Blodigt allvar

Eftersom jag äter mediciner får jag inte lämna blod, men jag vill verkligen uppmana alla er som kan  att göra det! Jag är en positiv nolla, så mitt blod är, bortsett från medicinerna perfekt, eftersom alla RH positiva blodgrupper kan ha det. Problemet är för mig själv, som bara kan få blodgrupp 0, men i och med att min far t ex är en trogen blodgivare bör det inte bli några probem.

Jag påmindes särskilt om det i fredags när DN hade en stort uppslagen artikel av Karin Johannisson, som är professor i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet. Hon skriver där om hur enormt viktiga blodtransfusioner är och varit på alla plan sedan 1600-talets första experiment med blodtransfusioner från lamm. Detta med anledning av Boel Berners bok Blodflöden: Blodgivning och blodtransfusion i det svenska samhället.  Berner, som är docent i sociologi och arbetar tvärvetenskapligt vid Linköpings universitet, kan tyckas ge sig in i en "teknisk och avgränsad" värld, men enligt Johannisson öppnar hon istället "en komplex samhällsberättelse", vilket jag är fullt beredd att tro på.

Blodpåse på bild ur DN

Det är verkligen spännande att läsa de exempel ur boken som Johannisson ger i artikeln, som du kan läsa här.

Jag skulle vilja påstå att, precis som det står i artikeln, ger blodgivande "en ny social identitet --- i denna process, den solidariska givaren, en god människa". Dessutom kollas ju blodet noga varje gång man ger så att man snabbt får reda på eventuella infektioner osv. Så får både din egen och andras skull; ge blod!

All rosa text är länkar vidare till det som nämns i texten!