Ottomanska Speglingar på Tjörnedala

I lördags var det vernissage på Tjörnedala Konsthall för en utställning som blivit alltför aktuell i och med den misslyckade militärkuppen i Turkiet, med alla begränsningar det inneburit där.

Ottomanska speglingar är konstnärerna Maria Björklund (Österlen), Pia Ranslet (Bornholm), (målningarna ovan är hennes i olja på duk) som båda visar måleri och smyckeskonstnären Cagla Tanyolac (Istanbul) gemensamma kärleksförklaring till den ottomanska kulturen. "En orientalisk kultur omgärdad av mystik och hemligheter men som också ligger till grund för utvecklingen av det moderna samhället i Turkiet" som det står i utställningspresentationen.

Det var stor publik under vernissagedagen, då även Umut Palamut dansade en dervisch-dans (som även kan se honom i lite av här) och det bjöds på små munsbitar av turkiska delikatesser som baklava. 

Ottomanska speglingar behandlar en "gränsöverskridande vänskap mellan konstnärerna som sträcker sig tillbaks 30 år i tiden. En vänskap som förenar, trots eller på grund av det geografiska avståndet, olika förhållningssätt till konst, det moderna och det gamla, det religiösa och det sekulära. En gemensam inspirationskälla och utgångspunkt i de tre konstnärskapen är de rikligt utsmyckade ottomanska och orientaliska dräkterna med sina starka färger och välgjorda detaljer." Därför finns flera vackra dräkter i lokalerna, vilket s a s "grundar" utställningen och gör det möjligt att förstå hur verken utvecklats i den riktning de har.

Björklund målar i olja på duk och behandlar haremet, men som jag tolkar det ur kvinnornas perspektiv. "En viktig men tyvärr bortglömd del av kvinnohistorien, fylld av kvinnlig vänskap och gemenskap, instängdhet och drömmar om frihet."

Oftast är det just mannens behov som harem behandlar, men här kommer vi  nära kvinnorna som lever i det. Deras ansikten och ögon som speglar deras tankar om sina livsöden Fast haremet är en exotisk plats för oss känns miljöerna närmast hemtama. (Också för mig som aldrig besökt Turkiet och ogärna reser i arabvärlden efter ett dygn i muslimska Malaysia och den ovilja jag upplevde att många indier gav uttryck för mot muslimer).

Ranslet fascineras i sitt akrylmåleri av den dekorativa, orientaliska mönstervärlden, som hon befruktat med ett lätt skandinaviskt måleri. Det är många kvinnofigurer med titlar som Layalial-Unsi (Nights of Pleasure), Kismet (Öde) och Ikbal (favorite]. Målningen ovan heter Maria och föreställer just Björklund på ett sätt jag tycker representerar de andra målningarna i utställningen väl; uttrycksfulla porträtt med närhet.

Alla fantastiska smycken av Tanyolac visas i vitriner tillsammans med ottomanska textiler. Hon inspireras av det "ottomanska rikets kultur, dess arkitektur, keramik och broderi. Men underliggande finns även en vilja att lyfta fram och visa kvinnans undangömda och underordnade liv mitt i den dekorativa drömvärlden."

Smyckena är i guld, glaspärlor, silver, mässing, korall och halvädelstenar. Det är halsband, broscher, örhängen och ringar som är utsökt bearbetade och utformade på ett både klassiskt och nyskapande sätt.

Invigningen skedde med diktläsning av Turkiets ambassadör Mehmet Tanyolac, vilket ÖSKG kritiserats för, med tanke på Erdogans utrensningar de senaste veckorna. Jag vet inte säkert, men då han och smyckeskonstnären Cagla delar efternamn så antar jag att de är ett äkta par. Dessutom vet jag att utställningarna planeras under mer än ett års tid och det faktum att denna vernissage hamnade så nära den misslyckade militärkuppen tidsmässigt kan inte vara annat än en olycklig omständighet. Utställningen är väldigt givande så jag tycker verkligen inte att det ska hindra dig från att besöka den om du har möjlighet! Ottomanska speglingar pågår 30 juli-11 september. Gå och se!