Jag anser (ja, nu kommer det igen...)att det att tvingas leva med smärta när hoppet är ute är ett straff värdigt
våldtäktsmördarna och inte vanligt hederligt folk!!!
Igår fanns en debatt-artikel som motiverar dödshjälp i
DN. Det är de båda professorerna
Wayne Summer, professor emeritus i filosofi vid
universitet i Toronto, och
Torbjörn Tännsjö, professor i praktisk filosofi vid Stockholms
universitet som med ett tydligt exempel förklarar vad som ligger bakom tanken att dödshjälp är mänskligare än att människor ska tvingas lida till döds. Det är ju så man exempelvis motiverar att avliva djur, så att de ska slippa lidandet.
 |
| bild ur gårdagens DN |
För att citera ur debattinlägget: "Vi har fått fatta de viktiga besluten i livet själva, besluten om var vi ska bo, vad vi ska arbeta med, vem vi ska gifta oss med och så vidare.
Därför framstår det som konstigt för oss om vi inte också skulle få fatta besluten kring vårt eget döende. [Min Kursivering.] Vi tillhör en generation som drev igenom den fria aborten, då vi behövde den. Nu intresserar vi oss i stället för frågor kring livets slut. --- Hur vill vi dö? Sanningen är att vi, trots att vi ägnat en betydande del av vårt yrkesliv åt frågor som dessa, inte vet exakt hur vi vill dö – det enda vi med säkerhet vet är att vi vill vara de som bestämmer. Det ska ske på vårt sätt och efter vårt eget beslut; vi vill ha kvar den verkställande makten över vårt liv ända fram till slutet. Och är det vi som ska välja bland olika livsslutsscenarier, vill vi också veta vilka alternativ som står till buds." Jag citerar vidare: "Det handlar egentligen inte om vår död, åtminstone inte i den mening som vår död skiljer sig från din. Det handlar om själva döendeprocessen och var de verkliga gränserna för vår kontroll över denna process går. Det handlar om de livsslutsalternativ som på de flesta håll i världen (om än inte riktigt alla) fortfarande ligger utanför gränserna för vad som anses vara etiskt och juridiskt acceptabelt."
När min farmor låg för döden och trots smärtlindring hade ont och kände
ångest bad hon att få bli befriad från sitt liv. Det är inte möjligt med dagens lagar, utan enbart smärtan kan lindras. Vari ligger mänskligheten i det? Vore det inte långt mänskligare att just befrias från smärtan och livet, på samma sätt som vi månar om våra husdjur? Borde inte det valet också ligga i våra egna händer?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar