Så här med lite perspektiv ser jag att det senaste inlägget verkligen inte var lyckligt; förlåt mig! Skyller på att det mest beroende på tonen i Aftonbladets artikel, som inspirerade mig till inlägget. Det jag borde ha poängterat särskilt är hur fantastiskt det är att de tre Nordiska länderna, Norge, Finland och Norge ligger i topp i världen enligt Legatum-institutet. Därför skriver jag det inlägget nu istället!
Före Sverige kommer Australien och Nya Zealand, som ju har ett betydligt gynnsammare klimat för lycka, tycker jag. Först på tolfte plats kommer så Island, vilket naturligtvis måste bero på den ekonomiska krisen. Som jag skrev igår låg Island i lyckotoppen tillsammans med Australien, enligt OECD-statistik 2006. Liksom 2008, då Island också låg i topp enligt FN. Man brukar säga att pengar inte har någon betydelse för lyckan och det är så sant så länge som man har råd med det basala, vilket uppenbarligen Islänningarna förlorat.
Före Sverige kommer Australien och Nya Zealand, som ju har ett betydligt gynnsammare klimat för lycka, tycker jag. Först på tolfte plats kommer så Island, vilket naturligtvis måste bero på den ekonomiska krisen. Som jag skrev igår låg Island i lyckotoppen tillsammans med Australien, enligt OECD-statistik 2006. Liksom 2008, då Island också låg i topp enligt FN. Man brukar säga att pengar inte har någon betydelse för lyckan och det är så sant så länge som man har råd med det basala, vilket uppenbarligen Islänningarna förlorat.
 |
| bild lånad från http://skiida.travelblogg.se/ |
1. I Island är strävan härdat av ett sinne för humor. Ambitionens gud, som är den främste i USA diskuteras som en sanning vi inte inser förrän det är för sent; han är en falsk gud.
2. Kallare klimat är lyckligare. Varför? Det finns en "klara av det eller dö"-teori. I varmare klimat kan vi isolera oss om vi vill. I hårdare klimat, behöver vi varann.
3. “Beroende av varann är modern till all tillgivenhet.”
4. Ett samhälle som byggts på tjänster och gentjänster utvecklar kärlek. Däremot flyttar många utomlands för att få högre utbildningar, bort från vänner och familj och lever isolerade. De går på lektioner ensamma, går hem ensamma och pluggar. Den isolering många högskolestudenter drabbas av är överväldigande.
5. Island är så litet, ingen förblir en främling i Island. Det är den viktigaste ingrediensen för lycka: att tillhöra ett sammanhang att känna sig delaktig i.
6. Island delar inflationens smärta. Arbetslöshet känns mycket värre när man är ensam om den.
7. Islänningar inbillar sig inte att de är praktfulla eller odödliga när det gäller deras städer. De känner sig obetydliga på det bästa, ödmjuka sätt det ordet betyder. Denna ödmjukhet leder till lycka.
8. De accepterar naturens under likväl som dess hårda dom. De känner sig därför nära naturen och det är en andlig inriktning som resulterar i lycka. 9. Islänningar älskar sitt språk och deras hälsningar är generösa som “Gå i lycka” verðu saell,” och “kom i lycka,” kom ðu saell.”
10. Isländska är “jämlikt och ytterst fritt från anspråk” Tvärtemot som i Amerika, där det elitistiska samhället har en överklass med doktorer, advokater, datanördar osv, som har egna "språk" som bara de själva förstår. Doktorer och advokater använder det språk du inte förstår så att du ska känna dig hjälplös och beroende av dem är bra för deras affärer.
11. De känner sig förbundna med landet och får en kreativ energi från det. Med andliga ord kalla det för Pantheism, tanken att du kan uppleva gud genom naturen.
12. De har stil, som alltid är förbundet med glamour. Glamour kommer ur banaliteten av vardagslivet verklighet. (Jmf. Virginia Postrel i Atlantic article)
13. Islänningar kväser avundsjuka genom att dela, till skillnad från Scweitzarna som gömmer sakerna.
14. Misslyckanden är inget att skämmas för i Island. Det är OK att misslyckas när man verkligen ansträngt sig. Det är bättre att misslyckas än att inte ens försöka. Island är ett vårdande samhälle, inte ett samhälle av hat. Istället för att misslyckas i Amerika, vilket innebär skam, stigma, och en evig skymf och vanära.
15. Naivitet är bra. Det finns en särskild oskuldsfullhet och godhet hos dem. De är inte så “sofistikerade” på det arroganta och uppblåsta sättet.
16. Den kollektiva kulturen uppmuntrar kreativitet, vilket tillåter dig att "förlora dig själv" i något större, att du upplever ett“flow.”
17. Islänningar strävar efter att vara ledsna och glada samtidigt, som en naturlig del av att vara människor.
De flesta punkter stämmer in även på oss svenskar och jag kan bara småle åt de amerikanska tolkningarna av vår "Nordiska exotism")...
De flesta punkter stämmer in även på oss svenskar och jag kan bara småle åt de amerikanska tolkningarna av vår "Nordiska exotism")...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar