad vetenskap om ett nytt vaccin som är tänkt att förebygga demenssjukdomar och  då rapporterades kunna "vara klart att testa på människor inom ett par år, enligt forskarna bakom försöket."
Mina grannar och vänner Herbert och Sonja från Östersund
var då 92 och 80 år
Det vaccinet påverkar två proteiner, tau- och beta-amyloid [som jag tog upp även i juni] och "har visat lovande resultat i ett nytt test på möss.
Världen över lever mer än 47,5 miljoner människor med en demensdiagnos, och den siffran väntas stiga till svindlande 75,6 miljoner 2030. Det råder alltså inga tvivel om att demens är ett stort problem – både för de drabbade, deras anhöriga och för samhället. Därför söker forskare världen över efter en lösning som kan behandla de sjukdomar som leder till demens...
En grupp forskare från bland annat Flinders University i Australien gjort framsteg när det gäller ett vaccin, som sägs vara klart att testa på människor inom två till tre år. [Genomgående mina kursiveringar.]
min 3D-utskrivna hjärna i titan
Helt konkret kan vaccimet målinriktat påverka två typer av nedbrutna proteiner, som ansamlas i hjärnan och ofta förorsakar demens. Proteinerna kallas Tau och Beta-amyloid. Nikolaj Petrovskij – en av forskarna bakom vaccimet – jämför dem med trasiga bilar i ett garage.
'Man måste avlägsna dem, annars kommer man inte ut' , säger han till 891 ABC.
Stor potential Och i det avseendet har vaccinet visat lovande resultat i ett nytt test på möss.
'Vi har skapat ett vaccin som får immunsystemet att producera antikroppar. Antikropparna fungerar som ett slags bärgningsfordon i hjärnan, som avlägsnar de trasiga proteinerna', förklarar Nikolaj Petrovskij. Enligt honom är det uppseendeväckande att vaccimet just kan påverka båda proteinerna. 'Det betyder att vaccinet har potential att både förebygga demens och potentiellt också att rulla tillbaka processen i de tidigaste stadierna', förklarar han." Också National geographic publicerade samma artikel samtidigt.

Vore det inte helt makalöst om världens äldre kunde vaccineras mot demens i framtiden? Tänk vilka enorma besparingar inte minst inom mänskligt lidande!

fredag 9 september 2016

Pumpasoppa med kanel

Med mycket pumpor blir det nu många recept med just det och idag testade jag en soppa som både låter konstig och väldigt god. Det är nämligen kanel, som jag är så förtjust i!
 Pumpasoppa med kanel 4 port
1 stor pumpa som butternut (hade även zucchini i)
Dela på längden, ta ur kärnorna och värm ugnen till 200°. Lägg i ugnsform o pensla med
1 msk olivolja
salt och peppar
Rosta i ugnen på 190° i 45 - 60 min tills den blivit mjuk.
Skala under tiden
2 lite sura äpplen t ex Grany Smith
skär i bitar och finhacka
1-1 1/2 dl lök

 Bryn
1-2 tsk kanel
i smör
tillsammans
med lök och äpple tills det mjuknat.
När pumpan är mjuk ta ut den ur ugnen (gröp ur köttet om du rostat den med skal) och lägg i  en gryta med lök- o äppelröran. Tillsätt
4,5 - 6,5 dl grönsaksbuljong
1 - 2 dl grädde
så att det täcker grönsakerna. Koka upp och låt sjuda i 20 min.
Smaka av med
salt, peppar, kanel, kanske en gnutta vinäger
Mixa soppan med stavmixer så att den antingen blir helt slät eller om du vill ha lite bitar i.
Servera med
en klick creme fraishe
persilja
några äppelbitar
Gott kryddigt och höstlikt, trots att här ännu är sommarvarmt!