Det finns flera olika meditationstekniker men en vanlig metod går ut på att under en viss tidsrymd fokusera på en enda 'punkt'. Två vanliga sådana 'fokuspunkter' är de egna andetagen eller ett mantra, ord som upprepas.
När tankarna börjar vandra fritt (och ofta i gamla invanda mönster) med hjälp av det nätverk som hjärnforskare kallar för default mode network – kallas de med viljekraft tillbaka till andetagen eller mantrat, tills dess att meditationssessionen är klar.
I själva verket är meditationsteknik alltså ett sätt att träna hjärnan Och det verkar ge resultat.
Vetenskapliga studier visar att vår hjärnsubstans kan växa till när vi meditaterar.
Försökspersoner som har genomgått ett åtta veckor långt stressreducerande meditationsprogram har uppvisat en signifikant ökning av grå materia; vår egentligen rosa hjärnvävnad, som består av nervceller.
Detta beror på att hjärnan till skillnad från vad man tidigare trodde, är formbar." Något jag skrivit mycket om och som kallas neuroplasticitet. "En yrkesgrupp som forskarna tidigt uppmärksammade detta hos är violinister. Området i hjärnan som styr vänsterhandens fingrar [i vänster hjärnhalva alltså] är större hos dem än hos personer som inte spelar fiol.
I senare studier har forskare med hjälp av magnetkameror sett att meditationens första effekter visar sig i hjärnans 'dirigent': dorsolaterala prefrontala cortex [i frontalloben där våra kognitiva förmågor finns]. Denna del av pannloben står för exekutiv funktion, alltså förmåga att få saker och ting gjorda, samt för analytisk förmåga, och den aktiveras när vi utför den viljemässiga handling som meditation utgör." Det bör ni känna igen från tidigare i bloggen,
"Dels sker det en nybildning av nervceller, som gör området större och tätare." Hjärnforskaren och specialistläkaren i psykiatri Karin Ekdahl som är delägare i företaget Conscire, som ger mindfulnessprogram inom den landstingsfinansierade vården. Ekdahl har arbetat med och forskat om meditation och medveten närvaro för stressreduktion i 20 år men hennes bakgrund är inom klinisk farmakologi och neurovetenskap och började sin bana med att utvärdera effekten av läkemedel förklarar i DN-artikeln:
– När vi mediterar växer det ut dendriter, trådar av nervceller, från dorsolaterala prefrontala cortex till andra delar i hjärnan, där det uppstår nya nervkopplingar. Vi får bättre förbindelser i hjärnan och kan rekrytera fler områden i vårt beslutsfattande, säger hon.
Resultat går att se redan efter åtta veckors regelbunden meditation à tjugo minuter om dagen, enligt henne.
– Det går fort. Nervtrådarna växer med ungefär en centimeter i månaden [fantastiskt va?]. Efter ett tag når de ända in i reptilhjärnan, svårnådda områden som hypotalamus, vår omkopplingscentral för vakenhet, blodtryck, aptit och hormoner.
Psykiatern och forskaren Karin Ekdahl har arbetat med meditation som stressreducering i många år. Foto: Eva Tedesjö ur DN |
Forskningsstudiernas hjärnbilder visar hur sjöhästformade hippocampus, som är central för minne och inlärning, växer av meditation och hur vår 'stresskärna', mandelformade amygdala, samtidigt krymper. Och trådarna slutar inte växa, enligt Karin Ekdahl. De växer vidare. --- Detta påverkar puls och blodtryck förstås, men även sådant som beslutsfattande, känsloreglering, stresstålighet, humör och koncentration, enligt Karin Ekdahl.
– Inte nog med det. Våra hjärnvågor blir också mer synkroniserade. Det kan man se med hjälp av EEG som mäter hjärnans elektriska aktivitet, säger hon. Exakt vad detta betyder är inte klart men Karin Ekdahl tror att en mer synkroniserat fungerande hjärna förbättrar både vår intelligens, konstnärlighet och kreativitet."
Läs gärna hela artikeln här och framför allt meditera!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar