Lär [ut] bäst med rätt feedback o drömmar

Inlärning tycker jag är väldigt intressant, så nu kommer jag att presentera två olika vetenskapliga fynd om det. Det skiljer en del från forskning gjord 2010 men då handlade det inte främst om lärande i o f s.
Specialnest.se skrev i oktober om Alva Appelgren, som är doktor i kognitiv neurovetenskap och numer fungerar som lektor på Södertörns folkhögskola. Hon menar att det fungerar att påverka elevers kämpaglöd, med beröm på rätt sätt. Appelgren har undersökt hur elever kan motiveras och hur deras motivation kan påverkas av olika typer av feedback får. I augusti 2015 disputerade Appelgren på Karolinska Institutet i hjärnforskaren Martin Ingvars forskargrupp.
Hon har undersökt hur vi lär oss och hur en kan använda kritik och beröm på bästa sätt för att lära på bästa sätt. Hon har även tittat på hur våra förväntningar påverkar oss att kämpa för att fortsätta lära oss någonting svårt. Alva Appelgrens avhandling, Error, praise, action and trait: effects of feedback on cognitive performance and motivation,  som redogör för hennes forskning och den kan du läsa här.  Appelgren säger i Specialnest.se:
– Vi gjorde studierna både i laboratoriemiljö samt på plats mi skolan med elever i mellanstadiet. Syftet var att ta reda på vad det är som motiverar elever och vilken typ av feedback som ger bäst resultat, säger Appelgren till Specialnest.se. I skolstudien fick eleverna göra övningar som testade deras arbetsminne. Studien sträckte sig över 20 sessioner, vilket gav forskarna möjlighet att få information om elevernas ihärdighet. Det visade sig att de elever som trodde att intelligens kan förbättras med träning fullföljde sessionerna i större utsträckning än de som trodde att intelligens är något medfött som inte kan ändras. Forskarna drog slutsatsen att elever med en flexibel attityd till lärande och som tror att förbättring är möjligt är mer motiverade till att slutföra övningar [genomgående mina kursiveringar]. De elever som hade inställningen att övningen skulle bli rolig och givande var också mer motiverade.
– Jag har länge varit intresserad av vad som gör oss motiverade och även att vi påverkas mycket av vår omgivning. Det är av yttersta vikt att förstå detta för att nå bra resultat, tänker jag. Oavsett vad vi tar oss för egentligen, men kanske framförallt i skolan.  

Bild lånad från varningsskylten.se

I sin forskning undersökte Appelgren först prestationen hos vuxna som fick göra en minnesuppgift, där de samtidigt fick höra olika ljud som förklarade när de gjorde rätt och fel. Därefter gjordes hon samma studie med vissa tillägg på mellanstadiebarn.
– Vi har bland annat undersökt elevernas inställning och motivationen för uppgiften, liksom hur de tänkte om intelligens.
Appelgrens syfte med studien var att få reda på hur olika typer av feedback påverkar vårt sätt att lära och hur elevernas attityd kan påverka deras uthållighet.
– Jag är intresserad av kopplingen mellan hjärnan, vårt beteende och hur vi lär oss.  Feedback kan vara bra men också dåligt för prestationen beroende på hur den används, menar Appelgren . Därför är det viktigt hur vi anpassar vår feedback utifrån uppgiften.
– Det finns forskning som styrker att vi kan lyckas om vi kämpar, men vi vet nu också att det är viktigt att vi säger saker som ”du valde rätt”, vilket ger bättre effekt än beröm som ”vad smart du är”.  
Appelgrens forskning innefattade också magnetröntgenundersökningar där hon analyserade effekten av de olika typerna av beröm och hur det påverkade motivation, stress, prestation och hjärnaktivitet.
Studien  visade att för mycket ljud påverkar prestationen i minnestesten negativt.
– Vi fann även att elever som var motiverade före uppgifterna och tyckte det var värdefullt gjorde fler övningar. Elevernas synsätt på intelligens påverkade också hur många övningar de orkade genomföra. Elever som tänkte på att vara smart som något man kan öva och förändra (ett växande tankesätt) slutförde fler övningar jämfört med elever som tänkte på att vara smart som något man antingen har eller inte (statiskt tankesätt).  
Alva Appelgren  menar att hennes doktorsavhandling kan hjälpa lärare och föräldrar att ge beröm på rätt sätt.
 – Lärare behöver få hjälp att ge feedback som syftar till att berömma en process [mina kursiveringar] och som uppmuntrar elever att kämpa och på så sätt få dem att slutföra sina uppgifter. Det vi får höra i skolan, inställningen till den uppgift vi har framför oss och vad som händer då vi får feedback är faktorer som påverkar vår motivation och koncentration. Det är viktigt att lärare känner till det!

Bild lånad från www.flickr.com

13 maj lades Causal evidence for the role of REM sleep theta rhythm in contextual memory consolidation om inlärning och sömn fram, vilket VetenskapenVärld berättade om så här samma dag: "I ett försök med möss har forskare kommit fram till att REM-sömn hjälper mössen att lära sig nya saker. Forskarna tror att REM-sömnen även förbättrar människans inlärning.
REM-sömn är det sömnstadie då man oftast drömmer. Den förekommer vanligen fyra-fem gånger per natt. Att få en god sömn är viktigt inför en tenta eller presentation.
Nu visar dessutom amerikanska forskare i en ny studie med möss att det finns ett direkt samband mellan hjärnaktivitet under REM-sömn och hur vi lär oss nya saker och lagrar det i minnet. [Har för mig att jag skrivit något liknande tidigare...]
Det visade sig att en störd REM-sömn ledde till att mössens förmåga att lära sig nya saker försämrades. I undersökningen riktade forskarna ljus på mössens hippocampus, en del av hjärnan som spelar en viktig roll i bildandet av nya minnen. Metoden kallas för optogenetik.
Genom att rikta ljus mot vissa nervceller i hippocampus under REM-sömnen kunde forskarna störa de nervimpulser som påverkar inlärning och minne. Utan att väcka mössen kunde forskarna visa att störningar under REM-sömnen försämrade mössens förmåga att komma ihåg var nya objekt låg och känna igen platser kopplade till smärta. Hur REM-sömn påverkar vår förmåga att minnas kan du höra här!
Men när forskarna däremot gjorde samma sak när mössen inte befann sig i REM-sömn försämrades inte förmågan att lära sig nya saker.
Forskare har länge trott på sambandet mellan REM-sömn och minnesinlärning men detta är första gången som man hittat en direkt koppling.  Studien är gjord på möss men forskarna tror att även människans minnesinlärning kan påverkas på samma sätt."
Dröm ordentligt och motivera rätt för bästa inlärning m a o!