tisdag 19 november 2019

Samband mellan Hjärtan och hushållsföremål

Nu blir det (äntligen) en utställning som fortfarande kan ses och det t o m 24 november, nämligen
Anders Soidre och Martin Thelander som ställer ut på Galleri Thomas Wallner i Simris!
Soidre har installerat hushållsföremål av olika slag så att de blir till ett persongalleri av ansikten.
Thelander å sin sida har målat vita dukar med röda hjärtan på. I olika format och storlekar men formen är det stiliserade hjärtat som i klotter och emblem.
Vi människor lyckas se ansikten i de mest skiftande mönster, vilket tros vara en överlevnadsinstinkt, som Soidre nyttjar fantasifullt.
Apparater, kjedjor o olika doningar blir till ansikten av de mest skiftande slag. Forskning från 2017 visar att redan 34 veckor gamla foster uppfattar ansikten i olika former
Psykologen och författaren Görel Kristina Näslund har länge forskat om vår förmåga att känna igen ansikten, och hon har skrivit en bok ämnet.
-Ansikten är väldigt väsentliga för oss människor och har alltid varit, och vi har en tendens att se ansikten där de inte finns, menar hon. Ett ansikte kunde betyda att det fanns en fiende där, och upptäcker man en fiende i tid har man ju ett försprång. Är man mer romantiskt lagd så ville man ju så klart upptäcka ansiktet på en attraktiv person också så att man var först där så att säga. 

Se där; ett rent vetenskapligt samband mellan just hjärtan och persongalleriet av hushållsföremål!

söndag 17 november 2019

Päronpaj med citron och kardemumma 


Päronpaj med citron och färskmalen kardemumma 
Sätt ugnen på 225C. Blanda samman
2 dl mandelmjöl
1 dl psylliumhusk 
1 dl råsocker
1 dl kokosflingor
Tillsätt
150 g rumsvarmt smör
Blanda till en smulig deg.
Tryck ut degen i en pajform, c:a 24 cm i diameter o ställ kallt i 30 min. Blanda samman
2 dl crème fraiche
1 vaniljstång (urskrapade frön)
1 dl råsocker
2 ägg
till fyllningen.Tillsätt
skal och juice av 1 ekologisk citron
Vispa kraftigt och häll smeten i pajskalet. Skölj och rensa
500 g päron
och skär i ½ centimeter tunna skivor och lägg i ett fint mönster överst på pajen. Mal över
färskmalen kardemumma

Grädda i mitten av ugnen, 200C i 40 minuter tills fyllningen är helt stilla och päronen fått lite färg. Servera med lättvispad grädde och njut!

lördag 16 november 2019

Modern Life av Peter Öhman


Dags för ännu ett inlägg om en konstutställning som tyvärr inte längre går att se.
Vandrare, Böner och Självreflektioner
27 okt var det sista dagen av Peter Öhmans utställning Modern Life på på Galleri Blå i Gärsnäs och då tog jag mig dit. Då var också sista dagen som det var öppet för i år och då var Öhman själv också där för att hämta sina verk.
Vi pratade bl a om att han är från Hovfors och att hans tjej också kommer från Jämtland, närmare bestämt Frösön. När Peter var ung jobbade han på Domnarvets järnverk i Borlänge och hans hantverks-skicklighet är uppenbar i verken som framställts av bl a drivved och annat upphittat.
I utställningen visas, utöver dessa objekt och skulpturer i bl a trä, masonit och metall också måleri och kollage med tidningsurklipp. Peter Öhman är autodidakt och använder det som finns till hands i sin konst, men är ändå rotad i konsthistorien och främst då Modernismen. 
Målningarna/kollagen är också gjorda på annat än vanliga pannåer och dukar. I dem finns utöver tidningssidor även notblad inkorporerade vilket ger ett ärligt och lite rufft intryck som verkligen gifter sig med objekten och skulpturerna.
Portar till andra kanske både lägre och högra världar minner om ladugårdsdörrar fast monterade som om vore det flerfamiljshus.
Böner (ovan) påminner med sina pinnar i räta rader mig om katolicismens radband för att hålla ordning på antalen Ave Maria och Pater Noster eller buddhismens bönetavlor, även om Öhman inte känns särskilt religiöst grubblande. Som han säger till Ystan:
– Bönen är en möjlighet att komma vidare. Man understryker att det inte rör sig om några religiösa böner. Han riktar bönen till sig själv.
Hamnar är också motiv i Öhmans motivvärld.

Skulptur/objektet ovan av drivved installerad med en målning av densamma där den framstår som en fyr i ett upprört hav.
Öhman flyttade på 1990-talet till Österlen och tidigarr Ica-butiken Jollen i Vik, som byggdes om till galleri. En eldsvåda förstörde den men det gick att  återuppbygga och efter branden tog Öhman tillvara på urverket till en gammal Amerikaklocka som blev eldens rov och den är infogat i Pappa – titta det brinner (ovan).
Kunde givetvis inte lämna galleriet utan att återuppleva barndomens Kafe Slalom med brödportion och (riktig) varm choklad med vispgrädde.

torsdag 14 november 2019

Soppor

Så här när hösten snart är slut vill jag tipsa om härliga soppor att värma sig med (fast det just här på Österlen brukar vara varmt länge.)



Sötpotatis- och morotssoppa 4 portioner
Koka upp
1 liter vatten
med benbuljong alt 2 buljongtärningar
 Skala
 4-5 morötter 
1 gul lök 
1 stor (c:a 300 g)sötpotatis  
Skär i bitar. Hetta upp
1 msk smör el olivolja
bryn löken ett par minuter i en gryta utan att den tar färg. Lägg ner sötpotatis och morot och häll över buljongen. Smaksätt med
1 tsk riven ingefära 
Koka soppan tills grönsakerna känns mjuka, c:a 15 min. Pressa
1 dl pressad saft av grape (gärna blodgrape) 
Häll juicen i soppan. Smaksätt med
salt och nymald svartpeppar 
Mixa soppan till krämig konsistens.


Rödbetsoppa med pepparrotskräm 4 portioner
Skala
500 g rödbetor 2
 gula lökar 
Grovriv dem på rivjärn. Skala och hacka
1 vitlöksklyfta/Ramlök 
Fräs rödbetor, lök och vitlök i
2 msk smör 
i en rymlig kastrull cirka 2 minuter. Tillsätt
1 liter vatten benbuljong 2 kött- eller grönsaksbuljongtärningar 
1 lagerblad 
1 tsk stött kummin 
Koka under lock på svag värme 20-30 min och gör under tiden pepparrotssskräm:
Blanda
2 dl crème fraiche
 1/2 dl färskriven pepparrot eller pepparrotsvisp 
1 tsk saft av citron 
Smaka av med
salt och peppar eventuellt en lite kvist timjan
Ställ kallt fram till servering. När soppan kokat klart Tillsätt
1-2 msk vinäger 
och smaka av med.
salt och peppar 
Broccolisoppa 4 portioner
Skiva eller hacka
 500-700 gram färsk broccoli, c:a 2-3 huvuden 
Skala och hacka
1 liten gul lök 
1-2 klyftor vitlök / ramsslök
Fräs i
2 msk olivolja 
några minuter. Tillsätt
1 l vatten, mjölk/benbuljong  (grönsaks-eller kycklingbuljongtärning) 
Koka broccolisoppan i 5 minuter. Mixa med stavmixer eller mosa broccolin lite med till exempel en potatisstöt så blir den krämigare. Smaka av broccolisoppan med
salt och vitpeppar 
1 msk citronsaft eller vitvinsvinäger
Rör i kokbar
1 dl crème fraiche 

Servera gärna med surdegbröd!

måndag 11 november 2019

MER än EN berättelse i Wanås 2019

Dagen innan jag las in på sjukhus för att opereras fick jag slutligen uppleva denna sommars Wanås-utställning. Tyvärr blev det en vecka för sent för att se Rachel Tess verk, så det missade jag dessvärre.
Everywhere av japanska Chiharu
Shiota
 var med
även i Johannesburg 
I 2019 års utställning Not A Single Story II  vidareutvecklas den stora utställningen Wanås Konsts ledarduo, Elisabeth Millqvist och Mattias Givell visade i skulpturparken The Nirox Foundation strax nordväst om Johannesburg, Sydafrika (bildades först 2007 så jag aldrig varit där) sommaren 2018. Det är alltså också ett samarbete,fast mellan skulpturparkerna, på var sida om klotet.
Det är dels kul att se hur gamla verk utvecklats, medan det som lockade mest förstås var att se alla nya verk sedan mitt senaste besök 2017.
Jag började med att sätta upp en ny önskan i 
Yoko Onos Wishtree. (Det funkade ju faktiskt sist!)

Genom Not A Single Story II i Wanås presenteras brittiska Lubaina Himid, sydafrikanska Lungiswa Gqunta och tyska Anike Joyce Sadiq för första gången i Sverige och det på ett riktigt väl genomarbetat sätt.
Utställningstiteln har hämtats från ett TED-talk (du kan se här) av nigerianska författaren Chimamanda Ngozi Adichie. Hon slog igenom stort 2007 med sin bok En Halv Gul Sol, som jag skrev om här. Där talat hon om riskerna med att bara ha en typ av berättelse om ett land, folk eller kontinent och för fram vikten med flera perspektiv. Något som f ö också är en av mina personliga hjärtefrågor.
Charlotte Gyllenhammar visar ett upp-och-ned-vänt rum i Svindel

Chimamanda Ngozi Adichie skriver: "Berättelser har betydelse; Hur [genomgående mina kursiveringat] de berättas, vem som berättar dem, när de berättas, hur många olika historier som berättas, beror egentligen på makt."
Av de nya verken finns marockanska konstnären Latifa Echakhch, vars cirkelformade platta av tegelstenar bär titeln Blush. Den är 6 m i diameter och där är tegelstenarna mot ytterkanren är hela medan de ju närmare centrum de är lagda trasigare och mer finfördelade är de och i cirkelns mitt är de helt pulveriserade.
Jag skulle ha velat skriva ett grundligt inlägg om Wanås men har inte hunnit och nu har det ju stängts för i år, så därför blir det istället bara översiktligt.

Not A Single Story II visades t o m 3 november "Årets stora utställning på Wanås konst är precis vad titeln säger: Not a single story. Motsatsen till en enda berättelse eller ensidig historieskrivning. Det är en fortsättning på engagemanget i sydafrikansk konst som inleddes 2015 och del II av den grupputställning som Wanås ledning curerade för skulpturparken Nirox utanför Johannesburg i fjol. Antalet medverkande är nu reducerat från 25 till åtta, och generellt har Wanås sommarutställningar krympt betydlig."
"Elisabeth Millqvist, konstnärlig ledare Wanås Konst konstaterar;
'För samtliga konstnärer i utställningen gäller att de komplicerar berättelsen – de lägger till, tar ifrån, ställer oss inför val. Sällan har de använt sig av så skilda motiv och material i sina konstverk som i år.'
"NOT A SINGLE STORY II KOMPLICERAR BERÄTTELSEN Berättelsen som ett koncept, de medverkande konstnärerna, deras praktiker och hur de förhåller sig till platsen utgör de centrala delarna i."
I tyska Joyce Sadiqs installation You Never Look At Me i själva konsthallen blir vi, som åskådare, en del av konstverket. Lite på samma sätt dom jag gärna försöker inkludera min publik i mina verk.
När vi sätter oss på stolen som står på golvet i hennes You Never Look At Me From The Place From Which I See You blir vår egen skugga på väggen "medskapande".
Samma sak störde mig i en utställning min tidigare professor Anders Krüger visade i Umeå för ca 20 år sedan, då min skugga på så sätt skymde verket (helt avsiktligt från hans sida), men här är projektionen så står att min skugga inkluderas på ett mycket bättre sätt.
Jag upplever att min egen skugga s a s glider ihop/isär med verket liksom med andra besökares skuggor.

