tisdag 18 mars 2014

Svammel

Jag vet inte om du kommer ihåg mitt inlägg om hur det kan vara pojkarna som sviks av utbildningssystemet nu när flickorna är bättre. Mina argument var främst att det är ju ändå fortfarande männen som tjänar mest och har mest makt och att det rimligtvis borde innebära att hela systemet svikit kvinnor i alla år. I årtusenden har ju män haft förtur till det goda livet utan någon större ansträngning. Samt att sveket snarare måste vara deras föräldrars eftersom de inte lärt pojkarna vikten av att anstränga sig.

Jag skickade den texten till jämställdhetsminister Maria Arnholm som ett brev, eftersom jag ser det som en jämställdhetsfråga. Nu har fått svar från regeringen, men inte av henne utan av Jan Björklunds "brevsvarare". Ett typiskt standardsvar där hon inte verkar ha läst det jag skrivit över huvud taget. Titta bara vad hon skrivit, det har ju i det närmaste inget med de frågor jag jag tagit upp att göra:
e-postsvar från regeringen, men inte från jämställdhetsministern,
som jag skrivit till, utan från utbildningsministerns "brevsvarare"
"Hej Malin Matilda!
Jan Björklund tackar för ditt mail angående pojkar i skolan. Vi på utbildningsdepartementet är tacksamma för att du delar med dig av dina erfarenheter, synpunkter och råd. Som medarbetare i den politiska staben har jag blivit ombedd att svar dig. Jag ber om ursäkt för att svaret har dröjt.  
Det finns problem med jämställdhet inom skolväsendet. Flickor har bättre genomsnittsbetyg än pojkar i såväl grundskolan som gymnasieskolan. Män får i mindre utsträckning grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier. Kvinnor slutför högskoleutbildning i högre utsträckning än män och på cirka 90 procent av programmen med yrkesexamen har kvinnor en högre genomströmning. Att fler kvinnor än män blir antagna till högskola och universitet beror på att kvinnorna generellt har högre betyg än män och att män i mindre utsträckning får grundläggande behörighet. För att utjämna dessa skillnader är det viktigt att börja tidigt. [Jag undrar varför det inte varit tal om "problem med jämställdhet inom skolväsendet" under alla de årtionden då det varit flickor och kvinnor som haft sämre genomsnittsbetyg och därigenom inte slutfört högskoleutbildningar i lika hög utsträckning.]
Läsning är grunden för att kunna tillgodogöra sig kunskap. Litteraturutredningen, som överlämnades till regeringen hösten 2012, visar att läsfärdigheten hos unga har minskat påtagligt, särskilt de senaste tio åren och framför allt är det unga pojkar som läser mindre. Ett bristfälligt ordförråd och svårigheter att uttrycka sig bland pojkar är ett jämställdhetsproblem som riskerar att leda till utanförskap.
Regeringen arbetar med olika insatser för att vända den här nedåtgående trenden. För att öka läsfärdigheten och läslusten hos barn och ungdomar har regeringen nu gett Statens kulturråd i uppdrag att genomföra en läsfrämjandesatsning. Satsningen syftar till att hitta nya vägar  för läsningen att nå fram till pojkarna. Uppdraget innebär att idrottsföreningar ska samverka med bibliotek för att göra litteratur mer tillgänglig för idrottande barn och ungdomar. Forskning visar att pojkars val att inte läsa påverkas av kamrater och av sociala normer om manlighet. Genom satsningen vill regeringen försöka bryta dessa rådande normer och nå fram till unga genom vuxna förebilder, i det här fallet idrottsledare.
De pojkar som halkar efter tidigt får inte den start i livet de är värda. Det handlar om att alla barn och ungdomar, oavsett kön, ska ges lika förutsättningar och möjligheter att utvecklas och kunna tillgodogöra sig kunskap.
Med vänliga hälsningar
Sigrid Rydell Johnson
Brevsvarare Departementsledningen
Utbildningsdepartementet Regeringskansliet
103 33 Stockholm sigrid.rydell.johnson@regeringskansliet.se www.regeringen.se"
Bild på kromsomer lånad från http://folk.uio.no
Jag kan inte påstå att det direkt ökar mitt förtroende för vare sig regeringen eller utbildningen i vårt rike med detta svammel. Som en vän uttryckt saken "Tydligen är kvinnorna på väg att utkonkurrera män inom vissa branscher som kräver akademiska studier. Plötsligt har vi ett problem liksom. Att de haft ensamrätt på den arbetsmarknaden en driljon år innan är det ingen som larmat om." Uppenbarligen uppstår "problemet" först när det drabbar dem med y-kromosomer... Kan man verkligen, som Rydell Johnson verkar mena, kalla det för "mer jämställt"?

Inga kommentarer: