Inför morgondagens val i USA måste jag skriva detta: ”Välkomna till 1900-talet!” sade amerikanska psykologen och kvinnoforskaren
Martha Burk sensommaren 2012 [för bara några månader sedan alltså] när två kvinnliga medlemmar accepterats och en gräns därmed brutits i anrika och helmanliga
Augusta National Golf Club i
Georgia.
DN Världen fortsätter så ""Trots mångfalden är USA fortfarande fullt av barriärer: för svarta, för invandrare, för sexuella minoriteter. Men frågan är om inte den högsta tröskeln ligger framför den som är född till kvinna." Vilket för mig är en helt korrekt iakttagelse av situationen. Både när jag pluggade där 1997 och som det verkar även nu.
"Det var 1920 som ett tillägg till USA:s författning säkrade kvinnornas rösträtt i alla delstater. Inget valår sedan dess har kvinnornas röster varit så eftertraktade som i dag. Numera är det betydligt fler kvinnor än män som röstar. Det har de gjort ända sedan 1964, och skillnaden har ökat val för val. För fyra år sedan begav sig 10 miljoner fler kvinnor än män till vallokalerna" konstateras det vidare i
artikeln.Tack vare att jag vuxit upp med föräldrar som försäkrat mig om att jag kan göra vad jag vill har diskriminering, tack och lov, aldrig påverkat mig. Annat än att folk påpekat att jag inte kan, men då har jag lagt ned hela min själ på att motbevisa det och oftast har jag med
envishet lyckats också!
Dokument Utifrån har sänt två delar av
Vägen till vita huset med en fantastisk porträttering av både Mitt Romney och Barack Obama. Tyvärr kan man inte längre se Del 1, men del 2 kan ses t o m 11/11.
Gör det för en bättre inblick i vad de två män som slåss om makten i USA och som kommer att bli en av världens mäktigaste män har för bakgrund och framtidsplaner! Egentligen borde
alla röstberättigade i USA se den, för som det står på hemsidan ger dokumentären "en tydlig bild av vilka händelser och relationer som format deras liv och värderingar, bortom den hetsiga politiska retoriken." Då skulle de bättre förstå varför och på vem de borde lägga sina röster. Personligen sörjer jag att Hillary Clinton aldrig fick chansen som president, men det hänger absolut ihop med det jag började inlägget med att berätta om.
I dagens
DN skrev även
David Brooks en väldigt intressant artikel, som du kan läsa om du klickar på bilden ovan! Den verkar inte ligga ute på DN.se än, nämligen.
Så ligger det till i vad de flesta invånare där kallar "världens bästa land", som det verkar...
All rosa text är länkar vidare till det som nämns i texten!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar