Härom dagen upptäckte jag så häftiga blommor som växte upp ur asfalten. Riktigt fräcka och rosa med utväxter så att de kändes närmast queer.
Jag fick veta att det är blommorna till Pestskråp, alltså de med rabarberliknande blad som växer nästan överallt vid Tommarpsån.
Det sägs att munkar tog dem till Sverige i tron att de hjälpte mot pest. Här i Skåne kallas de i folkmun för Skräppor för att de skräpper(=skryter) om att vara just rabarber., fick jag veta.
Linnaeus.nrm.se berättar att Pestskråp har använts som medicinalväxt sedan medeltiden, genom att roten användes främst mot konvulsioner och dessutom ansågs de alltså till och med kunna bota pest. På 1950-talet upptäcktes i pestskråp den aktiva substansen petasin. Det är en seskviterpen som är nästan 15 gånger så effektiv som alkaloiden papaverin, vilken används i kramplösande medicin. Häftigt va?
”Artnamnet hybridus betyder hybrid, namnet kommer av Linné delade upp den i två arter, den honliga typen Tussilago hybrida och den hanliga Tussilago petasites. Svenska namnen pestskråp, pestrot och pestilensrot av att den ansågs bota pest. l Pestskråp är en flerårig ört med blekröda blomkorgar i vanligen täta och axlika klasar. Bladen är mycket stora och kan bli ända upp till en meter breda, bladskivorna är rundade med hjärtlik bas och bladundersidan är grön eller något gråluden. Pestskråp blommar redan i april-maj. Blomstjälken är brun- eller rödaktigt fjällig och bara ett par decimeter hög under blomningen men tillväxer senare.
Blomkorgarna sitter [som synes] ensamma eller flera tillsammans i vecken av de spetsiga stjälkfjällen, blommorna är rosa. Pestskråp-Arten är till övervägande del tvåbyggare, men kan delas in i fyra typer, de rent honliga, rent hanliga, med övervägande del honblommor eller med övervägande del hanblommor. I Sverige förekommer nästan bara typen med övervägande hanblommor, honplantor är bara kända från ett fåtal platser (Kers, L. E. 1991. Könsfördelningen hos Petasites hybridus, pestskråp, i Sverige. - Svensk Botanisk Tidskrift 85). Honplantorna har yviga, ofta greniga klasar med mindre blomkorgar, samt blomstjälkar som kan bli ända upp till 1,5 meter höga under fruktmognaden. Pestskråp-Utbredning. Pestskråp förekommer som odlad eller förvildad från Skåne till Gästrikland. Den hör ursprungligen hemma i Syd- och Centraleuropa, västra Sibirien och Kaukasus. Första fynduppgift publicerades på 1600-talet (Nordstedt 1920). Användning. Pestskråp har använts som medicinalväxt sedan medeltiden.”
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar