När parasit-äcklet konstaterades i Östersunds kommunala vatten i mitten av november tappade jag helt lusten att träna. Eller rättare sagt lusten att svettas så att jag måste duscha i vattnet som smittats av orenad avföring, vilket kanske inte är så svårt att förstå.
Jag försökte intala mig att det egentligen inte är äckligare än alla de gånger jag duschat i tex Sydafrika, USA eller Indien, där man också måste köpa dricksvattnet, men det "gick jag inte på" så det funkade inget vidare... Från att ha tränat 3-4 ggr i veckan slutade jag helt och hållet och det innebar (givetvis) att jag fick mer hjärnvärk, blev tröttare och mer ostadig. (Jag är ju ändå fortfarande delvis förlamad i vänster sida av kroppen, men bara jag sköter min kropp och själ noga brukar inte det få så stor påverkan på resten av mitt liv om jag inte "tar ut mig".) För ungefär en månad sedan insåg jag att allt detta berodde just på att jag slutat träna, men då var jag redan inne i den onda cirkeln. Jag hade sån huvudvärk och var så trött att jag inte orkade träna och därför blev det gradvis bara värre i huvudet och med tröttheten. En ond cirkel uppstånden ur parasit-äckel!
illustration lånad från metrobloggen.se |
Så jag säger bara det; passa er för onda cirklar för de är vansinnigt svåra att ta sig ur!
All rosa text är länkar vidare till det som nämns i texten!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar