lördag 29 oktober 2016

Hjärnskador kan repareras av spontan motion!

Nu kommer jag med en sådan där vetenskaps"nyhet" som egentligen känns urgammal eftersom jag själv upplevde det redan för ca 20 år sedan igen.
Det var SVTs vetenskapsredaktion som förra veckan hade rubriken Frivillig motion kan reparera hjärnskador om en studie som publicerats i tidskriften Cell Reports,
Träning är inte bara nyttigt för själva kroppen, utan också för vår mentala hälsa, vilket jag rapporterat om tidigare.

Studien SVTs vetenskapsredaktion skriver om gjordes på möss, vilka forskare vid New York University School of Medicine kunde visa på att motionen kunde reparera fysiska [d v s neurologiska] skador i hjärnan. Mössen fick möjlighet att motionera genom att springa i hjul och lyckades därigenom reparera en viss typ av hjärnskada hos sig själva. Det var ett lag forskare vid New York University School of Medicine som konstaterade det i en ny rapport, som även Vetenskapsradion uppmärksammade.
– Det som är speciellt med den här upptäckten är att det här är ännu en pusselbit som visar att hjärnan mår bra av att röra på sig, säger Anders Hansen, som är  läkare och psykiatriker med speciellt intresse för vad motion gör med vår hjärna.
"Studien, som publiceras i tidskriften Cell Reports, gick ut på att dela upp möss med samma typ av hjärnskada i två olika grupper. Hjärnskadan gjorde att mössen hade svårt att gå, sämre balanssinne och en drastiskt förkortad förväntad livslängd, på ungefär en månad.
Den ena gruppen möss fick tillgång till motionshjul de kunde springa i [genomgående mina kursiveringar]. Den andra gruppen saknade motionsmöjligheter.
Forskarna upptäckte att gruppen möss som sprang visade upp klara hälsoförbättringar. De fick klart bättre balans och levde mer än tio gånger så länge, upp till ett år, jämfört med sina artfränder som inte fick motionera.
Axon är en nervtråd som ger upphov till och leder de elektriska
urladdningar, nervimpulserna/aktionspotentialerna mellan neuronerna
på bild lånad från www.neuroscientificallychallenged.com
Efterforskningar på mössens hjärnor visade också att de fysiska skadorna i organen delvis hade reparerats." Helt fantastiskt, men för mig faktiskt förväntat eftersom jag själv upplevt detta, som jag tolkar som en del av neuroplasticiteten, men inte enbart:
"Att vara fysisk aktiv hade stimulerat produktionen av det fettrika ämnet myelin, som fungerar som ett skyddande lager längs nervcellernas långa axoner.  Med hjälp av myelin fungerar nervsignalerna bättre och går snabbare, och därmed hade mössens hjärnor fått förbättrade kommunikationsmöjligheter med övriga kroppen.
Slutsatsen var alltså att frivillig fysisk motion, i detta fall löpning, inte bara var bra för den fysiska hälsan utan även hjärnan, och till viss del även kunde läka hjärnskador.
– Den här forskningen visar även de mokekylära mekanismerna, att fysisk aktivitet omvandlas till medicin för hjärnan. Nu kan man inte bara veta att det är bra med fysiskt aktivitet utan också varför, säger Anders Hansen." Han fortsätter förklara i Vetenskapsradion:
– När djuren springer i buren drar de igång en naturlig reparationsmekanism i hjärnan.  Han tycker att studier som denna tydligt visar att motion fungerar som en slags medicin för hjärnan.
– Ju mer vi förstår de här mekanismerna på djupet, desto bättre förstår vi att fysisk aktivitet inte handlar om att vara sportig. Fysisk aktivitet är medicin för hjärnan, det är något helt avgörande för hjärnan." Jag kan inte annat än hålla med och heja på så att han får ut det budskapet ytterligare!

måndag 24 oktober 2016

Popmusik mot smärtan

Illustrerad vetenskap rapporterade för ungefär 1 1/2 år sedan om att barn och unga som genomgått större operationer kunnat slippa smärtstillande medicin, som ju kan vara farlig för deras hälsa, om de lyssnar på popmusik istället.
Den slutsatsen kommer efter en ny studie från Northwestern University i staten Illinois i USA. "Musiken var individuellt och personligen utvald av de 9 - 14-åriga patienterna, som enligt forskarna föredrog de två popsnörena Rihanna och Taylor Swift.

Enligt den ledande forskaren bakom försöket, Santhanam Suresh, lurar musiken hjärnan så att den inte 'upptar' upplevelsen av smärta på patientens mentala 'hårddisk.
-Idén är att om du inte tänker på smärtan, upplever du inte den heller i lika hög grad som du annars skulle ha gjort. Vi försöker flytta den mentala fokuspunkten, förklarar han.
En av forskarnas överraskande upptäckter var att musiken fungerade oavsett intensiteten i smärtan [genomgående mina kursiveringar] som patienterna inledningsvis gav uttryck för. Försöket som genomfördes med 60 patienter, är enligt forskarna det hittills grundligaste av sitt slag. Tidigare undersökningar har också visat på ett samband mellan musik och smärtlindring vid små ingrepp.
Illustrerad vetenskap
Undersökningar visar att toner ibland är mer effektiva än tabletter. Men vad för slags musik som spelas saknar inte betydelse."
Se där; hoppas att det även funkar med rock och annan musik som jag lyssnar på med! Med tanke på att patienterna själva fick välja musik och det dessutom främst handlar om att flytta den mentala fokuspunkten så bör det vara så,

lördag 22 oktober 2016

Melati Suryadarmo spänner bågen

Igår kväll var jag äntligen till Lilith Performancestudios, som jag varit nyfiken på i åratal. Detta för att uppleva indonesiska Melati Suryodarmo som med sin performance Transaction of Hollows spänner bågen och skjuter 1000 pilar 19 - 22 oktober. 
Det häftiga är att Suryodarmo varit elev hos Marina Abramovic under två år och att hon nu kommer tillbaka till Lilith Performancestudios för tredje gången. Elin Lundgren och Petter Pettersson, som är Liliths konstnärliga ledare berättar för Skånska Dagbladet att de därigenom kunnat arbeta på ett annorlunda sätt:
 – Det är ju inte ett nytt konstnärskap att ta sig an och det är därför vi också vågar göra ett så minimalistiskt verk som vi gör nu. Vi vet att hon har den kraften och det fokuset, säger Elin Lundgren.
Vitklädda Melati Suryodarmo skjuter skarpt i vitmålat rum
Foto: Yvonne Erlandsson lånat från Skånska Dagbladet
Jag lyckades få komma igår kväll och det var verkligen en oerhört känsla av medveten närvaro. Vi var som mest 12 personer i den vita kuben där ett stort antal pilar vippade från väggarna. Tyvärr fick inte fotografering förekomma, men det var ett stort antal pilar som gjorde fantastiska skuggspel på väggarna. Eftersom jag hela tiden var så koncentrerad på vad Suryodarmo gjorde råkade jag backa in i dem emellanåt. Suryodarmo var helt inne i att koncentrerat röra sig genom rummet och vi i publiken flyttade oss hela tiden för att inte störa henne, vilket gav ett gnekande ljud av gummistövlar mot golvet som var väldigt påtagligt i tystnaden. (Alla mobiler måste givetvis vara tysta och regnet utanför.) Buntar med pilar var utplacerade lutade i de fyra hörnen och Suryodarmo rörde sig som i en koreografi, siktade och *bang* så borrade pilarna in sig i olika höjder på väggarna. Suryodarmo hade skjutit 4 h vardera under de två dagarna innan och det var en relativt tätt på väggarna. När Transaction of Hollows är slut imorgon kväll antar jag därför att det kommer att vara väldigt tätt mellan de tusen pilar som sticker ut ur väggarna.
Indonesiska konstnären Melati Suryodarmo skjuter
tusen pilar i ett slutet rum fyllt av publik
 Bild: Peter Frennesson lånad från www.sydsvenskan.se/

Hon har inspirerats av konsten att hantera pil och båge och säger i Skånska Dagbladet;
– Nu för tiden lever vi som om vi har en måltavla vi ska träffa. Vi projicerar våra önskningar; mot kärlek, mot frihet, mot ett bättre liv. Människans historia har ofta haft en förvirrande gång och för mig är det här en förvirrande tid. Alla spelar ut varandra, människor och länder. Vem lurar vem, vilka länder lurar vilka?  Hon fortsätter
– Det är väldigt komplicerat. Det finns en osäkerhetskänsla hos människorna som byggs på av politiken. Vi vill inte känna rädsla, men vi kan inte komma över den och det finns ingen förståelse för vad man är rädd för. I stället för en känsla av kärlek kommer enbart rädsla och hat. Det märker man i många politiska strategier som används för att kontrollera människor. Religionen är en sak, men även förstås pengarna.
Suryodarmo använder ofta egna erfarenheter och tidigare kunskaper i sina performancekonst. Så även när det gäller pil och båge känner hon väl till.
– Den finns som symbol i de flesta kulturer. Det som jag finner intressant är den grundläggande mänskliga önskan att jaga och att samtidigt beskydda. [Mina kursiveringar genomgående.] Det finns också aggression i symboliken. Förr i tiden handlade pil och båge mer om att överleva. Men om man gör det med aggression kommer man inte att träffa. Om man inte kan kontrollera sina känslor missar man. I japansk kultur använder man pil och bågskytte som en meditationsövning, fortsätter Melati Suryodarmo, medan i min kultur, den javanesiska, där jag lärde mig att skjuta, är det en sport – en kunglig sport.
– Jag är van vid långa performances som är krävande. Här krävs att man kontrollerar sina känslor och det gör att jag klarar det.  "Och det är inte farligt för publiken, lovar Melati Suryodarmo."
– Det blir en organisk rörelse, jag rör mig efter publiken. Vi kommunicerar utan språk, utan ord.  Att nå något djupt och kanske bortglömt är vad Melati är ute efter. – Men jag vill inte skriva någon på näsan att de ska tänka det jag tänker. Jag vill bara att publiken ska komma hit och var med mig på den här platsen under den här tiden." Jag upplevde det snarare som att publiken anpassade sig efter hur Suryodarmo rörde sig, men att det är en typ av ordlös kommunikation parad med medveten närvaro.
Lilith Performancestudios ligger i samma fastighet där även
Konstitutet håller till. i vad som tidigare måste varit industriområde
För Sydsvenskan berättar Petter Pettersson en rolig detalj: 
– Vi har skapat nya innerväggar så att pilarna inte åker in till grannarna. Så det har blivit ett ganska stort rum i rummet. 
Pinsamt nog är att när jag före performancen var på toa i byggnaden intill hörde något dunka inte insåg att det var en pil, utan trodde att något bara fallit. Petter Pettersson fortsätter:
– Melati Suryodarmo kommer under sexton timmar att skjuta över tusen pilar inne på Lilith Performancestudios. Publiken är i samma rum och kommer in i små grupper. Det är ett rätt våldsamt ljudverk för det smäller rätt mycket. Förhoppningen är att det ska bli vackert och starkt. 
Det anser jag med tillägget att det verkligen innebär en medveten närvaro.
Affischen till Transaction of Hollows i
regnet utanför Lilith Performancestudios
Genom Transaction of Hollows undersöker Melati Suryodarmo "mänsklighetens behov av kärlek och krig". Det är en long durational performance som utgår från Suryodarmos politiska bild av det förlorade samhället genom att i flera timmar skjuta hundratals pilar utan ett specifikt mål, instängd tillsammans med publiken i ett slutet rum.
"Fångad i repetitiva poetiska övervinnelser [sic!?] skapar Melati Suryodarmo (f.1969, bor och arbetar Surakarta, Indonesien) kraftfulla bilder som påminner mer om episka utmaningar än vardagliga beteenden. Hon är känd för sina ordlösa, icke-narrativa och mycket fysiska performance där hon använder sig av kroppen och dess omgivning för att skapa, som hon själv säger: 'en koncentrerad nivå av intensitet'." Det är den intensiteten jag beskriver som medveten närvaro eftersom en inte vill missa vad som sker genom att ens störas av ljud, fotograferande e dyl. "Repetitionen och varaktigheten i hennes verk får effekten att konstnär såväl som publik kan sänka garden och låta tanken vila. Hennes konst kretsar kring att överkomma hinder."
En fantastisk upplevelse måste jag säga att det var i a f så är väldigt glad över att ha fått delta!

måndag 17 oktober 2016

Kognitiva förmågor och Theory of Mind även hos djur

I början av oktober rapporterade SVTs Vetenskapsredaktion om något jag tagit upp tidigare gällande kråkfåglar under den (tycker jag personligen) löjliga rubriken Apor kan läsa dina tankar. Nämligen om Theory of Mind [teorin om sinnet], som tidigare trotts vara unikt mänskligt, precis som många andra kognitiva förmågor som också finns i våra (vi människor alltså) frontallober. Så här beskriver Vetenskapsredaktionen Theory of Mind : En bra svensk översättning för theory of mind saknas, men man kan säga att det handlar om en slags inlevelseförmåga som innebär att man förstår att andras beteende påverkas av deras föreställningar om världen. [Empati är ett ord jag beskriver noggrannare här då det finns flera varianter av det!] Traditionellt har man trott att förmågan utvecklas i fyraårsåldern hos människor, men studier med bland annat ögonrörelsemätning har pressat ner åldern till två år.  
Enklare former av förmågan är kända sedan tidigare hos djur, och inte bara primater besitter den. I vintras kom till exempel en studie på korpar om fenomenet."
Illustration av frontalloben [prefrontal cortex] lånad från the Guardian
Så här skriver Vetenskapsredaktionen om det: "I den vetenskapliga tidskriften Science publiceras idag [7 oktober] en artikel som ger starkt stöd åt idéen [sic! idén] att schimpanser, bonoboer och orangutanger kan veta vad andra primater tänker på. 
Tänk dig att du sitter vid din skärm och ser en film med två personer, Lisa och Kalle, där Lisa ser hur Kalle gömmer sig i en buske. Därefter lämnar Lisa platsen och ser inte när Kalle lämnar busken.  När Lisa sedan kommer tillbaka och ska hämta Kalle kommer du antagligen tro att Lisa tror att Kalle fortfarande sitter gömd i sin buske. Som en följd av detta så kommer dina ögon vandra till den plats dit du tror Lisa är på väg, alltså till busken.  Om jag samtidigt mäter dina blickar med en ögonrörelsemätare, som ser åt vilket håll du tittar, har jag ett bevis på att du har det som på engelska kallas för theory of mind – en typ av inlevelseförmåga som innebär att vi människor kan föreställa oss vad andra människor föreställer sig [genomgående mina kursiveringar]; att vi i detta fall kan räkna ut vad de har i sitt huvud.  
Har schimpanser och orangutanger samma inlevelseförmåga? Först nu kan vi svara 'ja' på den frågan. Och experimentet bakom beviset är utfört på exakt samma sätt som exemplet i ovan, där en internationell forskargrupp kunde se att 17 av 22 apor, bestående av schimpanserbonoboer och orangutanger, tittade på den tomma busken.  Inte längre unikt mänskligt Frågan om theory of mind är något som länge väckt debatt, eftersom att det mesta har pekat på att detta kunde vara en av de viktigaste egenskaperna som skiljer oss människor från djuren.
Kognitionsforskare Tomas Persson med schimpans, bild lånad från Lunds universitet
Men efter den här rapporten [liksom forskningsrapporten om kråkfåglar!] blir det svårt att hävda någonting annat än att även våra närmaste släktingar har förmågan, enligt Tomas Persson, kognitionsforskare vid Lunds universitet.
 – Ett identiskt test har gjorts för små barn. Då slöt man sig till att de hade den förmågan, och därför bör man kunna säga samma sak om aporna i det här testet. Forskarna har tittat på väldigt många individer för att bli säkra, och det går i linje med många andra experiment där man tittat på hur apor exempelvis läser av varandras uppmärksamhet eller avsikter. Det är en väldigt väl genomförd studie [från Kyoto universitet] och det är svårt att invända på deras resultat, säger han.
Det svåra med den sådana här experiment är att testa något som man traditionellt inte kan mäta utan att fråga försökspersonen om det. Helt enkelt eftersom fenomenet inte är synligt: det handlar ju om någons föreställningar om någon annans föreställningar.  Men genom ögonrörelsemätning har man kunnat studera djurens spontana förväntningar på vad som kommer att ske i scenen.
– En vinst med tekniken är att djuren inte behöver prestera i ett specifikt experimentupplägg eller lära sig någonting, vilket annars öppnar upp för mer kritik av resultaten, säger Tomas Persson.   Forskargruppen har alltså på ett smart sätt lyckats komma runt dessa problem. På så sätt kan vi med ganska stor säkerhet säga att vår förmåga att läsa av andras tankar [dvs vad vi förväntar oss att de ska göra med ledning av tidigare beteende] härstammar från långt tillbaka i tiden, och en förmåga vi delar med våra närmaste kusiner [och så kråkfåglar då, men dem forskar ju Tomas Persson inte på.
– Jag måste erkänna att det blir roligare nu när vi primatforskare kan arbeta efter hypotesen att de här djuren har theory of mind, och ha det med oss när vi utför andra experiment som exempelvis handlar om deras kommunikativa förmågor. Framförallt är man ju nyfiken på hur den här förmågan fungerar i hjärnor som inte har ett mänskligt språk, säger Tomas Persson."
Väldigt spännande att såväl  schimpanserbonoboerorangutanger liksom kråkfåglar visas ha dessa egenskaper nästan samtidigt anser jag,

onsdag 12 oktober 2016

Vernissage hÖsterlensalongen 2016

I lördags var det vernissage för årets hÖsterlensalongen, dit tre av mina målningar antagits.
105 konstnärer hade sökt med upp till fem verk vardera varav 36 antogs med sammanlagt 80 verk. Jag fick med tre av målningarna från Konstrundan (se ovan).
I år välkomnades konstnärer från hela Skåne att ansöka, men bara 1/3 av de antagna bor utanför Österlen. Tidigare år har hÖsterlensalongen enbart välkomnat Österlens-konstnärer, men det har efterfrågats av fler att också kunna söka.
Konstnären Frank Björklund, som satt i juryn tillsammans med TV-producenten Sten M Rosenlund och Gertrud Sandqvist, som är rektor på konsthögskolan i Malmö, höll invigningstalet där han bl a berättade att det varit väldigt hård konkurrens. Bara de anonyma verk som alla tre valt kom med.
Konstnärlig luffarslöjd på toalettdörren till
Gyllengården. Vet dock inte vem som gjort den
Det togs med 80 verk av 36 konstnärer av  105 sökande. Jag var en av de yngsta och faktum är att enbart fyra konstnärer är yngre än jag. Det säger i o f s mer om befolkningsunderlaget just här särskilt på Österlen, men handlar nog också om att det främst visas måleri, textilier och fotografi på hÖsterlensalongen även i år. Inga relationella verk, videokonstinstallationer eller samtidskonst alls (vilket jag även la märke till ifjol).
Ovan sitter Sittande Kvinna i keramik av Cecilia Bynke med akrylmålningen Skam av Mariann Meijer Annerfeldt bakom till vänster och På Tulpanbädd med Hund i olja av Ulla Bolin bakom till höger.
Det kändes ovanligt lugnt att komma dit till vernissagen när Hans Wåhlander gjort ett så fantastiskt fint jobb med hängningen så att alla verk kommer fram på bästa tänkbara sätt och Ann Mari Wåhlander med katalogen! 
I normala fall har jag som konstnär och/eller curator jobbat ända in i det sista före utställningen, men här kunde jag tryggt lita på att allt skulle fungera ändå efter att ha sett tidigare års hÖsterlensalongen
Eftersom hela hÖsterlensalongen i år visas på Gyllengården (ifjol fanns verk också i Galleri Ekdala) visades mina och bl a målningar av Hans Elander (ovan), som f ö vann publikomröstningen Guldramen ifjol, i sommarrummet där det också finns kafé.
Min egen favorit just till Guldramen är Ursula Härdelin-Karlstedt, vars smått ekivoka vävar med snitt fanns bredvid mina målningar, så jag la min röst på Knäppt som här visas vill vänster om hennes Oknäppt.
Håkan Fredén har varit med även tidigare år och visar i år fotona Utgång, Gravstenar och Grinden. Till höger därom skymtar blyertsteckningen Kontaktbarn 1 av Therese Thorgren.
Olle Gudbrand visar oljemålningarna Ursprung, Skymning, Landskap Sett genom Bilfönster och Ett av deras Möten. Han är en av "oss ungdomar" (något som känns lite speciellt att skriva när en är 40+..).
Peter Öhman visar fem målningar/kollage som han kallar Hamngruppen. Han driver även Tångdala Lönnkrog på somrarna.
Akvarellerna Gamla Ting I och II av Ulla Wollin-Kulle och oljemålningen Sensommar av Birgitta Fagerlund.
Louise Villa har målat Högsommar i olja och Gertrud Widholm Brittle Deformation i akryl/olja, 
Nedan oljemålningen Alchemy av Alexandra Freccero.
 hÖsterlensalongen har öppet på Gyllengården  fre - sön kl 11 - 16 t o m 6 november och där finns mycket mer att se och uppleva!


torsdag 6 oktober 2016

Forntida musikinstrument i Glimmingehus

Igår kväll var jag på ett helt fantastiskt föredrag på Glimmingehus med en av Sveriges främsta musikarkeologerCajsa S Lund. Hon hade dessutom med sig sin dotter sopranen Aino Lund Lavoipierre, som inte bara demonstrerade en några instrument utan också sjöng vad hon presenterade som de första nedteckningarna av musik här i norra Europa.
En magiskt vacker kväll i "Nordens bäst bevarade medeltida borg", som jag inte besökt sedan jag var barn. I annonsen ovan ses skampålen utanför Glimmingehus demonstrerad av en liten flicka.
Cajsa S Lund hade med repliker av instrument som hittats vid arkeologiska utgrävningar liksom nutida varianter, som ofta är av plast och används främst som leksaker. Musikarkeologi har sin bakgrund internationellt från 1977, då sammankomsten Music and Archaeology hölls för allra första gången vid Berkeley-universitetet i Kalifornien. Därefter utvecklades ämnet internationell profil från första början.
Enhörningen på gobelängen är en rekonstruktion som
symboliserar renhet och oskuld och nedanför ligger
massor med instrument
Cajsa och Aino visade, berättade om, demonstrerade. spelade på och nämnde utvecklingen av trummor, skrapinstrument, skramlor, vinare, flöjter, pipor, horn, klockor, skällor (som den nedan) och olika stränginstrument.
Eftersom utställningen Archaeomusica, som kommer att turnera runt världen senare, nu pågår i Ystad innehåller bl a Cajsas horn och lurar var de inte med igår. Jag kommer dock att bege mig till Klostret för att se utställningen, som visas där t o m 8 januari 2017, som det enda stället i Sverige.
Där kan publiken pröva instrumenten då det är "en utställning för alla sinnen och med hjälp av modern teknik och hundratals återskapade instrument, får besökaren prova på, lyssna och uppleva Europas tidigaste ljudlandskap". I Archaeomusica tas vi med tillbaka till musikens ursprung, ända från stenålder via Pompeji till medeltiden.
Aino visar upp en vackert utsirad benflöjt
med symboler som påminner om de på
samernas shamanistiska trummor
"Sedan starten 2013 har specialiserade hantverkare i Europa tillverkat hundratals repliker och rekonstruktioner av de 'ljudfynd' som visas. [En] Neandertalflöjt hittad i Slovenien och stenålderstrumma framgrävd i Skåne till antika lyror och blåsinstrument från Pompeji."
Archaeomusica "visar de materiella spåren efter musiken – arkeologiska fynd av musikinstrument och ljudverktyg – men det blir också konserter och andra musikupplevelser med olika gästartister under hela utställningsperioden. Vi får bland annat höra en konsert med mäktiga carnyx, trumpetinstrument från järnåldern med mynning i form av ett spännande djurhuvud den 27 november 2016.    Stort intresse från media Intresset från media är stort. Sveriges Radio har berättat om EMAP i flera program, i både P1 och P2. Och Vetenskapsredaktionen i TV2 har visat ett reportage från Ales stenar med Ensemble Mare Balticum, som spelade på instrument som kan ha klingat där vid olika ceremonier, både rituella och världsliga.

 – Det är väldigt spännande att se vår äldsta musikhistoria i Europa och hur lika instrumenten har varit, vare sig vi befinner oss i norra Norge eller söderut vid medlehavsländerna [sic!]. Vi har alla haft lyror till exempel även om vikingarnas lyra såg annorlunda ut jämfört med grekernas antika lyra, säger musikarkeolog Cajsa S Lund till SVT Skåne.
Något jag tänkte på genast var fröskramlorna jag köpte i Johannesburg som sangomas [medicinmän] använt som mutis för att skrämma bort onda andar för vissa folk och locka fram regn hos andra. Jag är osäker på vart jag har dem nu men de har rep så att man kan bida dem runt fot- och handleder.
Jag spelade in en kort snutt av Aino Lund Lavoipierres sång men det går inte att överföra men du kan höra henne här:
 

tisdag 4 oktober 2016

Äppeltider med glutenfri smulpaj av ett enda äpple/päron

Oj ett sådant makalöst äppelår det är i år! Jag har fått massor på mina två träd och mor och far, som har fler träd har ännu mer. Titta bara så fantastiskt kontrastrikt det såg ut på min kolonigrannes tomt för en månad sedan överst!
Förra helgen var det äppelmarknad i Kivik och Emma Karp Lundströms äppletavla avtäcktes (instagrambild i länken).
Jag åkte dit först i fredags och fotot ovan är ifrån presentationen av äppelsorter (ovan) och tornen av äpplen i mönster ovan den. Jag tycker att det är så roligt att använda äpplena som naturliga mosaikplattor i alla möjliga nyanser, från grönt, över gult och till riktigt mörk oxblodsfärg.
Vill även dela med mig av mitt recept på 
Glutenfri äppel/päronpaj på ett enda äpplepäron (1-2 port beroende på storlek)
Sätt ugnen på 250°. Skala och dela
1 äpple/päron
gärna med ett klyftigt verktyg som detta och jag skär först två vertikala ränder i äpplet för att få 3 ggr så många små bitar.

Strö ut i en liten ugnsform, smord med
smör eller penslad med olja,
Blanda ihop
1/2 tsk kanel/färskmalen kardemumma 
1 tsk råsocker
och lägg ned äppel-/päronbitarna i röran så att de täcks av kryddsockret
Nyp ihop en smuldeg av
Ihopblandat
0,75 dl mandelmjöl 
025 dl fiberhusk
2 msk havregryn 
1/2 dl råsocker 
1 krm salt
och
50 g rumsvarmt smör 
till en smulig massa som du fördelar över äpplena/päronen och gräddar mitt i ugnen. Sänk värmen till 225° och grädda i ca 20-25 min.
Servera pajen med lättvispad grädde eller glass och glöm inte att riktigt njuta av Visdomens Frukt.

måndag 3 oktober 2016

Belyser problemen

Jag har även tidigare belyst vikten av att behandla problemet istället för att döva symtomen och nu har jag äntligen möjlighet att göra det, med laser.
För andra veckan åker jag varannan dag till Malmö för att belysa, vilket hittills fungerat väldigt bra. Det kan tyckas vara dålig prioritering att resa 3 h för att belysa i 30 sekunder men med tanke på hur bra resultatet brukar bli tvekar jag inte ens om det. Särskilt inte nu när jag har så pass (förhållandevis) kort resväg jämfört med när jag bodde i Jämtland.

Dessutom nyttjar jag restiden genom att läsa sådant jag inte kunnat göra under de år min noradrenalinnivå [stresshormon] varit för hög för att jag kunnat tillgodogöra mig det jag läst.
60 ggr bör jag belysa och när jag läste om första gången jag var där kom jag på att jag hittills glömt foten, men nu sitter jag på tåget till Malmö o ska verkligen komma ihåg det idag!

söndag 2 oktober 2016

Ett sinne i taget koncentreras

I torsdags rapporterade Vetenskapsradion något som känns som en självklarhet, nämligen att när vi t ex koncentrerar oss på att läsa inte längre är lika uppmärksamma på vad vi hör.

Det är forskning från Linköpings universitet som visat i magnetkamera att när hjärnan jobbar med att lösa ett problem kan dämpas samtidigt störande ljud, så att ögat kan fokusera på det en ser.  Forskarna lät några ungdomar lösa visuella problem samtidigt som de blev utsatta för störande ljud och som en magnetkamera visade hur deras hjärnor arbetade när försökspersonerna skulle koncentrera sig. De kunde då bevittna hur hjärnan då prioriterar ett sinne i taget. När det visuella problemet skulle lösas dämpar hjärnan därför  aktiviteten i hörselcentrum för att fokusera på synen. Hjärnan visade sig också utöver att dämpa intrycken utifrån även tystar vårt inre också:
Det har gått upp ett ljus om hur viktigt
det är att fokusera ett sinne i taget!
– Det är till och med så att delar av känslohjärnan [det s. k. limbiska systemet] också dämpas när vi koncentrerar oss. För att skydda sig så stänger hjärnan av andra delar oavsett om det handlar externa saker som ljud eller det emotionella [genomgående mina kursiveringar], säger Jerker Rönnberg professor i psykologi vid Linköpings universitet till Vetenskapsradion.
"Det är inte bara hörseln som kan dämpas. Även om de inte testade det omvända scenariot är Jerker Rönnberg övertygad att hjärnan kan dämpa det visuella intrycken för att lyssna bättre.
Att när vi till exempel samtidigt pratar i telefon som vi kör bil så dämpar hjärnan det visuella för att koncentrera sig på det vi hör.
– Man kan lätt förstå att det kan bli katastrofalt, om du ser men ändå inte ser. Det kräver så pass mycket koncentration för att prata med någon på ett vettigt sätt, att det kommer dämpa allt annat och i det här fallet synintryck".
Det är alltså största anledningen till att fokusera på en sak i taget

lördag 1 oktober 2016

Borstj - rödbetssoppa a la Russki


Tänkte jag skulle slippa så röd om händerna i år när jag gjorde Borstj förkokade rödbetorna i fem minuter samtidigt som jag brynte de andra grönsakerna.

Borstj 6 port
Borsta 
Ca 500 g rödbetor
under varmt vatten och koka i ca 5 min. Samtidigt skalar och river du
2-3 gula lökar
1-2 morötter
Ca 250 g vitkål
Och bryn det i
2-3 msk smör

Skölj så rödbetorna i kallt vatten och skrubba bort skalet med en hård borste. Riv och lägg allt utom ca 2 dl i resten av grönsakerna. Tillsätt även
2 Smulade buljongtärningar
1 l hett vatten
Nymald Svart peppar
1 lagerblad 
Koka under lock 20 - 30 min. Tillsätt det sista
Rivna rödbetan
Smaka av med
1-2 msk vinäger
Salt

Servera med créme fraishe och gott bröd.