Till skillnad från många andra som använder nätet för att skryta om allt de klarar av och hur fint de har det försöker jag istället att lobba för att vi alla måste lära oss att ta det lite pö om pö. Det mesta är det ju inte så bråttom med, utan vi kan med gott samvete skjuta upp det tills vi orkar bättre. Bättre att utföra allt eftersom så att jag inte blir helt slut än att anstränga mig så jag faller ihop sedan. Däri ligger ingen som helst njutning utan bara ett genomlidande och det är inte det liv jag vill ha.
Därför tänker jag inte skämmas det minsta över att jag igår, den 4 juni putsade fönstren bara i sovrummet och bytte bara de gardinerna. Mer har jag inte energi till så enkelt är det. Genom att acceptera, istället för att motarbeta det kan jag leva ett lyckligt liv (där jag känner mig tillfreds), utan att tycka synd om eller känna mig som ett offer. Ett tips även för mina läsare, kanske?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar