Han lyckades, till min glädje! Hur, undrade jag givetvis, som inte var hemma när han gjorde det (jag inbillar mig nämligen att jag är lika stark som honom..). Han hade helt enkelt kokat ströaren, på så sätt sa han att "sockret smält", men det var ju bara ren kanel i ströaren så det tror jag inte på. Däremot tror jag att metallen kanske vidgades en aning av kokningen och att det också kokade bort kanel som fanns emellan locket och glaset. När pappa sedan använde en kniv att lirka med så gick det att skruva upp.
mitt kanelspöke |
Jag är nu glad över att kunna använda min gamla kanel-ströare igen och spöket får nog lov att innehålla t ex malen ingefära hädanefter. Lycka till med ditt lock!
All rosa text är länkar vidare till det som nämns i texten!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar