Sorgesamt och fördomar

Jag hyser en stor kärlek till Indien och känner därför stor sorg över de senaste nyheterna därifrån. Jag tror inte jag vill åka tillbaka till mitt älskade Indien igen med tanke på alla våldtäkter och hot det rapporteras om...

Dansande Devadasi påminner mig mycket om Kathakali och
Arangetram alla bilder ur dokumentären Sex i GudinnansTjänst. 

Min mor och jag tyckte dock att det var väldigt lätt att som ensamma damer åka runt i Indien 2001. Men då hade jag förbokat allt från Sverige och det har tydligen förändrats en hel del på dessa år. Sedan var ju vi sällan i skumma områden på nätterna och klädde oss som indiskor. Hon som hoppade från hotellfönstret i Agra hade dock hotats av hotellchefen där hon bodde.

Jag såg även denna dokumentär om devadasis, små flickor som säljs av föräldrarna för ett liv som "prostituerade" (enligt vår västerländska syn) i hindi-gudinnan Yellamas (en inkarnation av Kali) namn. Där framför allt en flicka, Hanumwa, fasar för en framtid som devadasi och en tidigare devadasi som nu jobbar för att avskaffa det systemet. Hon var dock inte devadasi i ett tempel, utan till sin svåger (!), som i och med det betalade så hela familjen klarade sig.

Devadasin Anita i filmen föredrar sitt liv framför 
att vara "fångad slav till svärmor i ett äktenskap"

Det är ett system som funnits sedan 1000-talet, då flickor och kvinnor från alla kast kunde bli devadasis.  Numer är det främst flickor ur Dalit-kasten, det "lägsta" som också kallas de oberörbara. Kanske främst beroende på den skam det Brittiska imperiet lade över just devadasis? Många nuvarande devadasis föredrar dock det framför att vara gifta, eftersom de nu har makten över sina egna liv, pengar och lever i en typ av matriarkat. En devadasi berättar t o m hur hon hämtade den man hon lever med från hans fru för att hon vill leva med honom.

Jag känner dock igen dansen ovan (50 min in i dokumentären) och t o m viss musik som den traditionella tempeldansen Kathak, som jag fick lära mig massor om i Indien och Singapore. Den ses nämligen där som en väg till lycka och i  Singapore bjöds jag även in till en Arangetram-dansföreställning av en dansskola. Där nämndes inget om prostitution. Däremot så fick jag veta att gesterna och handrörelserna har en massa betydelser och inte alls, som det påstås i dokumentären, att de enbart symboliserar sexualitet. Det får mig faktiskt att tänka på usel research, liksom på västerländska och kristna fördomar. Särskilt när jag ser devadasis som föredrar sina liv. Jag läser också det advokaten, civilekonomen och indiske politikern dr K.L. Kamat försökte förklara om "den mystiska, kontroversiella och ofta missförstådda devadasi-kulten i Indien. Vars följare kallas jogathis och exploateras och fördöms som tempel-kvinnor och/eller prostituerade. På senare år har myndigheter inskränkt deras ritualer och deras kontroll har lett till flera våldsamma kast-baserade konflikter." Tack vare historien som heliga har dock (tidigare?) devadasis varit respekterade i samhällena.

"Kvinnor med dread-locks representerar Yellama" i Karnataka, 
delstaten söder om Maharashtra, som jag bl a besökte i Indien

Jag läser också att "i grannregioner som Maharashtra och Andhra Pradesh finns många följare av Yellama och hennes olika inkarnationer. Historierna berättar om ritualerna för tempel-kvinnor (eller devadasis) var väletablerade redan på 900-talet e Kr. Devadasis var alltid kvinnor som oftast bodde i tempel, där de undervisades till artister och kurtisaner. Det är oklart om Yellama-kulten har rötterna i devadasi-traditionen, utan det finns många historier om dess ursprung. ---

Det mysterium som framför allt har missförståtts av denna väldigt hängivna kult är deras önskan att tjäna gudinnan genom att betjäna allmänhetens alla behov, även när det gäller att uppfylla de sexuella behov männen runt dem har.  Det har gjort att många tolkar det som att det bara handlar om ren prostitution. Det är oerhört olyckligt att dessa devadasis sociala engagemang misstolkats och exploaterats som yrke. De statliga myndigheterna har förbjudit de hängivnas (främst lågkastiga kvinnor) nakna parad för gudinnan Yellamma, efter våldsam debatt i samhället om vad som är rätt och fel. Förbudet har inneburit ilska och skam bland Yellammas hängivna." Det ger en helt annan syn på saken, eller hur?