Kan man bli det? Ja, sedan gårdagens begravning är jag faktiskt säker på att man kan bli det.
En släktings begraving igår var fantastiskt fin och faktiskt upplyftande. En så fin människa som levat sitt "kluriga" o 84 år långa liv till fullo, aldrig varit sjuk eller klagat gjorde att vi alla blev glada när vi pratade om och mindes honom efteråt. Det var en väldigt medkännande präst som hade begravningen och hon satte stämningen genom sitt sätt att vara. Eftersom han tyckte mycket om musik och uppmundrat barn och barnbarn att spela blev det också en liten föreställning med fiol, sång och piano; fantastiskt! Att dessutom träffa släktingar man annars inte träffar ofta gjorde det till en lycklig upplevelse, faktiskt.
 |
| denna vackra bild har jag lånat från www.snostorpskyrka.se |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar