fredag 20 november 2020

Blåbärsskål med kokos

Ännu ett gott närmast dessertliknande frukosttips som även är nyttigt:

Blueberry bowl med kokoschips 2 port

Mixa 

1 banan 

2 dl frysta blåbär 

2 dl frysta svarta vinbär 

2 dl kokosmjölk 

Färskmalen kardemumma 

slätt med en stavmixer. Häll blandningen i två fat. Toppa med 

färska/frysta bär 

KokosChips 

fredag 6 november 2020

Lär dig mer genom att sprida inlärningstillfällena


Läser i SvD om 1800-talsknepet som håller än; Att lära sig mer utan att plugga mer. Utan att plugga på rätt sätt. I över ett sekel har forskning visat att det går att öka lärandet genom att planera när och hur man pluggar. 

Bild lånad från www.britannica.com

Maria Jelmini skriver i artikeln att ”Poängen är att glömma lite innan vi repeterar.” Min tanke när jag började läsa var att det bör handla om att vi behöver sova för att det vi lärt in ska lagras i vårt långtidsminnet, men den aspekten nämns bara i förbigående. Det gäller framför allt att repetera med tidsavstånd så att du måste leta faktan i ditt minne!
I slutet på 1850-talet försökte filosofen Herman Ebbinghaus att memorera listor med stavelser i sitt minneslabb i Berlin. Han övade och testade sig, igen och igen.  Ebbinghaus är mest känd för sin upptäckt av glömskekurvan [illustration nedan]– när han väl memorerat en lista insåg han att han glömde [genomgående mina kursiveringar] det mesta ganska snabbt. Men om han repeterade så planade kurvan ut – han glömde inte längre lika snabbt.  Kanske inte så förvånande. Men så var egentligen Ebbinghaus andra upptäckt det verkligt intressanta.  För att memorera en lista behövde han repetera den 68 gånger under en dag. Men om han spred ut repetitionstillfällena över tre dagar så nådde han samma resultat efter bara 38 gånger. Lika bra resultat med nästan halva studietiden.  Ebbinghaus hade sprungit på en av de idag mest robusta inlärnings­effekterna: spridningseffekten (the spacing effect på engelska). - - - En mekanism som ligger bakom effekten, konstaterar den amerikanska inlärnings­forskaren Shana Carpenter [minnesforskare] vid Iowa state university, är att lärandet tycks öka när vi glömt lite.  
– Om du repeterar det du ska lära dig direkt när du har studerat det, då är informationen väldigt tillgänglig. Men om du kommer tillbaka till materialet först dagen efter, då måste du kämpa för att minnas.  Det är dessutom när informationen sjunkit undan lite som vi verkligen vet vad vi kan och inte, påpekar Carpenter.”
Det tycks alltså vara som det mesta andra i livet, det som kräver något av oss blir kvar bättre. Kanske för att det då blir värdefullare?
”Att sprida studietillfällena är effektivt även utan sömn. I en studie lät forskare högskolestudenter lära sig ord på swahili, alla fick två studietillfällen. En grupp hade de två pluggtillfällena i följd, utan paus. Två grupper hade en 12 timmars paus emellan – men för den ena gruppen låg de 12 timmarna på natten och innefattade sömn. En grupp hade hela 24 timmar mellan de två studieomgångarna.  När deltagarna testades efter tio dagar, fick de som tränat utan paus sämst resultat (cirka 50 procent rätt i snitt) och de som väntat 24 timmar, bäst (cirka 75 procent rätt). Men forskarna såg också att de som haft 12 timmars paus men inte sovit, bara presterade lite bättre än de som inte haft någon paus alls – medan de som haft 12 timmars paus och sovit presterade nästan lika bra som 24-timmarsgruppen.  Effekten av att sprida ut pluggandet, tycks alltså både handla om pausen och sömnen.  
– Att sprida studietillfällena är effektivt även utan sömn, om du lägger lite tid emellan så är det bättre än om du inte gör det. Men när den tiden inkluderar sömn, då verkar det ge en extra boost till de fördelar som redan finns med spridningseffekten.  I studien ovan handlade det om inget, 12 eller 24 timmars mellanrum. 
 - - - Forskarna såg att de optimala intervallerna tycktes hänga ihop med hur lång tid det var till slutprovet. Är provet någon eller ett par veckor bort, borde tiden mellan repetitionstillfällena vara runt 20–40 procent av tiden mellan sista tillfället och provet. Är provet ett helt år bort, då borde tiden mellan testtillfällena vara 5–10 procent av ett år.  
– Forskarna såg dels att du får väldigt goda effekter av att sprida ut inlärningstillfällena. Men de såg också att fördelarna berodde på hur lång tid in i framtiden som testet skulle inträffa, kommenterar Shana Carpenter.  Så är provet om en vecka, ha någon dag mellan de två repetitionstillfällena.  

 Ebbinghaus glömskekurva Andel i procent som vi glömmer efter en första inlärning och hur glömskan minskar med hjälp av repetition. Första inlärning Repetition 100% 90% 80% 70% 60% 0 1 2 3 4 5 6 7 Förfluten tid (dagar) GRAFIK: LIV WIDELL ” 

När du kombinerar de här två metoderna, då blir det särskilt effektivt. Några saker är viktiga att ta med sig. Dels handlar det om effekten av att repetera samma material. Det gäller alltså att studera samma område minst två gånger. Och exakt vilket gap du har mellan gångerna är inte det viktiga, påpekar Carpenter. Poängen är att det du ska lära dig inte är helt aktuellt i minnet.  Forskare har sett att det finns en spridningseffekt när det gäller allt från fakta, begrepp och språk till matematik. Men även när det handlar om att få en djupare förståelse, att kunna generalisera, tycks effekten stå sig. - - - det är bättre att ha flera kortare lektioner i samma ämne, än en längre.  För att verkligen utnyttja spridningseffekten när vi försöker lära oss något, är det mest effektiva att kombinera spridningseffekten med en annan känd inlärningseffekt: testeffekten. Att försöka hitta svaret inom oss, att leta efter kunskapen i minnet, är betydligt effektivare än att läsa samma sak om och om igen.”

tisdag 3 november 2020

Mytomspunnen glass

Läste Lotta Lundgrens humoristiska artikel om Olof Palmes glass. Den har hon i mer än tio år letat efter det hemliga receptet på. Precis när hon så är redo att ge upp blir hon faktiskt hembjuden på denna mytomspunna dessert till en av Palmes söner. Hon skriver själv om jakten, vars spår visar sig leda till 1700-talet och Svenska Akademien(!) i SvD.

Eftersom jag är ett enormt glassfreak så  måste jag givetvis testa att göra hennes version av Olof Palmes glasskaka. Jag gjorde den med ett försök av min hemgjorda amaretto-likör i, egna körsbär och kokosflingor (då jag inte hade några  mandelditon). 

Olof Palmes glasskaka 

Värm ugnen till 200°C. Vispa 

2 ägg

pösigt. Vänd ner

2 dl råsocker

Blanda 

21/2 dl mandelmjöl

½ tsk bakpulver 

och vänd ner i ägg­smeten. I springform, 

smörj kanter, lägg papper över botten­ o

spänn fast sargen. Bred ut smeten 

i formen och grädda i mitten 

av ugnen, ca 20–25 min i 175°C. 

Låt svalna i formen. Smält  

200 g vit choklad

i vattenbad och rör ihop med 

4 dl crème fraiche

1 dl Amaretto-likör

1 äggula 

1 msk citronsaft. 

Häll ut smeten på den gräddade 

mandelkakan­ och frys med form och 

allt i minst 6h, gärna över natten. 

Låt glasskakan tina 5 min, garnera med 

Körsbär

Rostade mandelchips(alt. Kokoschips)

och servera.


FANTASTICO; underbart gott, utan vare sig grädde eller gluten, tack!

söndag 1 november 2020

Iskonvaljer!(?!)

Idag är det sex veckor til Lucia. Jag har därför satt min tredje omgång med iskonvaljer. Enligt vissa källor påstås det ta fyra veckor för dem att blomma efter det, medan andra källor menar att det tar sex veckor eller betydligt kortare eller längre tid. Med tanke på att jag verkligen vill ha blommande iskonvaljer till den stora Malin-dagen, också känd som Nobel-dagen dvs 10 dec tar jag det säkra före det osäkra och har bunkrat upp med så många liljekonvaljeskott att jag planterat tre varje söndag i varsina krukor för att på så sätt själv undersöka hur lång tid det tar.
Hur har jag då gjort? Grävde upp skott och beställde liljekonvaljelökar som jag så förvarat i sågspån i en plastpåse i min cykelkällaren (som håller kylskåpstemperaturen 12C). För tre veckor sedan la jag tre av dem i ljummet vatten några timmar där nere, varpå jag la dem horisontellt i (sandblandad) såjord och täckte med ett tunt lager såjordLa så mossa över så att fukten hålls konstant (och så blir det en så snygg grund för konvaljerna).

Så får de stå där svalt och mörkt tills skotten är 5 cm höga. Då ställer jag dem ljust (och gärna fortfarande lite svalt för) snart ska de då underbara blommorna på den lilla stängeln slå ut med den härliga doften av vår. Håller verkligen tummarna för att lyckas i år! Tror jag sammanlagt kommer att ha fyra eller fem krukor iskonvaljer att slå ut ända fram till nyår

 

lördag 24 oktober 2020

Morotskaka (nyttiga) som rawbollar

Jag tycker om morotskaka så igår blev det till frukost gröt med smak av det o till kaffet gjorde jag dessa

Rawbollar i  morotskaka-smak

Började med att riva

3 morötter

och monterade så om mixern med knivar och mixade

ihop

3,5 dl (glutenfritt) havregryn

så det blev mjöligt. Mixade så i

1/2 dl kokos

14 urkärnade dadlar

3 tsk kanel

3 tsk kardemumma

(ev lite vatten

så det blir formbart o inte så torrt.) Rullade till bollar som kan rullas i

Kokos alt.

färskost blandat med florsocker

Gröt o rawbollar med smak av morotskaka 

Jag åt dem dock som de ät. Så gott!

söndag 27 september 2020

Kaffefilter utan läckage

Senaste tiden har jag blivit oerhört irriterad eftersom kaffefilter spricker  i kanterna så det blir en massa sump i kaffet när jag bryggt mer än två koppar. Jag trodde det hade att göra med att jag köpt billiga (men givetvis oblekta) filter och kände mig totalt lurad när inte heller  de dyra märkesfiltren höll tätt. Jag fick då tipset att vika in kanterna vid sömmarna så här:


Till min förtjusning har jag sedan jag började göra det helt sluppit sump i kannan och vill därför dela med mig av det tipset.

 

fredag 25 september 2020

Lärorika korrigeringar


Alla skyltar av Mikael Richter 
och de flesta finns i Umeå

Jag brukar skoja om att jag bör vara fullärd när som helst eftersom jag gör så många misstag. Nu har jag faktiskt fått fog för det skämtet. Läste härom dagen om the Hypercorrection Effect [den sanna revideringseffekten] som psykologiprofessor Janet Metcalfe vid Colombia University la fram 2017.


För att lära oss (kognitivt så att vi verkligen minns det) på bästa sätt av misstagen krävs att vi direkt får reda på det rätta, erkänner det vi uppfattat fel och tar till oss det rätta tankesättet
Janet Metcalfe och hennes kollega Brady Butterfield fann 2001 i en studie att när deltagarna svarade fel på något ökade sannolikheten att de verligen skulle minnas rätt svar i framtiden. Vid rätt svar tänker vi ju inte vidare på saken eftersom det redan s.a.s. är klart. faktum är att ju säkrare deltagarna var på att de hade rätt när de svarat fel, desto bättre tenderade de att minnas rätt svar framledes.


Det här är ju något jag anat länge, men samtidigt håller jag verkligen med Metcalfe om att det egentligen är ologiskt.  
– Jag minns att jag ropade: ”det här går ju emot allt vi tror på, det kan inte vara rätt?”, säger Metcalfe till SvD. Enligt minnesforskning fördjupas ett minnesspår ju mer vi använder ett minne [det är detta neuroplasticitet handlar om!]. Ju mer du berättar om boken du läser eller tänker på ett gräl, desto bättre kommer du att minnas innehållet.
– Det som borde gällt om du var väldigt säker på ditt svar, är att minnet blev djupare inetsat [genomgående mina kursiveringar] när du svarade, och att det därför skulle vara svårare att förändra.

Förklaringarna till detta är flera; dels är det överraskningseffekten; när vi är totalt övertygade men ändå svarar fel ökar det aktiviteten i flera regioner i hjärnan, vilket Metcalfes forskningsgrupp noterade i magnetkamera [MR]. "Förenklat så har de sett att deltagarna, runt en tredjedels sekund efter att de får rätt svar, får en högre aktivitet i hjärnan i samband med att de kodar in rätt information – deras ansträngning ökar.
– Dels handlar det om överraskningen över att du gjort ett fel. Du blir mer överraskad och din uppmärksamhet ökar när du trodde att du hade rätt men inte hade det, än om du bara chansade. Det är som att någon säger: ”okej, fokus nu!”.Men det handlar också om att vi, när vi är säkra på att vi svarat rätt, redan har ganska djup kunskap om området, den omgivande kunskapen kring själva frågan, menar Metcalfe. Om vi [däremot] inte har en susning, inte kan något om området utan gissar hej vilt, tycks inte den nya kunskapen bli lika väl inetsad i minnet. Studier visar också att det är lättare att lära av fel inom ett område där man redan har ett expertkunnande.
Tack vare the Hypercorrection Effect kan jag alltså i lugn och ro fortsätta misslyckas och hävda att det finns vetenskaplig evidens för att det ändå gör mig allt bättre på det jag misstog mig om!