torsdag 17 november 2011

Järnekens välsignelse

Älskar verkligen järnek, som är så vackert både till färg och form! Jag snodde därför med mig ett skott från mors trädgårdsland i Simrishamn, dit det spridits flera stycken. Den hade verkligen djupa rötter så jag hoppas verkligen att jag fick med så mycket att jag klarar mitt försök att få den att överleva i södra Norrlands inland! Måste i a f försöka. Jag tycker den är underbar att duka med på julbordet t ex, men i Norrland får man lov att köpa den och inte bara plocka in...

Jag tog även med en hel del av den sandrika jorden och har planterat den i en djup kruka med sandblandad jord. Krukan jag sat den i är väldigt djup med, för den har väldigt långa rötter.
Jag hade den helt enkelt i handbagaget på planet och hade först tänkt att den skulle få stå på balkongen tills den blir så kallt att jag får ta in den, men då tappar den ju bladen. Har därför ställt in den i köksfönstret istället och är väldigt noggrann med vattningen. Den får nämligen absolut inte bli torr om den ska lverleva! Till våren tänkte jag gerillaplantera den till jag får igenom idén om odlingslotter på gården.

Ilex aquifolium-plantan jag grävde upp










Läser mig dock till att "järnek är en besvärlig kultur på alla tänkbara sätt. För att man ska kunna producera stora mängder järnek i kruka måste man ha ett stort område till moderväxterna. Och moderväxterna måste vara tio år gamla innan man kan ta sticklingar av bra kvalitet. Ett faktum som håller eventuella konkurrenter på avstånd. Det är en konst att ta rätt stickling och producera en säljbar minijärnek."
Nu har jag, tack och lov, tagit en helt färdig liten planta och hoppas på tur, för varför ska man göra det lätt för sig med bara enkla växter? "De små plantorna är ömtåliga och tappar lätt bladen---Växterna är lättskötta och kan stå överallt i hemmet, men inte i närheten av frukt för då kan de tappa bladen. De små dekorativa buskarna kan också användas i grupper utomhus, men miniexemplaren överlever antagligen inte vintern. Kom ihåg att vattna de små järnekarna. Då varar de precis som julen ända till påska" läser jag vidare

Det bör dock vara värt mödan för romarna ansåg att järneken var ett heligt träd och prydde sina hus med grenar av järnek på vintern. Detta för att ära Saturnus, som är den romerska skördeguden. Traditionen övertogs så småningom av de kristna som fortfarande använder järnek som julpynt. Numer används ofta järnek som amulett eftersom den påstås driva ondska och onda andar på flykten.
Inom kristendomen symboliserar  de röda bären Kristi blod efter törnekronan och de vita blommorna hans renhet.

mitt handbagage igår
Inom folkmedicin har järnek använts mot såväl feber som förstoppning. Den är också vätskedrivande, ska hjälpa mot hosta, matsmältningsproblem och gulsot. Likväl som mot bronkit, reumatism och gikt. Exakt hur är dock frågan; ska man göra te på bladen, bären eller blommorna eller ska det ätas. Det kräver ytterligare forskning från min sida.
så här vacker är en stor järneks-
buske 
i fullmånens sken! 
All rosa text är länkar vidare till det som nämns i texten! 

2 kommentarer:

Unknown sa...

Hej!
Det stora trädet i den första bilden ser ut att vara en järnek. Men den lilla plantan du grävde upp är en Mahonia. Men den bör iaf bli lättare att lyckas med i Norrland :)

Lyckans Smed sa...

Tack; numer bor jag på Österlen o min järnek frodas på min koloni