Det hör att identifikationen stämmer bättte, om än aldrig helt. När någon fler kommer in i rummet blir t ex min ryggtavla den projektionsyta en text, viktig för verket visas på!

Caroline Falkholt Train of Thoughts från 2017
Marcia Kure Denizen
Wanås skulpturpark tilldelades även Region Skånes Kulturpalett under Kulturparlamentet i Malmö för några veckor sedsan; stort grattis!


onsdag 6 november 2019

Träna fysiskt mot demens

Det är verkligen smärtsamt med demenssjukdomar. Särskilt det faktum att de drabbade inte själva inser hur deras beteende påverkar alla i deras omgivning och att den aggressivitet de ofta låter någon eller några i deras omgivning utsättas för så snart de ses kan ta sig sådana grymma uttryck att dessa inte orkar finnas kvar, utan tvingas ta avstånd för att inte själva förvittras till liknande beteende.

Tänk då så fantastiskt att någon så enkelt som fysisk träning visat sig kunna såväl lindra symtom och fördröja utvecklingen av demens (något jag även skrev om i våras här).
Bilder lånade från www.Östra småland.se
I september skrev också Östra småland om när "den populära läkaren Anders Hansen [som jag nämnt här ofta] nyligen besökte Kalmar gav han många exempel på varför hjärnan mår så bra av att vi rör på oss. Forskning visar till exempel att det räcker med att promenera för att minska risken för att bli dement med hela 40 procent. [genomgående mina kursiveringar]
Anders Hansens föreläsning handlade om hur forskningen börjat intressera sig mer och mer för hur hjärnan påverkas av träning. Detta undersöks med test av till exempel koncentration och minne, men också med hjälp av röntgenundersökningar som visar hur viktiga delar av hjärnan förändras.---

– Det finns inga bra bromsmediciner. De som finns fungerar halvdant i bästa fall. Det går att bromsa sjukdomen med fysisk aktivitet. Detta görs på en del äldreboenden, det är fina ansträngningar på sina ställen, men inte överallt.---
Förutom för demenssjukdom finns forskning som visar att träning skyddar och behandlar Parkinsons sjukdom.

– Det finns en oro bland personer som har demens i släkten eftersom sjukdomen delvis är genetiskt betingad. Då är det en god nyhet att om man har den ärftliga risken så kan man kompensera för den med fysisk aktivitet. Risken för att få demens ökar faktiskt mer om man är stillasittande.


Anders Hansen berättade även om hur en frisk hjärna gynnas av träning.

– Forskning med magnetkamera har visat att hjärnan är det organ som påverkas mest av fysisk aktivitet. Bra kondis gör oss smartare och lär oss tåla stress bättre. Träning höjer [stress]hormonet kortisol, men efteråt sjunker det till en lägre nivå.

Han upprepar flera gånger att all motion är bättre än ingenting, men vid behandling av mild och medelsvår depression krävs mer än promenader. Helst ska man ligga på 70 procent av sin maxpuls.

– Man behöver få upp pulsen under 45 minuter tre gånger i veckan. Det tar fem veckor för att få effekt. Jag vill betona att antidepressiva läkemedel är livsviktiga. Ofta är kombinationen av det och motion bäst, inte antingen eller. Vid milda depressioner, när man är trött och hängig, funkar antidepressiva dåligt.

Anders Hansen berättar att många patienter som behandlats för depression fortsätter att äta medicin
 för att inte bli sjuka igen. Det har lett till att var åttonde vuxen i Sverige använder antidepressiva 
läkemedel.
– I USA är siffran ännu högre, där är det var sjunde person. Detta trots att motion, även lugn sådan, fungerar bättre.

– Fysisk aktivitet ger ett bättre skydd än om man äter läkemedel. Även promenader minskar risken för att få en ny depression.

Att man mår bra av att röra på sig låter självklart. Ändå blir vi allt mer stillasittande.

– Vi har alltid känt till det här, vi har bara glömt det i modern tid. Anledningen är den otroliga medicinska utveckling som skett under de senaste 150 åren. Den har gjort att urgamla kunskaper har hamnat i skymundan. Det är ett tankefel att tro att något så enkelt och billigt som motion inte kan vara lika effektivt som dyra behandlingar."

Föreläsningen filmades och finns här på 1177 Vårdguiden.

Också NewYork times.com rapporterade i oktober att åldersrelaterad kognitiv försämring kan motverkas av fysisk träning. Detta fast nästan 2 miljarder dollar spenderades 2018 på appar som påstod sig kunna förbättra våra kognitiva förmågor. "Vetenskapen menar dock att det varit bättre att använda mer tid för träning och mindre på att stirra på mobilen.
I  år har Världshälsoorganisationen släppt vetenskapligt bevisade riktlinjer för hur vi bäst minskar riskerna för kognitiv försämring och demens. Fast de pekar på vissa systematiska problem då dessa undersökningar inte visar på lika långsiktiga effekter som de som gäller just fysisk träning." Det räcker alltså med att få upp pulsen under 45 minuter tre gånger i veckan t ex genom att promenera. Hur svårt kan det vara när alternativet är att ev drabbas av?:

 "En studie grundad på det svenska tvillingregistret visar att botade cancerpatienter löper ökad risk för demenssjukdom senare i livet. Studien ger dock inte svar på vilken del av cancerbehandlingen som främst ökar risken. Även om en behandling kan påverka vår tankeförmåga under åldrandet, så måste denna risk naturligtvis värderas i relation till att behandlingen kan bota från cancer. Med framtida forskning hoppas vi utveckla behandlingsmetoder som botar utan risk för försämringar av tankeförmågan hos den som överlever sin cancer." skriver Boo Johansson, professor i psykologi, särskilt åldrandets psykologi, Göteborgs universitet, och Gunnar Steineck, professor i klinisk cancerepidemiologi, Göteborgs universitet i Forskning & Framsteg 2017.

fredag 4 oktober 2019

Sur mjölk? Gör färskost/ricotta av den

Jag vill ta tillvara på allt och slänger väldigt sällan mat. Sur mjölk o grädde (som vi ju också kan göra
creme fraishe av) kan ju faktiskt användas till egen färskost eller ricotta. Det tar lite tid men blir gott och så känns det så bra att tillvarata mesta möjligt. Vill du göra av färska mejerivaror får du istället tillsätta mer citron så att det skär sig.

Så här gör du:
Ricotta/färskost av sur mjölk 4 dl
Koka sakta upp
1 l (sur) standardmjölk
2 dl (sur) vispgrädde


tills temperaturen mäter 34C. Ta från värmen och tillsätt
saft av 1-2 ekologisa citroner (mindre ju surare mjölk)
Rör långsamt med en träslev tills
mjölken börjar skikta sig.
Låt mjölkblandningen rinna av
genom en silduk som lagts i sil,
c:a 1h. Knyt ihop tyget till en påse 
och häng upp den i en silställning.

Låt vasslen som är kvar rinna av,
c:a 15 min. Ju längre osten rinner
av ju torrare ost. Smaksätt gärna med
T ex färska örter, vinäger, vitlök eller vad du tycker vore gott
Obs! Detta funkar bara med äkta 100% mjölk och grädde (laktosfri eller med lång hållbarhet t ex innehåller tillsatser så de inte kan surna naturligt.)