|
på Kjartan i Stan visas det mesta ur Kjartan Slettemarks
konstnärskap här bl a Självporträtt as Marilyn från 2003-2004,
Konstitori från 1976 och i mitten Pudelkostymen från 1975 |
Slettemark blev 1966 svensk medborgare, efter at tha bott här sedan 1960 och bl a studerat på Gerlesborgsskolan. Det blev nämligen stor diskussion om hans verk på den offentliga konstscenen i Norge 1965, när han skapat ett plastcollage som ställdes ut framför Stortinget, Oslo, i en monter som disponerades av Unge Kunstneres Samfunn som Byens bilde [Månadens Bild]. Kollaget var som ett skrik med en öppen mun fylld av bokstäver och ordet VIETNAM, en liten amerikansk flagga, liksom på en tunga, tillsammans med en figur som skulle föreställa ett skadat barn. I höger hörn stod det “Av rapport fra Vietnam: Barn overskylles av brennende napalm, deres hud brennes til svarte sår og de dør.” Texten refererade direkt till ett reportage från Vietnam som Slettemark läst i en svensk tidning. I debatten i Oslo och senare även i Stavanger, skyldes i insändare främst Slettemark för kritik mot USA, men han blev också uppmärksammad för sitt okonventionella och uttrycksfulla formspråk. En kritiker i New York Times anmälde Slettemarks utställning till London samma år och menade att Slettemarks konst tillhörde samma expressiva, nordeuropeiska konsttradition som t ex Edvard Munch och Ingmar Bergman.
|
den amerikanske presidenten Richard M Nixon fascinerade Kjartan
Slettemark. Från vänster Cutups Nixon 1971 - 74, Nixon-passets tillkomst
från 1974 Nixon-affischer från1971 och längst fram Kjartan-rosor 1982-2000 |
Personligen har jag aldrig
varit särskilt imponerad av Slettemarks konst, främst eftersom jag tyckt att han främst visat sådant som redan gjorts internationellt. Här tänker jag framför allt på Slettemarks Marilyn-bilder, som refererar till och närmast är sämre versioner av vad Andy Warhol gjorde redan 40 år tidigare. Även Slettemarks fascination för och verk med presidenten
Richard M Nixon känner jag tydligt igen från min egen tidigare konstprofessor
Jeffrey Vallances konstnärskap. Vid närmare efterforskning tror jag dock nästan a
tt det måste ha varit Slettemarks verk från -70-talet som istället inspirerade Vallance till sina, som faktsikt är gjorda senare.
|
Konstkuvöser från 1988 - 2000 |
Jag kan därför nu medge att denna utställning gett mig en ny syn på
Kjartan Slettemarks konst. Dels tycker jag att de senare verken, som Konstkuvöser och
Ge Burkan ett Ansikte visar på en större originalitet än jag gett
Slettemark fog för tidigare. Dessutom inser jag att han tycks ha varit inflytelserik nog för att inspirera amerikanska konstnärer som
Jeffrey Vallance och kritiker att jämföra honom med den nordiska expressionismens legendariska storheter.
|
Ge Burkan ett Ansikte från 2007 |
All rosa text är länkar vidare till det som nämns i texten!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar